KONJUNKTUR: Vilken Asienkris?

Det har nog inte undgått någon att utsikterna för den svenskaekonomin har ljusnat avsevärt under de senaste månaderna.Konjunkturinstitutet (KI), som gör den mest genomarbetadeprognosen för den svenska ekonomin, har reviderat upp prognosenför årets tillväxt från 2,2 procent i mars till så mycket som3,8 procent. Högre räntor väntas dämpa tillväxten under nästaår, men bara till 3,2 procent. Och KI:s bedömning är attprognosen för nästa år om något är väl försiktig.Hur kan det komma sig att man har svängt så dramatiskt på baraett halvår? Att extremt låga räntor och låga priser gynnar efterfråganborde inte komma som någon överraskning. Att den svenska exporten intestår och faller med Asien borde inte heller vara särskiltförvånande. Tre fjärdedelar av den svenska exporten går ju tillEuropa medan bara nio procent går till Asien. Dessutom har ju ensvag krona bidragit till att mildra effekterna av Asienkrisen.

Pessimism i mars

Håkan Frisén, ansvarig för KI:s prognoser, menar att man medfacit i hand kan tycka att prognosen i mars var välpessimistisk. Då hade det börjat komma en del positiva signaler,bland annat om oväntat snabbt ökande sysselsättning. Kanskeborde man ha höjt prognosen redan då. Att prognosen drogs nerunder hösten 1998 tycker han dock även i efterhand är meraförståeligt. Då var stämningarna mycket pessimistiska och detverkade sannolikt att pessimismen skulle ge utslag i både lägreproduktion och konsumtion.Erfarenheterna från den djupa nedgången i början av 1990-taletvar också att de traditionella prognosmodellerna inte togtillräcklig hänsyn till sambanden mellan den finansiella och denreala ekonomin. Det var en orsak till att man inte alls förutsåghur djup nedgången 1992-1993 skulle bli. Dessutom fick KI mycketkritik för den prognos som gjordes i augusti förra året. Dåförutspåddes en tillväxt på över tre procent för 1999. Olikabranschföreträdare menade att KI höll sig för mycket till sinatraditionella modeller och var för långt ifrån verkligheten. Desom var ute i verkligheten såg vad som höll på att hända ochtrodde sig inse att de traditionella modellerna gav alldeles föroptimistiska resultat. Håkan Frisén och hans kollegor tog intryck ochdrog ner prognosen rejält under hösten. Dessutom hände det ju en hel delannat som bidrog till att öka oron för en allvarlig nedgång ivärldsekonomin. Men enligt Håkan Frisén hade prognosen blivitbättre om de hade hållit sig mer till de traditionellamodellerna.

Precis som 1987

I efterhand kan man säga att det senaste året mera liknarerfarenheterna från börskraschen 1987 än lågkonjunkturen ibörjan av 1990-talet. Då var oron också stor för att det skullege en allvarlig nedgång även i den reala ekonomin och exempelvisOECD reviderade ner sina prognoser alldeles för mycket.Och då låg det nära till hands att jämföra med börskraschen1929. Att konsekvenserna av den blev så allvarliga berodde jumycket på att penningpolitiken i praktiken stramades åtkraftigt. I samband med 1987 års börskrasch lättade man påpenningpolitiken för att undvika alltför stora reala effekter.Men det visade sig snart att den reala ekonomin nästan inte hadetagit någon skada alls och penningpolitiken fick börja stramasåt igen. Ungefär som nu alltså.Det verkar som om man alltid hamnar fel genom att försöka låtabli att upprepa misstagen från den förra krisen.Hur det slutar den här gången vet man förstås inte ännu. Kanskekommer man även om några år säga att centralbankerna den härgången bidrog till att effekterna av Asienkrisen blev så små.Den amerikanska centralbanken sänkte ju räntan med 0,75procentenheter förra hösten och den europeiska centralbankensänkte sin styrränta med 0,5 procentenheter i våras. Eller ocksåvisar det sig att de amerikanska räntesänkningarna bidrog tillatt blåsa upp både börsbubblan och en ohållbar utveckling i denamerikanska ekonomin ytterligare. Däremot är det svårt tro attden europeiska räntesänkningen kommer att omvärderas. Deneuropeiska konjunkturen var ju så mycket svagare än denamerikanska och även i efterhand kommer ECB:s räntesänkningsäkert att framstå som välbehövlig.