”Jag tar betalt för min erfarenhet”

Han hinner knappt in genom entrén på Grand Hôtel i Stockholm förrän en gråhårig herre hälsar på honom. Och innan Nuder hunnit sätta sig ned i Cadierbaren på hotellet skyndar en andra äldre man fram för att hälsa. Göran Perssons gamla parhäst och Socialdemokraternas finansminister åren 2004–2006 må ha lämnat politiken, men är långt ifrån bortglömd.

Efter valförlusten år 2006 representerade han inte framtiden för Socialdemokraterna.

–Inom partiet var det en kvinna som efterfrågades, och jag var och är inte kvinna, så det var läge att låta andra stiga fram, säger Pär Nuder efter att han satt sig tillrätta.

–Jag var fortfarande ung, tyckte jag. Och att bli landshövding eller generaldirektör eller något i den offentliga förvaltningen efter att ha varit finansminister kändes inte rätt, säger Nuder, som fyller 52 år i slutet av februari.

Något större nätverk in i näringslivet tog han inte med sig efter åren i toppolitiken, hävdar han.

–Då var jag Bambi på hal is, det är jag kanske inte i dag.

Pär Nuder fick tidigt i uppdrag av en svensk respektive en finländsk industrialist att agera rådgivare – eller ”samtalspartner” som han själv kallar det. Vilka det var vill han inte säga. Han valdes också in i ett par styrelser.

–Det är lätt att bli bortglömd, det är så världen fungerar. Så det var ett hårt arbete.

Nuder blev också en av det till Wallenberg närstående riskkapitalbolaget EQT:s så kallade industriella rådgivare, ett nätverk på cirka hundra personer. Ett uppdrag som ofta lyfts fram.

–Av medierna framstår det som om jag inte gör annat, men jag kan avslöja att det är ett av väldigt många uppdrag.

I dag är han styrelseordförande i Tredje AP-fonden, Sundbybergs stadshus, färghandeln Öbergs och fastighetsbolaget Hemsö. Nuder har också uppdrag för två börsbolag inom Paulsson-brödernas sfär: fastighetsbolag Fabege och skidortsoperatören Skistar. Han sitter också i styrelsen för EQT-bolagen Swedgas och IP-Only.

En rad andra ex-politiker har också skapat sig en ny karriär i näringslivet. Den absoluta majoriteten är politiska konsulter, likt Nuders gamla parhäst, tidigare statsministern Göran Persson. Men Nuder ansluter till den lilla grupp S-politiker som snarare blivit affärsmän inom storkapitalet, som exempelvis Erik Åsbrink (Goldman Sachs, Wallenstam), Thomas Östros (Bankföreningen) och Björn Rosengren (Stenbecksfären). -Eller, för att ta ett välkänt exempel på andra sidan blockgränsen, moderaten Carl Bildt, som efter statsministeråren tog uppdrag för bland andra Lundinbolagen.

–Det vore förmätet att jämföra mig med Carl den store. Men vi har delvis liknande bakgrund så det är inte så konstigt, säger Pär Nuder och ler med den välkända gluggen på fem millimeter.

Nuder delar in sitt arbete i tre delar: rådgivning, ideella uppdrag samt styrelseuppdrag. Rådgivningen sker främst via Albright Stonebridge Group, ett konsultbolag grundat av USA:s tidigare utrikesminister Madeleine Albright.

–Det jag gör kan se spretigt ut, men allt hänger samman. Jag brukar prata med Madeleine Albright om det, om att engagemangen för henne ser lika spretiga ut som för mig. Men vi har en tanke i huvudet.

Några namn på kunder vill han inte avslöja, utan pratar i stället om frågorna han jobbar med.

–Om ett stort internationellt företag ska etablera sig i Botswana och vill veta, vad finns det för ekonomisk-politiska risker i sådant projekt? Eller om en stor biltillverkare behöver en miljöstrategi i Kina, vilka är stakeholders? Eller, vilka konsekvenser får sanktionerna mot Ryssland för ett stort global revisionsföretag?

Vad kan Pär Nuder om allt detta? Han skrattar till.

–Det får du nog fråga dem om. Men för att göra bra business i dag så måste man förstå mer än den tårtbit som man är verksam inom.

Han vill inte ge sig in i aktuella politiska frågor eller recensera politiker – kanske för att Magdalena Andersson, hans forna statssekreterare på finansdepartementet, i dag är finansminister (intervjuad i Affärsvärlden nummer 7/2015). Även frågan om vinster i välfärden undviker Pär Nuder.

