Inför räntebeskedet – så väntas Riksbanken agera

Riksbankens direktion lär inte ändra reporäntan vid det penningpolitiska mötet. Frågan inför mötet är i stället om, eller kanske snarare hur mycket, Riksbanken kommer att ändra sitt tidigare budskap om nästa räntehöjning.

Samtliga tio ekonomer som Infront Data har tillfrågat räknar med att Riksbanken kommer att meddela att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent.

I samband med räntebeskedet i juli meddelade Riksbanken att räntan kunde höjas igen “mot slutet av året eller i början av nästa år”, vilket var samma budskap som gavs i samband med räntebeskedet i april.

Den oförändrade räntesignalen var kanske rimlig givet direktionens övriga budskap om att inkommande information inte hade föranlett några större revideringar av prognoserna. Men beskedet väckte ändå viss uppmärksamhet eftersom en tilltagande oro för utvecklingen för den globala ekonomin, handelskrig, brexit med mera, under försommaren redan hade föranlett andra centralbanker, främst ECB och Federal Reserve, att flagga för kommande skiften mot penningpolitiska lättnader.

Riksbanken noterade åtminstone i juli att osäkerheten i omvärlden hade ökat. Prognoserna för styrräntan i omvärlden sänktes också något, men först på längre sikt.

Att Riksbanken lämnade räntebanan oförändrad trots de mjukare signalerna från ECB och Fed sågs av många som lite överraskande med tanke på Riksbanken tidigare noga bevakat varje steg från ECB, och i hög grad anpassat den svenska penningpolitiken efter vad som hände i Frankfurt.

Vid presskonferensen tillfrågades riksbankschefen Stefan Ingves om detta, och svaret blev av utvecklingen på senare tid (främst inflationen) hade gjort att Riksbanken nu hade större frihet att avvika från vad andra centralbanker gör. Han tillade att Riksbanken visserligen tittar noga på vad Fed och ECB gör, men det betyder inte att de “måste följa dem 1:1”.

Protokollet från mötet visade också att Stefan Ingves talat om att “vi är på ett bättre ställe nu, och våra frihetsgrader är därmed större”.

Han konstaterade dock samtidigt att marknaden hade signalerat förväntningar om att de stora centralbankerna “kanske” kommer att vända penningpolitiken i en mer expansiv riktning.

“Skulle det ske får vi vid kommande penningpolitiska möten ta ställning till vad det innebär för den svenska penningpolitiken”, sade Ingves enligt protokollet.

I prognosarbetet inför räntebeslutet i september lär nu Riksbanken ha kunnat göra något mer informerade bedömningar hur expansiv policy den kan vänta från Fed, ECB och andra centralbanker än de kunde inför juli-mötet. Stefan Ingves bör ha blivit väl uppdaterad om stämningsläget hos hans internationella kollegor i samband med Fedsymposiet i Jackson Hole nyligen.

Och även om Riksbanken fortsatt anser sig ha vissa frihetsgrader gentemot vad andra centralbanker gör så lär det finnas gränser. Riksbanken kanske inte behöver följa andras räntesänkningar slaviskt, men att den ska fortsätta att signalera räntehöjningar när nästan hela resten av världen går i motsatt riktning verkar kanske inte helt troligt.

Ingen av de analytiker som Infront Direkt tillfrågat tror att Riksbanken kommer att fortsätta att signalera att nästa räntehöjning kan komma i slutet av året eller början av nästa år. Det är dock inte heller någon som tror att Riksbanken kommer att göra helt om och signalera kommande räntesänkningar, räntebanan kommer fortsatt antyda räntehöjningar, bara senare än den gjorde i juli.

Många tror att Riksbanken nu kommer att antyda att nästa räntehöjning kommer under första halvåret 2020, där några specificerar det till andra kvartalet.

Beträffande bankernas egna prognoser är det nu ett fåtal aktörer som tror att Riksbanken kommer att sänka reporäntan inom en relativt nära framtid

Capital Economics blev i mitten av augusti först ut att prognostisera en sänkning, med 25 punkter till -0,50 procent, som de tror kommer i december.

