Ingenjören som vill bygga på höjden

Ursprungligen kommer han från Iran, men han utbildade sig till byggnadsingenjör vid Columbia University i New York på 1970-talet. Sedan dess har han jobbat i USA, Dubai och Storbritannien. Just nu bor han i?London, där han projekterar flera nya, extrema höghus vid Themsen och i Docklands. Däribland “The Shard of Glass”, glasskärvan, ett torn vid Tower Bridge som ska bli 310 meter högt och som ska stå färdigt 2011. För en tid sedan var han i Stockholm, som han tycker borde pröva på lite extrem byggnadsteknik.

Varför ska man bygga skyskrapor? Det kan väl ändå inte vara bra för miljön?

-?Jo, det är precis vad det är. Låt mig förklara. Det föds i dag tre bebisar i?sekunden. År 2015 kommer vi att vara totalt 8,9 miljarder människor på jorden. Av dem kommer två tredjedelar att bo i?städer. Man beräknar att det om tio år kommer att finnas 26 megastäder, vidsträckta tätorter med invånarantal som hela länder. Redan i?dag är New York större än Australien. Paris är som Nederländerna.

-?Resultatet av dessa okontrollerat växande megastrukturer blir enorma trafikproblem när horder av människor varje dag ska genomkorsa stan på väg till jobbet. Vilket i sin tur orsakar osund miljö på grund av alla utsläpp.

-?Utspridda städer kräver dyrbar infrastruktur, vilket är slöseri med både energi och tid. Det gäller att utnyttja marken, förtäta bebyggelsen så att fler människor får plats på mindre yta. Bygger vi på höjden kan vi ersätta en stor del dyra och energislukande pendlartransporter med effektiva hissar. Och alla vet vi att vi i dag måste spara på användningen av fossila bränslen på grund av den hotande klimatförändringen.

Men blir det inte extremt dyrt att bygga extremt höga hus?

-?Visst blir det dyrare än att bygga konventionella byggnader, men det finns faktorer som väger upp de ökade byggkostnaderna. Dels går det åt mindre tomtmark, dels reduceras kostnader per kvadratmeter byggnadsyta i en extremt hög byggnad av skalfördelar – många likadana våningsplan sänker kostnaden. Att vi sedan sparar kostnader vad gäller stadens infrastruktur och människors restider kommer ju tyvärr inte oss tillgodo.

-?Sedan tillkommer andra immateriella värden. En elegant utformad extremt hög byggnad som reser sig i?det urbana landskapet blir ett landmärke. Den blir en referenspunkt och en symbol som sätter staden på kartan. Tänk bara på byggnader som Eiffeltornet eller Empire State Building.

Är inte extremt höga byggnader också extremt sårbara för brand, jordbävningar, elavbrott och terrorattentat? Alla vet vad som hände den 11 september 2001.

-?Vad som hände då kunde knappast ha förutsetts, men vi projekterar för maximal säkerhet.

-?Byggnaden ska konstrueras motståndskraftig mot brand. Den ska ha en strategi för snabb utrymning med hissar och trappor, och utrymningsvägarna ska också fungera vid elavbrott. Byggnaden måste därför ha en egen oberoende energiförsörjning som kopplas in vid nödsituationer.

-?En extremt hög byggnad, om den är bra formgiven och planerad, ska inte utgöra ett större risk än en låg. I den

extrema byggnaden använder vi oss

av det senaste i säkerhetstänkande.

I “Torre Mayor” i Mexico City finns exempelvis stötdämpare i stomkonstruktionen som skyddar vid jordbävningar.

Kan man bygga sådana här höga byggnader var som helst?

-?Nej. Ska det vara någon vits måste mängder av människor lätt kunna komma till och från byggnaden. En byggnad där det arbetar lika mycket folk som i en medelstor svensk stad bör man naturligtvis lägga i anslutning till en nod i ett redan existerande kollektivtransportnät (bra platser i Stockholm skulle kunna vara vid Centralen eller Slussen).

-?Extremt höga byggnader ställer extremt höga krav på arkitektur och konstruktion. Men också på material och byggteknik. Extrema byggnader är för arkitekturen vad formel 1-bilar är för bilindustrin – de driver den tekniska utvecklingen framåt. De visar nya lösningar, nya material, nya konstruktioner, ny design. Och optimala konstruktioner sparar både material, energi och pengar.

-?I de byggnader vi konstruerat

i?Dubai och London använder vi ett nytt stomsystem med stålpelare nederst, därefter en kärna av armerad betong, och i byggnadens översta tredjedel en stålstomme. Det hela fungerar lite som ett träd. Tjockast nedtill, och sedan avsmalnande ju längre upp man kommer.

Är det här enbart kontorsbyggnader, eller tänker ni er också lägenheter?

-?Båda delarna. I “Glasskärvan” i?London kommer vi att ha affärer och publika utrymmen i bottenvåningarna, därovanför kontor. Över dem hotell och ovanför det lägenheter. Det blir ett sätt att få folk att åter flytta in i innerstaden, som annars töms på människor efter stängningsdags.

“I stället för att pendla till förorten tar man hissen.”

Hur är det, frågar jag till sist, när ni söker tillstånd för att bygga ett extremt högt hus, behöver ni då också ha en plan för hur man ska riva huset?

-?Riva? Våra extrema byggnader rivs inte. De kan stå för evigt, det är bara att byta fasadklädseln och sköta underhållet. Har du någonsin hört talas om någon som velat riva Empire State Building?