Hoten mot ekonomin

*Maktvakuum i USA
Ledarskapsvakuum i USA oroar finansmarknaden. Irakkonflikten och en fortsatt trög arbetsmarknad gör att stödet för Bush är svagt. Men demokraterna förmår inte utnyttja situationen. Partiet är splittrat mellan Howard Deans radikalare falang och general Wesley Clarks mitteninriktade men färglösa kandidatur. Den interna kampen om väljarna fortgår ända fram till demokraternas partikonvent i sommar. Det blir repris på det exceptionellt jämna valet 2000, och den som till slut tar hem Vita huset gör det med mycket bräckligt folkligt stöd. Till råga på allt avgår Alan Greenspan efter 15 år som centralbankschef. Han efterträds av den respekterade men i stora sammanhang oerfarne Roger Ferguson.

*Inflation i USA
Dunderkuren för USA:s ekonomi – rekordlåga räntor, massiva skattesänkningar, höjda försvarsutgifter och fallande dollar – börjar oroa finansmarknaden. Allt fler ekonomer talar om “Vietnam-faktorn”, alltså Lyndon Johnsons vägran att välja mellan kanoner och smör under 1960-talet. Resultatet av den fiskala ansvarslösheten blev 1970-talets inflationsbrasa. Federal Reserve tvingas strama åt penningpolitiken. Långräntorna stiger i livlig handel, vilket sätter skräck i aktiemarknaden.

*Terrordåd
En terrorattack med dussintals döda skakar en storstad i USA eller Storbritannien. Chockvågen på finansmarknaderna blir mindre än efter den 11 september 2001 och bedarrar snabbare. En islamisk fundamentalistisk rörelse i Saudiarabien tar på sig ansvaret, vilket får omvärlden att frukta en islamsk revolution av iranskt snitt i landet. Politiker aviserar nya, kostbara försvarssatsningar och säkerhetsrestriktioner för internationell samfärdsel.

*Dollarras
Dollarraset fortsätter och gör att den andra delen av gungbrädan, där euron befinner sig, vippar uppåt än kraftigare. Eurozonens ekonomier drabbas av en double-dip. Fler länder kräver att få slippa stabilitetspaktens bojor. Oron på marknaderna gör att Europeiska centralbanken väljer att avvakta ytterligare med räntesänkningar.

*Tysk stagnation
I Tyskland brottas Gerhard Schröder inte bara med en stagnerad arbetsmarknad och ovilliga konsumenter och investerare. Dessutom måste han hitta nya inkomstkällor för att räta upp de vacklande statsfinanserna. En åtgärd blir att ändra de förmånliga reglerna för fastighetsinvesteringar, vilket gör att placerare säljer andelar i fastighetsfonder i stor skala. Kapitalflödet till utländska fastighetsmarknader, som den svenska, torkar genast ihop.

*Kinesisk avmattning
Stramare penningpolitik gör att tillväxten i Kina saktar in rejält. Eftersom landet svarar för 30 procent av stålkonsumtionen i världen leder det till ordentliga kursrekyler för metall- och gruvaktier. Investmentbankerna råder sina kunder att sälja aktier i basindustriföretag. Ericsson och Nokia, som ser Kina som sin framtida huvudmarknad, drabbas av kursfall.

* Oljeprisfall
Den svaga världskonjunkturen och återställd export från Irak, Nigeria och Venezuela gör att oljepriserna faller mer än marknaden trott. Effekterna blir störst i Ryssland, vars export till 55 procent består av olja och gas. Finansmarknaden deppar och blir inte piggare av att den omvalde Putin sätter fler direktörer bakom galler.

*Kronförstärkning
Ett uppdämt behov av att täcka in kronpositioner och placerarnas favorisering av andra valutor än dollarn och euron gör att kronan fortsätter att stärkas markant. Skogsaktier och andra valutakänsliga papper faller i värde.

*Reformer misslyckas i Sverige
Göran Persson visar sig ha missbedömt stämningarna i socialdemokratin. Partiets tillväxtkongress tas över av glesbygdsopinionen, som vägrar diskutera skattesänkningar och försämrad sjukersättning. Partiledningen lyckas sy ihop ett urvattnat reformpaket. Förmögenhetsskattens avskaffande begravs i ännu en utredning. Räntorna stiger, vilket sätter fastighetsaktierna under press.

*Landstingens kris fördjupas
Krisen i landstingen förvärras och den offentliga sektorn måste säga upp personal i än högre takt. Den tröga arbetsmarknaden och skattehöjningar gör att konsumtionen faller. Statistiken över hushållens inköpsplaner visar på den största nedgången på flera år.