Kommentar: Storslam för Telia

Dessutom kan Telia, som hälftenägare i ett svenskt 3G-nät, hävda att bolagets nordiska mobilstrategi nu ligger fast.

Som extra krydda kommer planer på att Netcom och Telia även ska bygga ett gemensamt nät på den norska marknaden. Det bäddar för stordriftsfördelar i nätdriften som inte något annat nordiskt konsortium kan konkurrera med.

Telia betalar ett pris för det här. Telia har 3,1 miljoner svenska mobilkunder och Netcom 1,9 miljoner kunder. Det betyder att Telia egentligen borde ha fått en ägarandel på 62 procents i det nya svenska nätet och Netcom bara 38 procent. Skillnaden, 12 procent, kan sägas vara Telias pris för att få vara med. Vad det betyder i pengar går inte att uppskatta så länge som det är osäkert vilka intäktsströmmar som egentligen kommer att komma från UMTS-teknologin. För Telia, som kan ha hamnat utanför själva utbyggnaden, är det ändå ett lågt pris.

För det av Stenbecks kontrollerade Netcom visar affärerna återigen att det är pengar som räknas när Jan Stenbeck gör affärer. Är det billigare att bygga gemensamt än att äga själv gör man det, till aktieägarnas fromma.

En snabb titt på de fyra licensvinnarna visar hur bra valet av just Netcom som partner är. Netcom har förbundit sig att sätta upp näst lägst antal basstationer och har tänkt sig att spendera det lägsta beloppet. Så här ser ansökningarna ut:

Hi3G: 36 mdr kr, antal basstationer: 20100

Europolitan: 27 mdr kr, antal basstationer: 20000

Tele2: 18 mdr antal basstationer: 10 200

Orange: 20 mdr antal basstationer: 9 200

Som framgår är valet av Netcom som partner ett ordentligt avbräck för de övriga tre licensvinnarna. På måndagsförmiddagen rasade också mycket riktigt Europolitan kraftigt på Stockholmsbörsen. För dem krävs långtgående samarbeten för att de ska kunna konkurrera kostnadsmässigt med Telia och Netcom. Därtill kan varken Hi3G eller Orange erbjuda befintlig infrastruktur för att dra ner kostnaderna i ett samarbete.

Att det blir samarbeten står dock utom allt tvivel. Med Telia i leken väcks också den kittlande tanken att andra telebolag kan komma att köpa in sig i de andra operatörerna. Både norska Telenor och finska Sonera har intresse av den svenska 3G-marknaden. Det går att vidga samarbetsbegreppet ytterligare till att innefatta samtliga förlorare i budgivningen, som exempelvis Tenora med Teracom sinfrastruktur. Och så kvarstår förstås Telias överklagan med den risk det medför att någon av de övriga tre ska bli av med sin licens vid ett senare tillfälle.

Affären mellan Telia och Netcom måste godkännas av både Post-och Telestyrelsen och Konkurrensverket. Det går inte att utesluta att framförallt konkurrensverket kan ha synpunkter på den dominans Telia och Netcom får. Problemet är att dylika synpunkter då slår mot hela PTS urvalsförfarande där aktörerna får lov att bygga upp till 70 procent av infrastrukturen gemensamt.

En sak är säkert. Än är inte sista ordet sagt i det svenska 3G-kriget