Island lockarstorspeckarna

Den senaste tidens förtroenderas för Island har bara börjat, enligt många bedömare. Bakgrunden är att Island, som håller på att diversifiera sin ekonomi och minska beroendet av fiske, dras med stora ekonomiska obalanser. Det har resulterat i att värderingen av den isländska valutan har stigit kraftigt de senaste åren och dragit till sig spekulanter.

Men efter att en ledande kreditbedömare, Fitch, och investmentbanken Merrill Lynch båda har kommit med kritiska rapporter om riskerna på Island har omvärldens förtroende minskat betydligt. Det har många känt i plånboken vid besök på den karga ön bekräftades även formellt, den isländska valutan är starkt övervärderad.

Fitch sänkte i februari Islands kreditvärdighet bland annat på grund av den stora utlandsskulden, och i förra veckan skrev Merrill Lynch en rapport som pekade på de stora riskerna i den finansiella sektorn. De tre dominerande isländska bankerna ska i år och nästa år omfinansiera lån på motsvarande runt 140 miljarder kronor. Det kan bli en väldigt dyr affär, eftersom styrräntan redan är rekordhög, 10,75 procent, och väntas fortsätta stiga framöver på grund av den höga inflationen.

Många kreditanalytiker har bara väntat på att bomben skulle brisera, men de trodde inte att det skulle ske förrän i höst, i samband med bankernas omfinansiering. Nu utlöstes krisen i stället av Fitch-rapporten.

Islands valutaras, valutan har fallit med 13 procent de sista två veckorna, har dragit med sig flera emerging markets-valutor de senaste veckorna. Men till skillnad från länder som Polen och Brasilien kommer Island inte tillbaka så lätt. Den bedömningen gör bland andra Mats Olausson, kreditanalytiker inom Emerging markets på SEB.

-Det kommer att ta längre tid för Island att hämta sig, och sannolikt kommer den isländska centralbanken att tvingas höja mer än de 0,75 procent som marknaden tidigare räknat med, säger han.

Situationen för emerging markets bedömer han som ganska gynnsam även fram­över, med fortsatt god global tillväxt och begränsade räntehöjningar i de stora centralbankerna i USA, Japan och Europa. Men Islands specifika problem försvinner inte, även om många anser att det vi sett den senaste tiden i form av kursras och valutaflykt är en överreaktion. Både bankernas och privatpersoners skuldsättning har ökat snabbt de sista åren, det ligger en stor risk här om tillgångarnas värde faller.

Dessutom är Island extra känsligt eftersom handeln både i valutan och aktierna är så pass liten. Det får stora effekter när ett par större aktörer drar sig ur sina positioner. Och sannolikt är placerarna nu mer uppmärksamma på den höga risken i den isländska valutan. Utom de allra mest riskhungriga, som skulle kunna lockas tillbaka av räntenivåer på runt 12 procent eller mer.

Man kan också välja bankernas företagsobligationer förstås, där kan man få en avkastning som ligger betydligt högre. Kaupthings sexåring ligger på 3,4 procent för närvarande.