Indierna stärker närvaron i Sverige

Många svenska företag drömmer om att komma in på marknaderna i Indien. Men det kan vara en tidsfråga innan indiska koncerner börjar svälja svenska företag.

Indiska läkemedelsföretaget Kemwell växer så det knakar i Uppsala, med grund i den tablettfabrik som förvärvats av Pzizer. Affären är ett av de första indiska uppköpen i Sverige.

Ett annat exempel är Bharat Forges förvärv för ett par år sedan av Kilstaverken i Karlskoga med cirka 500 anställda.

Än så länge är det inga stora företag som förvärvas av indiska eller kinesiska köpare. Men det lär komma, tror Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

– Vi kommer att få se större inslag av investeringar från Indien och även Kina och Mellanöstern.

Trots att vi i dagsläget inte är vana vid att se länder som Indien och Kina som potentiella köpare av svenska företag, utan mer som billiga produktionsländer, är det bara en tidsfråga innan vi måste tänka om. Det har man gjort i andra europeiska länder. Inte minst sedan varumärkena Jaguar och Rover såldes till indiska Tata Motors för någon månad sedan.

Förvärv i Sverige kan ses som en strategisk investering, tror Robert Bergqvist.

– Den starka tillväxten gör att länder som Indien är starkt beroende av råvaror. Den finansiella sektorn är intressant också, och man kan mycket väl tänka sig att någon av de svenska bankerna skulle kunna köpas av aktörer i Kina eller Indien, som skett i USA, säger han.

Karin Lind-Mörnesten är ordförande i statliga Swecare, som har i uppgift att verka för ökad export från den svenska hälso- och sjukvårdssektorn. Hon är just hemkommen från en delegationsresa i Indien under ledning av folkhälso- och äldrevårdsminister Maria Larsson och med flera svenska finansiärer och företag, bland annat Bactiguard. Resans syfte var att stärka banden mellan länderna och främja samarbeten.

– Vi besökte en rad företag och de var väldigt intresserade av partnerskap. Huruvida indiska företag kommer att etablera sig här i Sverige på kort sikt vill jag låta vara osagt, men på längre sikt tror jag absolut det, säger Karin Lind-Mörnesten.

Den förra regeringen inledde en stark satsning på Indien för den svenska biotech-sektorn. Och Karin Lind-Mörnesten pekar på att det finns flera exempel på samverkan mellan Indien och Sverige. Som att Astra Zeneca har en stor och framgångsrik forskningsverksamhet i Bangalore och att Vårdhögskolan i Jönköping säljer specialistutbildningar i Indien.

Delegationen besökte flera indiska sjukhus och konstaterade att de spelar i en annan division än de svenska, inte minst vad gäller storleken. Det finns fem, sex större privatägda sjukhuskedjor som vart och ett driver upp till 30 sjukhus.

Karin Lind-Mörnesten är imponerad av hur de indiska sjukhusen arbetar.

– De jobbar lite annorlunda än vi. De är mer specialiserade och därmed mer effektiva. Varje kirurg gör till exempel fler operationer än här. Läkarna har överlag färre administrativa uppgifter att sköta, säger hon och tillägger att den indiska marknaden givetvis skiljer sig mycket från den svenska, inte minst är tillgången på arbetskraft större.

Villkoren för utbytet mellan Indien och Sverige är på väg att ändra karaktär. Indien är ett av de länder som kommer att få minskat bistånd från Sverige. Karin Lind-Mörnesten tror att samarbetet mellan länderna ändå kommer att öka.

– De ligger långt framme i till exempel bioteknik. Life science-sektorn har boomat under de senaste femton åren, så de har en stark tradition.

Anu Bhardway är något av en spindel i nätet vad gäller samverkan mellan Indien och Sverige. Hon har indiskt ursprung, har studerat i Sverige och bygger upp en nor­disk del i det internationella entreprenörsnätverket Tie, The Indus Entrepreneurs.

– Jag tror att utbudet mellan svenska och indiska företag kommer att öka, dels i life science-sektorn, dels inom it/telekom. I dag handlar det om synergisamarbeten och det är för tidigt att säga i hur stor utsträckning indiska företag kommer att göra förvärv i Sverige, säger han.

I dagsläget riktar sig de stora indiska koncernernas intresse mest mot företag i USA, Storbritannien och Östeuropa.

– I dagsläget är svenska företag mindre intressanta på grund det höga skattetrycklet och managementstilen, som är väldigt annorlunda jämfört med den i Indien, säger Anu Bhardway.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.