INTERVJU: LARS HEIKENSTEN – ECB liknar riksbanken

Många blev överraskade när ECB i april sänkte sin styrränta medså mycket som en halv procentenhet. Den tycks ha en helt annanfilosofi än den svenska riksbanken. ECB följer den mer slutnakontinentaleuropeiska traditionen, medan riksbanken helt haranammat det öppnare anglosaxiska sättet att bedrivapenningpolitik. Det är dock möjligt att riksbankens nya ordning, där endirektion med sex personer fattar beslut om penningpolitiken,innebär att även riksbanken blir mindre tydlig framöver.Förut räckte det att lyssna på Urban Bäckström och LarsHeikensten. Nu måste man bilda sig en uppfattning utifrån vadalla sex säger. I april ville ju till exempel Lars Heikenstenatt räntan skulle sänkas och reserverade sig därför mot beslutetatt hålla den oförändrad. Eftersom ECB har beslutat att intepublicera sina protokoll kommer vi dock att få mycket sämreinsyn i hur diskussionerna inom ECB:s beslutande organ harförts.

Så här säger vice riksbankschefen Lars Heikensten om hur ECB harskött sig under sitt första halvår:Har ECB fört en väl avvägd penningpolitik?- Det är väl tidigt att svara på. ECB har funnits i knappt etthalvår och det tar 1-2 år innan penningpolitiken fått någonstörre effekt. I ljuset av Asienkrisen och oron i höstas kan manargumentera för att tidigare och större sänkningar i Europaborde ha skett i höstas. Det gjorde jag också i den europeiskadiskussionen, men det var innan EMU startat och nu verkarkonjunkturen bottna och förstärkas i en del länder.Har de varit tillräckligt tydliga?

– Jag vill ogärna recensera ECB. Däremot kan jag säga att jagtycker att strävan efter tydlighet har hjälpt riksbanken undersenare år. Både när vi velat höja (som hösten 1997) och sänka(som i höstas) har det varit en fördel att kunna hänvisa tillexplicita inflationsprognoser. Det har gjort det lättare attundvika en diskussion om att vi skulle ha andra syften änprisstabilitet. Det är också lättare att utvärdera en tydligcentralbank och det tycker jag är bra ur demokratisk synvinkel.Vad är nackdelen med att inte, som den svenska riksbanken,signalera i förväg vad man tänker göra?- I detta avseende tror jag inte att det kommer att visa sigvara så stor skillnad mellan ECB och riksbanken. Det ligger isakens natur att det inte går så lätt att signaleraränteförändringar i förväg när penningpolitiken läggs fast av enstor styrelse där uppfattningarna kan variera.

Vad är fördelen/nackdelen med att ta ett stort steg och i ettslag göra slut på förväntningar om ytterligare ränteförändringari stället för att sänka i flera mindre steg?- Principen bör – som jag ser det – vara att i varje läge agerafullt ut på den information man har. I praktiken är det dockinte så enkelt varken för ECB eller riksbanken. När vi sänkteräntan gradvis våren 1996 var det för att inte äventyrafortsatta sänkningar genom att till exempel skapa oro ochkronfall. Då var vi inte så säkra på hur stor tilltro marknadenhade till den nya låginflationsregimen. Osäkerheten ominflationsperspektiven är dessutom nästan alltid stor. För attslippa vända på klacken kan det därför finnas argument för attgå gradvis fram. Inte heller i detta avseende ser jag någrastörre skillnader mellan ECB och riksbanken framför mig.

Beror eurons kraftiga försvagning i någon mån på ECB:s agerande?- Det tror jag inte. Euron har visserligen försvagats en hel delpå senare tid. Men jämfört med en syntetisk euro för ett årsedan är inte bilden så dramatisk. Utvecklingen på senare tidhar nog främst styrts av konjunkturskillnaderna mellan USA ochEuropa och ränteförväntningarna. Till bilden hör också en vissosäkerhet om hur den ekonomiska politiken inom Euro-områdetkommer att bedrivas, som är naturlig mot bakgrund av att ettstort steg tagits in i någonting okänt. Till osäkerheten har endel länder inom Euro-området bidragit genom att tänja på degränser som satts upp för finanspolitiken.Kan och bör ECB göra något för att hindra euron från attförsvagas ytterligare? – Det vill jag inte kommentera.

BILDTEXT: Det kommer inte att bli någon större skillnad mellan ECB:s ochriksbankens signaler framöver, enligt Lars Heikensten.