Ideologin bakom RRV-spektaklet

Det finns en ideologisk motsättning mellan socialdemokraternaoch de borgerliga i synen på om och hur regeringsmakten skabegränsas och kontrolleras. Det är bakgrunden till denuppseendeväckande konflikten mellan finansminister BosseRingholm och riksrevisionsverkets (RRV) chef Inga-BrittAhlenius, som tvingats avgå.

Två synsätt

Socialdemokraterna anser i korthet att den politiska makten, somär demokratiskt grundad, i huvudsak ska vara oinskränkt. Detslutliga ansvaret avkräver medborgarna i valen. Makten utgårfrån folket och ska inte kunna begränsas av oavsättligatjänstemän. Tidigare fanns antagligen en föreställning om att denliberala modellen för maktbalans och kontroll (av vanligen borgerligatjänstemän) hindrade en övergång till det socialistiska samhälledär arbetarklassen skulle ha makten.De borgerliga har en annan syn som grundar sig på den gamlamaktdelningsläran. Denna har i sin tur präglat särskilt denamerikanska konstitutionen, men finns också i viss mån kvar iden svenska grundlagen som ett arv från 1809 års regeringsform.Från borgerligt håll har man till exempel önskat enförfattningsdomstol och en rättighetskatalog. Den förra skulle,liksom i Tyskland, kunna stoppa riksdagsbeslut som inte ärförenliga med grundlagen, och den senare räkna upp demedborgerliga rättigheter som staten inte kan undanröja.Ett kontroversiellt exempel är hur de borgerliga för några årsedan förde fram förslag om grundlagsskydd för äganderätten -mot bakgrund av löntagarfondernas tillkomst.

Utan regeringsinflytande

Ett skäl till att vi troligen är på väg mot en mer oberoenderevision är den internationella trenden. Här i Sverige blir vipå många områden alltmera lika våra europeiska grannländer.I andra länder är det vanligt att den statliga revisionenhanteras av ett av regeringen oberoende organ. Inom EU finns denså kallade revisionsrätten (som trots namnet inte är någondomstol, utan ett revisionsorgan, för övrigt med den svenskesocialdemokraten Jan O. Karlsson som ordförande).Om socialdemokraterna fortsätter att arbeta mot en mersjälvständig statlig revision får partiet troligen allt svårareatt värja sig i opinionen. Inte minst det svagare förtroendetför politiker gör det tacksamt att argumentera för en oberoendegranskning.

Även LO-tidningen anser i sitt senaste nummer att revisionen börvara självständig, även ifrån riksdagen.Ett annat skäl som talar för en förändring är att stödet försocialdemokraterna har minskat. Även om de kan fortsätta attregera i en ny mittenposition har de inte möjlighet att på sammasätt som tidigare styra i konstitutionella frågor.Vänsterpartiet vill, liksom de borgerliga, lägga mer avrevisionen under riksdagens kontroll.Det är dock inte troligt att en riksdagsmajoritet driver igenomnya former för revisionen mot socialdemokraternas vilja. Detfinns en tradition i rikspolitiken av att söka breda majoriteteri frågor om hur riket ska styras.En faktor som talar för en utbyggnad av den så kalladeeffektivitetsrevisionen är att det numera framstår som alltviktigare hur pengarna används. Även socialdemokraterna erkänneratt skattetrycket är besvärande högt. En lång period av reformerär över. Nu gäller det i stället att använda de pengar som finnspå bästa sätt. Inom den statsvetenskapliga forskningen har det påmotsvarande sätt skett en omorientering. Tidigare gällde inriktningennästan enbart att undersöka beslutsprocessen. Från 1970-talet har detutvecklats en helt ny riktning inom statsvetenskapen som kallasimplementering och som handlar om hur de fattade beslutenomsätts i praktisk handling.Ett pionjärverk var ett amerikansk projekt som beskrev hurpresident Lyndon Johnsons storstilade politiska program TheGreat Society stupade på byråkrati och lokalt politiskt motståndoch knappast gav ett enda nytt jobb i storstädernas slumområden.

Inget ministerstyre

Det vanliga anförda skälet för att det svenskariksrevisionsverket bör lyda under regeringen är de svenskaämbetsverkens självständighet. Sverige har en annorlundaförvaltningstradition än nästan alla andra länder, som innebäratt ämbetsverken arbetar självständigt under direktiv frånregeringen.Vi har, som bekant, inte ministerstyre i Sverige. Det räcker medatt gå till Danmark eller Norge för att finna en helt annan syn.Där lyder verken direkt under departementen och det är i sistahand ministern som står till svars. Vårt system med en frånregeringen fristående justitieombudsman, offentlighetsprincipoch ämbetsmannaansvar (numera urholkat) är unikt för Sverige(och Finland, som vi har traditionen gemensamt med). Fastännumera har andra länder tagit efter, liksom vi själva brukargöra. RRV har därför främst varit regeringens organ för attkontrollera de underlydande ämbetsverken. Under senare år hardet dock skett en viss utveckling mot ökat oberoende. Arbetetmed underlaget till budgeten har lagts över till det särskildaekonomistyrningsverket just för att man ville minska denuppenbara kopplingen till regeringen. I en ny förordning från1998 sägs uttryckligen att RRV ska arbeta oberoende iförhållande till såväl uppdragsgivare som revisionsobjekt.

Brittisk modell

De borgerliga har föreslagit ett mer självständigtrevisionsorgan, närmast efter brittisk modell. I Storbritannienleds det nationella revisionsverket av en oavsättlig ochoberoende chef som sitter tills pensioneringen. Verket granskarpå egna initiativ och rapporterar till en särskildparlamentskommitté, vars ordförande tillsätts av oppositionen.Utskottet ordnar offentliga förhör av myndigheter som fårkritik.

Föga spännande

I Sverige har vi i stället systemet med riksdagens revisorer.Ett problem anses vara att revisorerna är riksdagsmän, somarbetar tillsammans med tjänstemannaexperter.Riksdagsrevisorerna strävar efter enighet, vilket medför att deundviker politiskt brännande ämnen. I en granskning avregeringen och dess myndigheter går det ju inte alltid attglasklart skilja mellan sakfrågor och politik.Riksdagsrevisorernas förslag uppfattas därför inte som spännandeoch anses i regel komma för sent. Det senare bemöts avrevisorerna själva med att regeringskansliet har kännedom om vadsom granskas och därför snabbt sätter i gång med att rätta tillmissförhållanden.Ett slags effektivitetsrevision görs även av expertgruppen föroffentlig ekonomi, ESO, en arbetsgrupp inom finansdepartementet.Den inrättades 1981 (av en borgerlig regering) och uppdrar åtfristående forskare att undersöka olika aspekter av denoffentliga verksamheten.Den senaste rapporten innebär en vidräkning med att de 70miljarderna i årligt glesbygdsstöd inte alls får den avseddaeffekten.

BILDTEXT: Drogs åt två håll. RRV-chefen Inga-Britt Ahlenius har hamnat ien ideologisk kamp.