Kommentar: Bäddat för börsryck

Ja och nej. Vi kan nämligen vara inne i en kortvarig kursuppgång, ett höstrally som pågår i ett par månader. Därefter kan börsen mycket väl falla tillbaka igen.

Det vill säga: vi kan få en kraftig uppgång i en för övrigt fallande marknad. I USA går fenomenet under namnet ”bear-market rally”.

Trots mycken pessimism finns det många faktorer som talar för börsen under de närmaste månaderna.

Den är billig. Stockholmsbörsen handlas till 15 gånger nästa års vinster, vilket ska ställas mot den låga räntan. Den så kallade Fed–modellen, p/e-talet genom den inverterade långräntan, indikerar att börsen är rejält undervärderad.

Bolagens vinster är på väg upp. De flesta börsbolag slog marknadens förväntningar under andra kvartalet. Den sammanlagda vinsten för de 55 största bolagen steg för första gången på sju kvartal. Prognoserna kommer därför att justeras upp.

Förtroendekrisen har ebbat ut. Redovisningsskandalerna i USA är över för den här gången. Storbolagscheferna har under ed intygat att redovisningen är korrekt, något som inte har skakat fram fler skelett ur garderoberna.

När Ericsson är klar med sin räddningsoperation kommer Stockholmsbörsen att andas ut. Emissionen har strypt kapitalflödet till börsen och institutioner har inte vågat investera. Börsintroduktioner har omöjliggjorts. När den värsta osäkerheten släppt kan det bli en ketchupeffekt av nya pengar till börsen.

Telekomexponeringen. Stockholmsbörsens nedgång i år, 30 procent, är exakt lika stor som fallet på Nasdaq. Men Stockholm är inte längre en teknikbörs. Bankerna står numera för en fjärdedel av börsvärdet och värderingarna av dessa är mycket låga.

Med p/e–tal på 10-11 för nästa år och direktavkastningar runt 4-5 procent är risken inte alls så stor för sektorn. Det sänker risken för hela Stockholmsbörsen.

Därmed finns det mycket som talar för att det kan bli en starkare börs under de närmaste månaderna. Sådana tillfälliga uppgångar har inträffat förr.

Tokyobörsen kan tjäna som exempel. Den har gått kräftgång i över tio år men har under hela perioden med jämna mellanrum upplevt ordentliga uppgångar.

Här hemma har börsen under den långa nedgången som inleddes år 2000 haft flera perioder med kraftigt stigande kurser. En inträffade på våren 2001 och en annan efter terrorattackerna i september ifjol, då börsen inledde en över tre månader lång uppgång.

Kraftiga nedgångar innehåller i sig också stoff som kan utlösa en uppgång: tillexempel massiv spekulation i fallande kurser, blankning.

När kurserna väl börjat stiga sprider sig paniken hos de personer som har sålt sina aktier. Då börjar de snabbt att köpa, eftersom de är rädda för att de ska stiga ännu mer. Kursuppgångarna blir då ett faktum, vilket föder ytterligare uppgångar.

Fenomenet bidrog till den osannolika kursuppgången i Ericsson under förra veckan. På två dagar rusade kursen med 50 procent.

Är vi därmed på väg mot en långsiktig vändning på börsen? Kanske.

Men risken är ändå stor att det bara handlar om ett kortsiktigt lyft. Aktiemarknaden har nämligen fortsatt stora problem. Förtroendefrågan är den mest allvarliga. De breda massorna återvänder inte till börsen förrän den stigit under ett år eller längre. Många återkommer aldrig.

Och vem ska köpa aktier? Inte institutionerna i alla fall. Snarare finns en risk att de drar ned på sin exponering mot aktiemarknaden med tanke på hur mycket stryk deras portföljer fått.

En bättre konjunktur ser inte heller ut att kunna dra börsen eftersom det blir allt mer tydligt att den amerikanska ekonomins återhämtning dröjer. Hushållen i USA övergår förmodligen till att spara hellre än att konsumera. Det försämrar konjunkturen ytterligare.

Redovisningsskandalerna gör många företag försiktiga i sina redovisningar. Det gäller att övertyga placerarna om att allt står rätt till och därför kan det komma mängder med nedskrivningar av goodwill i de amerikanska rapporterna. Det betyder fallande vinster och fallande kurser. Risken finns att det påverkar den svenska börsen.

Lägg till den internationella säkerhetspolitiska oron. Kriget mot terrorismen har skapat en osäkerhetsfaktor som lagt sig som en våt filt över de finansiella marknaderna.

Problemen hopar sig alltså på lite längre sikt. Men det hindrar inte att en kortsiktig uppgång står inför dörren.

Simon.Blecher@afv.se