Kommentar: Dags att dumpa storbankerna

Flera stora kapitalplacerare, som Svenska kyrkan och Stiftelsen för strategisk forskning, lämnar nu de stora bankfonderna. Och det med all rätt. Det är bara att acceptera att storbankernas kapitalförvaltning i de flesta fall är rent usel.

Spararna har förlorat hundratals miljarder kronor i börsnedgången. I flera fall talar vi om familjeförmögenheter, sparkapital och pensioner som gått upp i rök.

Under tiden har fondförvaltarna håvat miljoner och åter miljoner, för att inte tala om bankerna som tjänat MILJARDER.

Samtliga storbanker har kört med en värdelös indexstrategi som gått ut att på att aldrig gå sämre än index. Fan tro’t att det går hem, när man förvaltar fonden som en apa, för att tala som en viss handelsminister.

Genom att konsekvent vikta fonden som index går det ju aldrig att gå riktigt mycket sämre än index. Men när index har tappat över 50 procent? Tja, då har man problem.

Problem är just vad de stora bankerna har. Hur förklara de för sina kunder vad de sysslat med under de senaste åren? Inte vet jag. Men en sak är klar: avgifterna måste radikalt sänkas. Och en rad förvaltare bör tacka för sig. Det är inget märkvärdigt med det, det görs dagligen i vanliga branscher. Varför ska förvaltare vara något slags undantag? De absolut sämsta förvaltarna är de fyra storbankerna som, med sin stora kundstock och gigantiska analysapparat, borde kunnat göra något bra under de senaste åren. Men allt de tagit i har blivit till aska. En genomgång nyligen visade att 80 procent av de största fonderna inte klarat sina jämförelseindex, mätt på både de senaste tre och fem åren.

* Nordea har länge gjort allting fel och varit alldeles för överviktade i tillväxtaktier. Förra året missade hälften av fonderna index.

* Robur förstörde alla de stora innehaven som Göran Espelund och Anders Lannebo en gång byggde upp, exempelvis Atlas Copco, Sandvik och Volvo ,och köpte tillväxtaktier istället. Åtta av tio fonder bommade sina mål under 2001.

* SEB har gjort som husse Wallenberg och ligger med en massa Ericsson och Gambro. Sverigefonderna har som vanligt gått sämre än index.

* Slutligen har vi Handelsbanken. Fonderna har gått uselt i flera år, tre av fyra gick sämre än index förra året. Men – nota bene – personalstiftelsen Oktogonen har gått lysande. Och den till förre bankordföranden Tom Hedelius närstående stiftelsen sålde sina aktier i Ericsson i tid. Småspararna i fonderna sitter dock kvar, fullproppade med aktier i telekomjätten.

Flera sparare har länge varit låsta, eftersom de suttit på latenta reavinster i de stora bankfonderna och därmed inte velat byta fond. Nu finns inte vinsterna kvar längre. Därmed är det ett lysande tillfälle att göra som kyrkan och byta fond. Det finns gott om fristående förvaltare som lyckats bra under de senaste åren, bland annat Didner & Gerge, Catella, HQ, Lannebo och Odin Fonder. De två sistnämnda har verkligen skiljts sig från mängden genom att strunta i index. Satsa pengarna i dem. Och var inte ledsen över att fonderna tappar kunder. Det är rätt åt dem.