–Jag tycker att det ska finnas mångfald och valfrihet, och samtidigt hög kvalitet. Jag ser inte frågan som svartvit. Jag noterar att den inte fick den uppmärksamhet i valet som Vänsterpartiet hoppades och trodde, och de vann inga framgångar på den. Men att det behövs ett bättre regelverk och att det finns riskkapitalbolag som skurit pipor i vassen råder det ingen tvekan om.

Om riskkapitalbolag skulle be dig om råd om att gå in i välfärdsbolag, vad skulle du säga?

–Jag är inte rådgivare på det sättet. Det är inte den typen av diskussioner jag för. Och jag lämnar inga papper eller rapporter, jag är samtalspartner. Så jag konsultar inte i traditionell mening genom att sälja min tid, utan jag tar betalt för min erfarenhet.

Med jämna mellanrum får ex-politiker kritik när de går över till näringslivet. Även Nuder fick uppmärksamhet när han agerade rådgivare i samband med att S-kollegan Jan-Emanuel Johansson sålde sitt bolag Svensk Samhällsutveckling för 223 miljoner kronor till ett brittiskt riskkapitalbolag, där Nuders bolag samma år noterade en intäktsökning från 4,7 miljoner år 2011 till 12,6 miljoner kronor år 2012.

–Janne och jag är goda vänner sedan 30 år tillbaka. Han har bedrivit en fantastisk verksamhet, och han sålde den.

Samma år hade du en rejäl ökning av inkomsten i ditt bolag?

–Ja, det är helt korrekt. Du och dina läsare får dra vilka slutsatser ni vill.

Hur fördelas intäkterna mellan rådgivningen och styrelseuppdrag?

–Det varierar från år till år. Och någon gång emellanåt gör jag också en bra affär. Så det är lite svårt att läsa ut från årsredovisningen.

Aktieaffärer?

–Ja, eller någon investering. Jag är ju en amatör som försöker lära mig. Jag har varit statstjänsteman hela mitt liv, och med statstjänstemannamått tjänade jag bra. Men villkoren på den här nivån i näringslivet är en annan, helt plötsligt måste jag förvalta pengar. Att förvalta egna pengar har jag liksom aldrig gjort tidigare.

Pär Nuder försöker följa vad han kallar Warren Buffett-principen: att investera i bolag som han förstår sig på hyggligt. Han investerar också i bolag där ”makro- och geopolitik spelar en stor roll”, utan att bli mer specifik än så. Några aktietips vill han inte ge.

–Nä, lika lite som jag förr hade tips på hur svenska kronan skulle utveckla sig. Det vore förmätet, jag är en amatör.

Enligt Nuder finns det en föreställning bland politiker och politiska journalister att näringslivet bara handlar om en sak: pengar. Likaså finns en föreställning i näringslivet och hos näringslivsjournalister att politiken bara handlar om en sak: makthunger. Verkligheten är betydligt mer komplex än så, enligt Nuder.

–Det finns drivkrafter på ömse sidor: mycket idealitet och viljan att göra gott. I näringslivet finns det väldigt många andra drivkrafter än pengar. Så jag köper inte den här motsättningen, den är fel från början. Men man ska vara väldigt försiktig med hur övergångar sker så att man inte solkar sitt varumärke.

Ett exempel är Filippa Reinfeldt (M), som mer eller mindre direkt gick från att vara sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting till att jobba för Investors vårdbolag Aleris. Pär Nuder verkar inte tycka att det var så farligt. Han talar om ”grader i helvetet” och lyfter i stället fram en annan moderat.

–Jämför hennes övergång med Anders Borg, som sätter sig i två stora företagsstyrelser. För mig är det ljusår i omdöme mellan de två.

Men frågan om politiker ska ha en karenstid innan de tillåts gå vidare till privata uppdrag är inte fullt så enkel som det kan tyckas. Vem som ska finansiera det, frågar sig Nuder.

–Ska de gå omkring och dra på oss skattebetalares bekostnad? Hur man än vrider och vänder på det så blir det diskussion, säger Pär Nuder som själv lyfte statsrådspension de första åren som egenföretagare.

Han var finansminister under två år fram till valförlusten hösten 2006, slutet på en mycket framgångsrik period för den globala ekonomin, som inleddes i slutet på 1980-talet. Tillväxten drevs av tre revolutioner, enligt Nuder: en teknikrevolution, en marknadsekonomisk revolution och en demokratisk revolution där världen gick från 60 till 120 demokratier.

–Aldrig någonsin fick så många det så mycket bättre på så kort tid, sedan gick det åt pipsvängen 2008.

I dag lever världen med konsekvenserna, med effekter på miljön, en brist på global styrning och växande ekonomiska och sociala klyftor, säger Pär Nuder. Just klyftorna studerar han i en kommission ledd av den USA:s tidigare finansministern Larry Summers.

