KI: Lägre löneökningar bidrar till återhämtningen

KI skriver att det finns tydliga tecken på en konjunkturåterhämtning och att statens åtgärder bidragit till denna.

Vidare skriver KI att även om smittspridningens utveckling och utformningen av de statliga stöden är av stor vikt för den ekonomiska utvecklingen så kan även arbetsmarknadens parter i viss utsträckning kan påverka återhämtningen i ekonomin.

”Det kan ske både via den genomsnittliga löneutvecklingen och via skillnader i löneutveckling mellan branscher och grupper av arbetstagare”, skriver de.

Vad gäller den genomsnittliga löneutvecklingen så sägs effekterna av parternas agerande till viss del bero på Riksbankens agerande.

”Konjunkturinstitutets modellberäkningar visar att en lägre löneökningstakt än vad Konjunkturinstitutet prognostiserar, tillsammans med att Riksbanken agerar så att ränteläget i ekonomin sänks, skulle kunna påskynda återhämtningen något”, skriver de.

En större löneökning skulle kunna påverka hushållens konsumtion positivt, men öka kostnaderna för företagen, vilket skulle hämma återhämtningen.

KI pekar i rapporten även på att högre lägstalöner sannolikt minskar sysselsättningen, men att effekterna är små, samtidigt som ny forskning pekar på att de negativa sysselsättningseffekterna av högre lägstalöner är större i lågkonjunkturer.

”Målkonflikten mellan hur nivån på lägstalönerna påverkar levnadsstandarden hos de som har jobb respektive sysselsättningen i ekonomin som helhet kan därmed vara större i nuvarande ekonomiska situation”, skriver de.

KI räknar i sin senaste prognos med att löneökningarna totalt sett uppgår till 2,2 procent 2021 och 2,5 procent 2022.