Karriärexpressen

Sammanställning av MBA-enkät

Akademiska managementutbildningar, som går under benämningen MBA, Master of Business Administration, har en stark ställning i USA och Storbritannien. I takt med att näringslivet har blivit mer internationellt har MBA som utbildningsmodell fått fotfäste även i Sverige. Det är inte så konstigt. En MBA-utbildning kan bli rena rama karriärexpressen, visar till exempel Affärsvärldens undersökning i detta nummer.

Cirka 500 studenter deltar varje år i en handfull nordiska MBA-utbildningar. Men längden, kvaliteten och upplägget varierar eftersom titeln inte är skyddad.

Främst handlar det om deltidsutbildningar för yrkesverksamma, så kallade Executive MBA, knutna till landets högskolor och universitet. Trenden globalt går mot att fler väljer en deltidsutbildning. Av 200.000 MBA-studenter, varav merparten i USA, är 64 procent deltidsstuderande, enligt International Association for Management Education.

Betalar ur egen ficka

En heltids-MBA är till för yngre, internationellt intresserade och akademiskt meriterade sökanden. De betalar ofta ur egen ficka och med stipendier. För andra som nöjer sig med att utvecklas på en nationell marknad i sin egen bransch räcker det många gånger med företagsanpassad utbildning eller en deltids-MBA, som finansieras av företaget. Mervärdet av heltidsutbildningen, åtminstone i pengar räknat, blir mindre ju högre position och lön du har från början. Likaså om du är äldre, eftersom värdet av en förlorad årsinkomst blir mer kännbar.

Med en spirande efterfrågan på managementutbildning med akademisk förankring, har universitet och högskolor sett ett gyllene tillfälle att tjäna pengar på uppdragsutbildning och öppna program där deltagarnas arbetsgivare betalar. Priset för att delta i ett MBA-program ligger oftast kring 200.000 kronor.

När anslagen från statskassan inte räcker för att högskolorna ska finansiera både utökad grundutbildning och god forskning, hittar lärosätena på nya program och kreativa lösningar med internationella samarbetspartner. Exempelvis har högskolan i Ronneby en skotsk partner och en amerikansk. Privata utbildningsföretag ger sig in i matchen, exempelvis Företagsekonomiska institutet och Warwick Business School.

Fel tillfälle

Till hösten startar en MBA-utbildning i Linköping som fokuserar på tillväxtföretagen och dess frågeställningar. “Growth”, som programmet heter, är ett intressant initiativ men tajmingen kunde ha varit bättre. Innan luften pyste ur IT-bubblan fanns det fler intresserade, enligt Öystein Fredriksen, programansvarig vid Linköpings universitet. Det speglar svårigheten att starta utbildningar vid rätt tillfälle. I högkonjunktur tenderar företagen vara mer generösa – fast då är det är svårare att avsätta arbetstid. I lågkonjunktur finns mindre pengar och en mer njugg inställning.

I maj ska Handelshögskolan i Stockholms direktion fatta beslutet om skolan ska starta en” full time MBA” av internationellt snitt. I grunden ligger ett strategibeslut om att förverkliga den “femklöver” som krävs för att vara handelshögskola av högsta internationella klass.”Idag erbjuder vi civilekonomutbildning, forskarutbildning och Executive Education av hög klass. Men vi saknar en ‘full time MBA’, en utbildning som håller på att bli en standard även utanför USA. EFMD som granskat vår kvalitet har påpekat att det är brist”, säger handelshögskolans rektor Leif Lindmark.

Under lång tid har frågan utretts, man har sneglat internationellt på hur studenter och lärare rekryteras, hur bostadsfrågan löses, vad lokalisering betyder och hur internationellt gångbara program är utformade.

“Det viktiga är att skapa en bra, högklassig MBA-utbildning. Marknaden för den här typen av utbildning växer och vi vill att svenskar om de väljer att utbilda sig utomlands, ska göra det av positiva skäl, inte för att det saknas ett bra alternativ i Sverige. Samt att människor i utlandet ska se Stockholm som ett alternativ”, säger Leif Lindmark, som dock betonar att det inte är klappat och klart att en sådan utbildning kommer att se dagens ljus år 2003. Nära samverkan med näringslivet, hög internationaliseringsgrad, renommé inom telekomområdet, och en erkänd ledarskapsstil, kan vara trumfkort på hand.

Cirka 5.000 utländska studenter kommer till Sverige för att utbilda sig varje år. Fem gånger så många svenska studenter åker från Sverige, vilket bidrar till ett utbildningsunderskott. Vi är ett litet perifert land och språket utgör en barriär. Men det hindrar inte svenska skolor från att föröka använda befintliga resurser på bästa möjliga sätt.

Tanken är god, men inte heller Handelshögskolan kommer att undgå att betygsättas efter ett antal år.

Rankning blir akilleshäl

Den internationella rankningen kan bli en akilleshäl. Ett av rankningens viktigaste kriterier är lön efter avslutad examen. I ett låglöneland som Sverige, åtminstone när det gäller akademiskt utbildade chefer, kommer det att vålla Handelshögskolan problem om en stor del av deltagarna efter avslutad utbildning fortsätter att arbeta i Sverige. De internationellt låga lönerna kommer omedelbart att slå igenom i form av en lägre placering. Och att placering på rankningslistor kommer att betyda mycket för utländskt intresse för utbildning i Sverige går inte att bortse ifrån.Samtidigt kan man förstå att skolans ledning vill vifta bort hotet. Financial Times rankar Handelshögskolans Executive-program bland de tio bästa i Europa, så det finns ingen anledning att skämmas.

På hemmaplan fortsätter efterfrågan på utbildning i alla fall att öka.

Även universitetsutbildade behöver fräscha upp sina kunskaper och bredda sitt perspektiv, och kravet på livslångt lärande är mer än en floskel. Unga människor är villiga att satsa på den här typen av utbildning, även om företagen inte finansierar utbildningen, visar attitydundersökningar.