–De växande ekonomiska och sociala klyftorna är ett enormt problem ur tillväxtsynpunkt, för det skapar motsättningar, populism och svårigheter att regera. Detta leder till en politik som är tillväxtfientlig. Därför måste de som vill ha tillväxt adressera ojämlikheten, säger Nuder.

–Sen har vi inte någon global governance värd namnet. Åker du till FN-skrapan i New York och går in i säkerhetsrådet så får du en bild av hur världen såg ut 1945 – fullständigt obsolet! Vetorätten i säkerhetsrådet måste återspegla hur världen ser ut i?dag.

En diskret kritik kan eventuellt skönjas för den som följt statsminister Stefan Löfvens kampanj för att Sverige ska bli medlem i säkerhetsrådet. Så långt sträcker sig Nuder, som hellre talar om de globala obalanserna. Om världen tidigare var uppdelad i öst och väst, fick vi nu en uppdelning i producenter och konsumenter, säger han. Samtidigt finansierade kinesiskt sparande en hög amerikansk konsumtion. Då blev det fel i systemet.

–Allt rasade ihop, tillväxten gick ner. De länder som gick in i finanskrisen med tunga ryggsäckar i form av stora skulder, underskott och hög arbetslöshet har alltjämt svårt att ta sig ur det, säger Pär Nuder.

–Nu lever vi i en otroligt slagig period. Hur påverkar det här företag? Att prata konjunkturcykler, det är 80-talsspråk. Det finns inte en enda makroekonomisk modell som tar hänsyn till den här situationen. Det är sådant jag pratar om med företagare, de måste förstå att villkoren är så annorlunda för näringslivet.

Trots en förändrad värld är avkastningskraven oförändrade, till exempel i storbanken Nordea, där ägarna begär 15 procents avkastning.

–Ja. Nu behöver jag inte recensera Nordea. Jag är ju i kapitalförvaltningsbranschen, som ordförande i Tredje AP-fonden, men hela industrin måste växla ner från tvåsiffriga avkastningar.

Nuder anser att de lågt hängande frukterna nu har skördats, de nämnda revolutionerna är svåra att upprepa och förväntningarna måste korrigeras. Han tycker att värderingen på aktiemarknaden är högt uppdriven.

–Men hur länge är det hållbart egentligen och vem kan kliva av först? Det finns inom kapitalförvaltningsindustrin en inställning att det viktigaste inte är att undvika nästa nedgång, utan att vara med på nästa uppgång. Den inställningen är farlig.

I höstas var han i Ryssland för att skapa sig en bild av läget.

–Jag har sysslat mycket med integration av Ryssland tidigare när jag var i politiken. Och jag har varit helt övertygad om att det enda sättet att hantera det stora Ryssland är att integrera landet i det historiska Västeuropa.

–Men jag har aldrig återvänt från Ryssland med sådan pessimism som jag kände.

Varför då?

–För att Putin inte är intresserad av att bli integrerad med oss. Och det är bara Putin det handlar om. Det är en person som styr, säger alla man möter. Det var en ganska obehaglig erfarenhet.

Trots den pessimistiska hållningen gentemot Ryssland är han alltjämt positivt inställd till Europas ekonomiska framtid. Kombinationen av en försvagad euro, lågt oljepris, ECB:s nya åtgärder och ett USA som agerar draglok borde funka.

–Enligt skolboken borde de här faktorerna samverka och de är relativt sett nya också. Finns det minsta lilla ljuspunkt där ute så beror det på dessa faktorer tillsammans. Det borde kunna dra Europa.

Pär Nuder

Ålder: Fyller 52 år den 27 februari.

Bor: I ett 1920-talshus ett stenkast från barndoms­hemmet i Österskär nordost om Stockholm.

Familj: Hustrun Ingrid ­Carlberg, två barn.

Utbildning: Jur kand från Stockholms universitet.

Uppdrag: Ordförande i Tredje AP-fonden, Hemsö, Sundbybergs stadshus och Öbergs Färghus. Ledamot i Fabege, Skistar, Swedegas och Stiftelsen Bergmancenter på Fårö. Rådgivare åt EQT.

Egna bolag: Dabok AB och ­Dabok Advisory AB – namngivna efter villan i Österskär.

Parti: Socialdemokraterna.

Politisk karriär: Finansminister 2004–2006, samordningsminister 2002–2004, statsminister Göran Perssons statssekreterare 1997–2002, riksdagsledamot 1994–2009.

Intressen: ”Skidåkning är en passion. Men inte någon jakt, ingen segling, ingen golf. Inget i de sammanhangen. Jag reser så mycket i jobbet så när jag kan vill jag bara vara hemma.”