“Med ekonomiska nyheter som gått från dåliga till sämre finns starka argument för ytterligare penningpolitiska lättnader i Sverige”, skrev Capital Economics i ett kundbrev

Danske Bank följde senare upp, den 30 augusti, med en prognos om att räntan sänks, till -0,50 procent, i början av 2020. Även Teknikföretagen spår en räntesänkning under 2020.

Majoritetsuppfattningen är dock än så länge att räntan kommer att förbli oförändrad under lång tid.

Nu är det naturligtvis inte bara andra centralbanker som Riksbanken har att beakta, penningpolitiken ska främst sättas utifrån svenska förhållanden och svenska data har under sommaren signalerat ett betydligt svagare läge än vad Riksbankens prognoser i juli pekade mot.

Inflationen har visserligen kommit in något över Riksbankens prognos, men BNP-, barometer- och framför allt arbetslöshetsdata har indikerat att Riksbanken var för optimistisk om konjunkturen i juli. I synnerhet arbetslöshetsstatistiken har överraskat negativt under sommaren med betydligt svagare utfall än väntat för såväl juni som juli.

SCB:s snabberäknade BNP-data för andra kvartalet bör vanligtvis tas med en nypa salt, betydande justeringar är inte ovanligt när den mer definitiva statistiken publiceras i september. Men den oväntade nedgången i BNP, -0,1 procent jämfört med första kvartalet framstår inte som orimlig, snarare kanske smickrande, när den ställs mot den kraftiga försvagning på arbetsmarknaden som har rapporterats i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) i juni och juli.

Även när det gäller arbetslöshetsdata brukar analytiker påpeka att statistiken kan vara lite svajig, särskilt under sommarmånaderna, men det betyder knappast att Riksbanken kan ignorera två rejält negativa överraskningar i rad, i juni och juli.

Konsensusprognosen har visserligen en tid pekat mot att arbetslösheten kommer att stiga framöver, men efter att arbetslösheten (säsongsjusterat) kommit in på oväntat höga 6,6 procent i juni räknade ekonomer ändå med en nedåtrekyl till 6,4 procent i juli. Utfallet visade i stället en fortsatt uppgång, till 7,1 procent – en uppgång från 6,3 procent i juli 2018.

Om arbetslöshetsstatistiken skulle vara korrekt verkar den i så fall ha gått från att vara en eftersläpande indikator till att nästan vara en ledande indikator. Andra indikatorer har visserligen signalerat att svensk ekonomi bromsar in, men AKU-statistiken antyder en betydligt snabbare, och djupare, nedgång än vad som har antytts av andra data.

Riksbankens prognosbana i juli pekade mot att den säsongsjusterade arbetslösheten skulle stiga till 6,36 procent under tredje kvartalet, från 6,28 procent under andra kvartalet. Och även om Riksbanken nu inte litar fullt ut på sommar-AKU-data så blir det svårt att undvika en tydlig upprevidering av arbetslöshetsprognosen med de utfall som har kommit. Och i så fall kan det troligen också behövas ett omtag i bedömningen om resursutnyttjandet.

Konjunkturinstitutets augusti-barometer, som indikerade det svagaste konjunkturläget sedan 2013, förstärkte också intrycket av att tidigare antaganden om resursutnyttjandet har varit för höga. Anställningsplanerna sjunker, och är rejält negativa för tillverkningsindustrin. Barometern visade på vikande utfall för antalet anställda, om än inte i den mån som AKU-statistiken har antytt.

Det är bara avgående direktionsledamoten Kerstin af Jochnick som har talat offentligt efter Riksbankens juli-möte, men hon tog åtminstone upp några aktuella frågor när hon talade om cyberrisker den 20 augusti.

Kerstin af Jochnick sade att de orosmoln som Riksbanken tidigare identifierat hade blivit “lite mörkare” under sommaren.

“Det har inte kommit några nya moln, men när vi låg i hängmattan i somras blev molnen vi identifierat lite mörkare”, sade hon.

Kerstin af Jochnick noterade också att det nu finns “ganska stora” förväntningar om nya lättnader från ECB, men även om ECB:s agerande är viktigt så följs inte utvecklingen i euroområdet och Sverige åt exakt.

