Kampen om kompetensen

En vit polisbil med blinkande ljus plöjer fram i trafiken på Handan Road i Shanghai. Den åtföljs av en grå och en beige Volvo S80 av senaste modell. Den lilla kortegen svänger in genom grindarna till Fudanuniversitet, tar till höger genom det lummiga campusområdet, närmar sig huvudbyggnaden och parkerar. Rektorn står redo för att hälsa välkommen. Livvakten hoppar ur framsätet på den första S80:n och håller upp bakdörren.

Klockan är halv två på eftermiddagen, det är söndagen den 13 april och den som kliver ut är Volvos vd Leif Johansson. Han eskorteras till universitetets VIP-rum. 25 minuter senare intar han scenen inför 500 ekonomstudenter vid ett av Kinas mest ansedda universitet.

Händelsen är belysande i tre avseenden. Den visar, för det första, hur Kina värdesätter högt uppsatta personer. Poliseskort är tydligen en självklarhet när chefen för världens näst största lastbilstillverkare är på besök. För det andra ger föreläsningen en antydan om hur intresserade unga kineser är av stora, internationella företag. Under frågestunden säger en student att hon ska göra ett examensarbete i Frankrike nästa läsår men att hon gärna skulle vilja jobba för Volvo. Leif Johansson är snabb med svaret:

– Hör av dig till oss. Vi har stor verksamhet i Frankrike och jag hoppas verkligen att några av er här kommer att börja arbeta inom Volvo, här i Kina eller någon annanstans.

Att Volvo är intresserat av att rekrytera folk är förståeligt. Koncernen har 4 000 anställda i Kina och växer snabbt. Därför satte Leif Johansson av en söndagseftermiddag för att hälsa på hos studenterna.

– Leif har gjort ett par sådana här events i USA tidigare, men det här är första gången vi gör det i Asien, säger Volvos kommunikationschef Per Löjdquist som deltar i besöket.

Volvo är förstås inte ensamt. I stort sett alla utländska företag vill rekrytera de bästa studenterna i det expansiva kinesiska samhället. Uppgiften är enklare ju större och mer välkänt företaget är.

– Rekryteringen är en jättestor utmaning och särskilt för mindre och medelstora företag. Det gäller ju att hitta folk med rätt sorts utbildning, tillräckligt bra kunskaper i engelska och rätt bakgrund, säger Charlotte Rylme på Exportrådet.

Hon berättar att Exportrådet ofta fungerar som länk mellan rekryterare och kandidat genom att sätta in platsannonser där anknytningen till Sverige framhålls. Under 2007 gjorde Exportrådet i Shanghai 60 rekryteringar åt svenska företag.

– Det är en utmaning att vara generalist i Kina, eftersom medarbetarna ofta förväntar sig att deras chef ska vara den som har störst kunskaper. Många kineser har inställningen att de jobbar för sin chef, inte för sitt företag. Den svenska ledarstilen kan fungera mycket bra, om man ser till att vara tydlig. Det gäller att förklara och inse att titlar är viktigt. Kineser förväntar sig rättvisa, uppskattning och också bestraffningar om det är motiverat. I Sverige har vi nästan bara morot och ingen piska. Här är det helt OK med piska också. Kulturen i svenskägda företag uppfattar man som positiv, inte minst så gillar man att vi värdesätter kompetensutveckling, säger Charlotte Rylme.

Enligt Bill Fisher, chef för EF i Kina, är problemet inte i första hand att hitta folk med rätt utbildning. Det är erfarenheten som saknas – vilket i sig inte är särskilt märkligt. Det är ju först under de senaste 10-15 åren som en modern arbetsmarknad börjat växa fram, och det är en marknad som präglas av mycket stora kontraster. Hundratals miljoner kineser utgör ett gigantiskt proletariat. Deras lönenivåer utövar ett stort tryck nedåt på priser och kostnader i företag runt om i världen. Samtidigt är de utbildade mycket få. Fem miljoner utexaminerades från universiteten i fjol, vilket är en ökning med en tredjedel från 2006. Men det är givetvis en låg andel.

De unga akademiker som dominerar bland personalen i de utländska företagen har alltså en förmånlig ställning. Samtidigt möter de en rätt speciell sorts utmaningar.

– De har för det mesta inga äldre, kinesiska kolleger och deras föräldrar har ingen erfarenhet som är användbar i dagens samhälle. De måste pröva sig fram. Det är knappast enkelt, säger Claes Pollnow, vice vd på SKF China.

– Kineser tycker att vi svenskar är vänliga men också ofta otydliga – det är något vi måste vara medvetna om och jobba mot. De märker att det är högt i tak. Välutbildade kineser har ofta erfarenhet av att jobba i amerikanska, tyska, koreanska eller japanska företag, så de kan jämföra. Man ska vara försiktig med att generalisera, men rätt många, och det gäller särskilt kvinnor, föredrar att arbeta för svenska företag. Andra vill kanske hellre jobba i andra kulturer. Vi är 200 personer här på huvudkontoret för SKF China. Vi är tolv nationaliteter. 30 är utlandsanställda, alltså icke-kineser. Av oss är nio svenskar, tillägger han.