Greta Thunberg
Klimathajpen har nått börsen
– Så var det inte för tio år sedan, säger Magnus Agerström, vd för branschorganisationen Cleantech Scandinavia.
Han är i dagarna på väg att sammanställa en rapport som visar att det investerades 718 miljoner euro (cirka 7,6 miljarder kronor) i små- och medelstora miljöteknikbolag i Norden och Baltikum 2018. Det är en ökning med 73 procent jämfört med 2017, då ökningstakten låg på 42 procent.
– Riskkapitalet verkar vara tillbaka och mycket kommer från utlandet, säger Agerström.
En av de hetaste
På börsen ser man också cleantech-sektorn som en av de hetaste just nu, vid sidan av bland annat bioteknik, enligt Adam Kostyal, noteringschef för den europeiska marknaden på börsoperatören Nasdaq. Det gäller en inte minst på Nasdaq First North i Stockholm – som kan beskrivas som en plantskola för bolag på väg mot Stockholmsbörsens huvudlista.
Kostyal räknar med en viss avmattning när det gäller nya noteringar i år, efter flera rekordår i rad. Men Stockholmsbörsen och First North antas tillsammans behålla en topposition jämfört med andra europeiska marknadsplatser.
– Andra börser har svårt att notera annat än stora bolag. Stockholm sticker ut med en fungerande marknad för små- och mellanstora bolag, så när det gäller antal bolag som använder plattformen så är fortfarande Stockholm i topp, säger han.
Men First North är inte bara viktig i noteringsskedet, då det ofta dras in en hel del nytt kapital.
– Förra året, på den nordiska plattformen, togs det in ungefär 2,5 miljarder euro i samband med nynoteringar. Men ytterligare 7,5 miljarder restes av redan noterade bolag, säger Kostyal.
Mer riskvilligt kapital
Många mindre bolag använder First North, särskilt den så kallade Premier-listan, som ett steg på vägen in på Stockholmsbörsens huvudlista – där betydligt mer riskvilligt kapital finns att hämta.
– Sedan vi lanserade First North är det 75 bolag som har lyckats ta det steget. Och ungefär 40 procent av fjolårets noteringar på huvudlistan kom från First North, säger Kostyal.
Vågenergibolaget Eco Wave Power är ett exempel på ett bolag i sektorn som är på väg till First North. Siktet är inställt på notering i månadsskiftet juni-juli.
Bolaget har sitt säte i Israel, sina största satsningar i Gibraltar och vd:n och grundaren Inna Braverman kommer ursprungligen från Ukraina. Trots det har Braverman fastnat för First North i Stockholm.
– Sverige är känt i hela världen för sina satsningar på förnybar energi och 53 procent av svensk energi produceras av förnybara källor. Så, nivån på öppenheten, acceptansen och kunskapen är en av de högsta i världen i Sverige, säger Braverman.
På västkusten
I Stockholm blir bolaget, som även ska bilda ett nytt svenskbaserat holdingbolag, även en del av EU. Det öppnar upp för betydligt mer offentligt stöd, enligt Braverman.
Ett tredje skäl till att välja First North är att Nasdaq driver verksamheten och att det efter en tillväxtfas finns ett mål att om kanske fem år även notera aktien på Nasdaq i New York.
Braverman hävdar att vågenergi står inför samma utvecklingsfas som solenergin för 20 år sedan och vindkraften för 15 år sedan och tillägger att fördelen med vågkraft är att den inte är väderberoende. Energi kan alstras från vågrörelser även när det är mörkt eller vindstilla.
Braverman hoppas att hon ska kunna dra in 125_175 miljoner kronor i noteringen. Pengarna ska gå till att bygga planerade anläggningar med en samlad produktion på upp till 160 megawatt _ vilket i runda slängar täcker elbehovet hos 160|000 hushåll.
Projektutveckling pågår i Gibraltar, Storbritannien, Mexiko, Kina, Vietnam och Nederländerna. Men Sverige är också intressant, enligt Braverman:
– Vi har bett Business Sweden om hjälp och de har hittat ett ställe på västkusten, med bra v��gaktivitet. Så vi förbereder just nu ett demonstrationsprojekt där, som kanske kan utvidgas, säger hon.
Var på västkusten vill hon dock inte avslöja.
Kapitalbehovet stort
På First North finns redan snarlika småbolag, som den Göteborgsbaserade Saabavknoppningen Minesto. Bolaget har 60-talet anställda och noterades i november 2015. Affärsidén är att alstra energi från tidvatten och havsströmmar från havsbaserade kraftverk.
Minestos vd Martin Edlund berättar hur bolaget sedan noteringen kontinuerligt dragit in nya pengar för att utvecklas och växa. Aktieboken har vuxit till över 9|000 ägare.
Kapitalbehovet är stort i den fas bolaget befinner sig i, med stora projektinvesteringar, enligt Edlund. Bland annat har ett avtal ingåtts om att bygga en anläggning på Färöarna som ska bidra till att göra ö-riket helt fossilfritt på tio år.
– Tidvatten är ett fantastiskt komplement till Färöarnas småskaliga vattenkraft och fina vindförhållanden, säger han.
Minesto har även projekt på gång i norra Wales, Storbritannien, samt i Taiwan och i strömmarna utanför Florida, USA.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.