Hon sade också att det nu finns många “olyckskorpar” ute och kraxar om recession.

“Men det är inte riktigt min bild. Det som kommer in i konkreta data ser fortsatt ganska bra ut”, sade Kerstin af Jochnick (som dock talade innan publiceringen av AKU-data för juli).

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, skriver i ett kundbrev att Riksbanken står inför en omvärdering av såväl globala skeenden som läget i den inhemska ekonomin.

“Vi räknar med att räntebanan sänks som ett steg mot att skrinlägga planerna på en räntehöjning. Längre fram kan en räntesänkning inte uteslutas”.

Torbjörn Isaksson räknar med att Riksbanken nu måste ompröva bedömningen i juli, om att såväl den globala som den inhemska konjunkturen är “god”. Samtidigt innebär dock inflationsutfall i linje med egna prognoserna samt kronans svaga växelkurs att Riksbanken “inte är allt för stressad i närtid”.

Vikande inflationsförväntningar kan dock bli ytterligare ett orosmoln framöver. Torbjörn Isaksson påpekar att trenden är nedåt, särskilt när det gäller de senaste mätningarna med penningmarknadens aktörer.

“Därmed hotas kärnan i penningpolitiken, nämligen trovärdigheten för inflationsmålet. Detta är av särskild vikt ändå förhandlingarna om nya löneavtal nu drar i gång på allvar”, skriver han.

Ekonomerna på Handelsbanken (SHB) räknar också med att Riksbanken kommer att tvingas retirera från de tidigare räntehöjningsplanerna. De räknar dock inte med någon helomvändning i räntebanan, utan endast att planen på nästa räntehöjning förskjuts till mitten av 2020.

“En räntesänkning, till stor del inprisad av marknaden, kräver en större inbromsning i konjunkturen än vi räknar med i huvudscenariot”, skriver SHB-ekonomerna.

SHB-ekonomerna är inte helt övertygade om att den ekonomiska domedagen står för dörren i Sverige, de räknar visserligen med att arbetslösheten kommer att stiga, men att juli månads “chocksiffra” ändå kommer att reverseras delvis.

Sentimentsindikatorer, som KI-barometern för augusti, signalerar visserligen en snabb inbromsning, men hårda data bjuder ändå visst motstånd.

“Detaljhandelsförsäljningen puttrar på, produktionstillväxten i industrin har stannat av men tycks inte ha lagt i backen, varuexporten överraskar snarast på uppsidan och till och med bostadsbyggandet verkar stabiliseras i stället för att fastna i en nedåtgående spiral, konstaterar SHB-ekonomerna.

Ekonomerna på Swedbank tror att Riksbanken kommer att sänka räntebanan så att den signalerar att nästa räntehöjning kommer cirka ett halvår senare än vad som signalerades i räntebanan i juli.

Swedbank-ekonomerna konstaterar det inte är mycket som har gått Riksbankens väg under sommaren, och de bedömer att tiden nu har runnit ut för Riksbanken att höja styrräntan inom överskådlig framtid. En så stor justering av räntebanan är dock inte att vänta redan på torsdag, utan Riksbanken väntas retirera successivt från räntehöjningsplanerna.

“Närmare bestämt tror vi att Riksbanken denna gång kommer att skjuta på tidpunkten för nästa höjning med cirka ett halvår, eller till mitten av 2020. Möjligen kan de också besluta om att flacka banan något, från cirka 1,5 höjningar per år till cirka 1 höjning per år”, enligt Swedbank-ekonomerna.

Även Danske Bank, som nu tror att reporäntan kommer att sänkas till -0,50 procent i början av 2020, tror att Riksbanken den här gången nöjer sig med att skjuta fram den tidigare planerade höjningen runt årsskiftet.

“Men givet den globala inbromsningen, åtgärder från andra centralbanker och allt tydligare signaler om att den svenska ekonomin hackar så tror vi att sannolikheterna skiftat vad gäller RB:s räntepolitik”, skriver Danske-ekonomerna.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.