KI sänker BNP-prognos ytterligare

De ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin bedöms nu värre än tidigare prognos. Konjunkturinstitutet (KI) spår ett tydligt BNP-ras och en arbetslöshet på drygt tio procent. Nya krispaket från regeringen kommer att behövas.
KI sänker BNP-prognos ytterligare - urban-ki-900
Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör för KI. Foto: Jessica Gow / TT

KI presenterar nu en ny reviderad prognos kring effekterna av coronapandemin. Utvecklingen har gått extremt snabbt och de negativa effekterna slår hårdare mot den svenska och globala ekonomin än vad man förutspådde för bara ett par veckor sedan.

Det gör att man nu gör antaganden om att regeringen kommer att komma med ytterligare krispaket, bland annat bedöms regeringen utöka statens sjuklöneansvar ända fram till september. På samma vis bedöms karensavdraget slopas en längre tid.

Snabb nedgång

Dessutom lär regeringen komma med ytterligare stöd till företag, 50 miljarder kronor, och ännu mer pengar, 20 miljarder kronor, till kommuner och regioner, enligt KI. Hittills har regeringen presenterat krisåtgärder som kostar statskassan över 100 miljarder kronor.

– Det är en mycket snabb nedgång i ekonomin och försämring av de offentliga finanserna. Det är alltid svårt att göra prognoser men just nu är det ännu svårare. Vår bedömning är att riskerna dominerar på nedsidan, säger KI:s enhetschef Erik Spector vid en pressträff.

BNP faller i Konjunktur­institutets uppdaterade basscenario med 7 procent i år och arbetslösheten stiger till drygt tio procent.

– Vi har sett rekordhöga varsel. Under enskilda månader är det betydligt högre än under finanskrisen, säger Erik Spector.

– Vi har sett en väldigt snabb inbromsning av den globala ekonomin. Det slår naturligtvis mot svensk export som minskar kraftigt under andra kvartalet. Det är en bred nedgång i ekonomin.

Ännu värre

Nästa år blir det dock ännu värre, enligt KI:s basscenario. Då stiger arbetslösheten till elva procent, men Sveriges BNP återhämtar sig då med ett lyft på 4,procent.

Underskottet i statsfinanserna bedöms landa på 6,3 procent av BNP i år och bli 3,2 procent nästa år.

Men statsskulden är i ursprungsläget låg och det finns ett stort utrymme att öka stödinsatserna för ekonomin, enligt KI.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.