Kommentar: Det finns anledning att lyssna på Brummers varning

Även Patrik Brummer är mörk och han plirar kallt med ögonen då han drar sin story, fullmatad med engelsk finansjargong. Och han har blivit rik på att placera andras pengar, enormt rik.

De som känner honom berättar gärna att han hette Persson, men bytte för att passa bättre in i etablissemanget, och att han lärt sig jaga, för att få en plats i den innersta kretsen. Elaka tungor talar om Zenit som en svensk insiderfond ”eftersom Brummer och hans grabbar känner alla och vet allt som händer i svenskt näringsliv i förväg”.

Riktigt så är det förstås inte, så när som på de miljoner Patrik Brummer och hans kollegor – bland annat Erik Mittereger, Pär Josefsson och Peter Thelin – tjänat ihop som fondförvaltare för de redan rika. Patrik Brummer drev under 1980-talet framgångsrikt mäklarfirman Alfred Berg. Före detta kollegor har bara positiva saker att säga om honom. Få i svensk finansvärld, om ens någon, kan mäta sig med Patrik Brummers analytiska förhållningssätt och marknadskänsla. Till det kommer en förmåga att knyta till sig framgångsrika medarbetare.

Zenitfonden grundades 1996 som Sveriges första hedgefond. Fonden har hela världen som spelplan. Uppgången sedan starten är 412 procent. Det är långt mer än Morgan Stanleys världsindex med ett plus på 64 procent och Stockholmsbörsen generalindex, med en uppgång på 166 procent under samma period.

Fondens förvaltning kan sägas bygga på tre hörnstenar:

1.Zenitfonden har som utgångspunkt att aldrig förlora pengar. Att tjäna pengar kommer först i andra hand. Det betyder att Zenits förvaltare har en annan inställning till risktagande än förvaltare som mest skuggar olika typer av index eller aktieanalytiker som tjänar mer på en köprekommendation än en säljrekommendation.

2.Genom att både köpa aktier och sälja aktier som inte fonden äger – blanka – kan fonden inte bara skydda sig mot kursfall utan även tjäna pengar på en vikande börs. Detta samtidigt som fonden tar på sig betydligt lägre risk än en vanlig fullvärderad aktiefond.

3.Fundamental aktieanalys där ungraren och läromästaren från Alfred Berg Laslzo Szombatsfalvy under 1970-talet drev inställningen att det ska gå att räkna hem ett bolags framtida utdelningar.

Patrik Brummers förvaltare har hittills gjort två stora misstag. Det ena var beslutet 1999 att kliva av teknologiaktier och i likhet med flera andra hedgefonder spekulera i kommande kursfall genom att blanka teknologiaktier. Beslutet fattades ett år för tidigt och resultatet blev förluster.

”Vi missbedömde kraften hos alla förvaltare av pensionskapital som ställde sig på köpsidan”, förklarar Patrik Brummer.

Faktum är att hade det funnits fler hedgefonder skulle svängningarna på aktiemarknaderna bli lägre istället för högre eftersom aktörer med negativ världsbild då kunde pressa ner förväntningarna genom att blanka aktier i överspekulerade bolag.

Ett annat beslut som Patrik Brummer och hans kollegor har skäl att ångra är de spekulativa investeringarna i onoterade bolag, främst teknologibolag. Att de nu avvecklas rimmar illa med Brummergruppens nystartade fond, Zodiac, som själv har som affärsidé att bara placera i onoterade bolag.

Patrik Brummer är därtill inte heltäckande. Exempelvis saknas läkemedels- och bioteknikaktier.

”Vi kan inget om det”, säger han själv.

Däremot har han framgångsrikt byggt upp en obligations-och penningmarknadsfond, Nektar, tillsammans med gurun på räntepapper, Kent Janér.

Frågan är också hur stor fonden kan bli och om det inte finns en risk i att ha hela världen som spelplan. Själv tror Patrik Brummer att han åteminstone klarar av att förvalta en fond som är dubbelt så stor som Zenits, det vill säga med 20 miljarder kronor kapital.