INSIDERS: Avgift i stället för fängelse

I fem fall har svenska insiderbrottslingar fällts i domstolsedan reglerna infördes 1985. Det låter futtigt men ändå ärsvensk insiderlagstiftning troligen bland de bäst fungerande iEuropa. Det visar inte minst den snabba hanteringen av misstänktinsiderhandel i samband med Securitas bud på Pinkerton ivintras. Men lagen räcker ändå inte till, tycker finansinspektionen ochekobrottsmyndigheten som tillsammans jagar de personer som köperoch säljer värdepapper trots att de sitter inne medinsiderinformation.För att komma till rätta med problemen lanserar myndigheternatvå nymodigheter, båda med inslag av mer marknadsmässigttänkande. I fortsättningen ska fakta om utredningar som är klara för attlämnas över till åklagare offentliggöras. Det blir dock ingadetaljer, egentligen anges bara vilket företag som granskas,eftersom polisens utredare behöver arbetsro för att förhöramisstänkta brottslingar.

Nya signaler

Vi ändrar tankesättet. I stället för att hålla på sekretessenser vi en insiderutredning på något sätt som enmarknadsinformation. Det är signaler om (tillståndet i) bolagettill marknaden och investerare, säger Jan Green, insideransvarigvid inspektionen.Vikten av förändringen ska kanske inte överdrivas. Redantidigare har den typen av information presenterats i press,radio och TV. Skillnaden är att det nu ska ske regelmässigt ochkanske få en allmänpreventiv verkan.Viktigare på sikt är att finansinspektionen vill lansera ettnytt juridiskt tänkande för att komma till rätta med vad somupplevs som en flaskhals i insiderutredningar, nämligenåklagarmyndigheterna samt domstolsväsendet. I ett förslag tillregeringen från i juli vill inspektionen ochekobrottsmyndigheten frigöra resurser från polis och åklagareoch ersätta brottsutredningarna med ett mer summarisktavgiftssystem. Därmed skulle dubbelarbetet på de tvåmyndigheterna minska.

Liknar USA

Systemet föreslås likna det som används i Förenta Staterna ellerdet som är på gång i Storbritannien, där myndigheter motsvarandefinansinspektionen dömer ut böter eller avgifter för personersom ertappats med otillåtna insideraffärer. Sådana avgiftersätts utifrån de vinster som affärerna har renderat. Också andraländer, som Spanien, Frankrike och Hong Kong, använder sig avadministrativa bötesbelopp i civila processer hellre än attanvända den vanliga rättsapparaten. Avgifterna kan i USA uppgåtill tre gånger vinsten.Ett nytt system rymmer flera fördelar. Rättsprocessen skyndas påoch felaktigt misstänka kan snabbare avfärdas från utredningar,vilket ökar enskildas rättstrygghet.Nackdelarna är också uppenbara. Med snabbare hantering kanmisstagen öka samtidigt som felaktigt misstänkta kan förmås attbetala sig fria för att slippa bli skandaliserade. Dessutom kanett sanktionssystem som enbart tar hänsyn till pengar kritiserasmed utgångspunkt i argumentet att om fängelse inte längre ingåri straffskalan så klarar sig alltid de rika. Samtidigt skariktigt grova brott, som upprepade insideraffärer, fortfarandekunna drivas till domstol.Vad finansdepartementet tycker om den nya mer marknadsmässigajuridiken vill inte den ansvarige departementssekreteraren JanBengtsson säga ännu.

Mest fördelar

I väntan på departementets förslag till förändringar iinsiderlagstiftningen nu i höst går det ändå att konstatera attfördelarna med ett nytänkande tycks överväga. En liknandeordning finns för övrigt redan inom skattelagstiftningen därfelaktigt inlämnade deklarationer gör att de lokalaskattemyndigheterna kan besluta om särskild straffskatt – såkallat skattetillägg.Dessutom har just finansinspektionen redan ett avgiftssystem ibruk. Det gäller dock bara i samband med slarv medinsiderreglerna: när personer i insiderregistret anmält affärerför sent eller gjort otillåtna korttidsaffärer (tre månader).I de fallen går avgifterna till statsförvaltningen. Om ettutvidgat system införs är det i stället naturligt att pengarnadelas ut till brottsoffren – de personer som har förlorat påinsideraffärerna.