KONJUNKTUREN: Inget fall för konjunkturen

Att börsfallet minskar hushållens förmögenheter är naturligtvisen negativ faktor för konjunkturen, som kan hålla tillbaka denprivata konsumtionen framöver. Men ännu så länge är det knappastallvarligare än att det i värsta fall dämpar den väntadekonsumtionsökningen något.

Enligt Håkan Frisén, prognoschef på Konjunkturinstitutet (KI),tyder historiska erfarenheter på att ungefär fem procent av enbörsnedgång slår igenom på den privata konsumtionen. I Sverigeskulle det betyda att en börsnedgång på åtta-tio procent skulledra ner den privata konsumtionen med ungefär en kvartsprocentenhet.

Självklart kan man inte lita blint på en sådan tumregel, men detsäger ändå något om att det knappast finns någon anledning attvänta sig några dramatiska effekter ännu så länge. För övrigthar det hittills inte har hänt särskilt mycket med vare sigräntor eller krona. Börsoron satte dock stopp för denränteuppgång som inleddes i oktober.

De svenska långräntorna steg ganska kraftigt, med en halvprocentenhet, under de tre första veckorna i oktober. Även tyskaoch amerikanska räntor var på väg uppåt och uppgången tolkadessom en del av en trendmässig ränteuppgång. Den europeiskakonjunkturen är ju på väg uppåt och då är det naturligt att ävenlångräntorna börjar dra sig uppåt. I USA finns det också riskför att den långa konjunkturuppgången till slut ger litet högreinflation och därmed även stigande långa räntor. Av samma skälhar det funnits förväntningar om att de korta räntorna skallhöjas.Men det vore otänkbart att höja de korta räntorna i dagensläge, eftersom det skulle riskera att sänka aktiekursernaytterligare. Oron på världens börser gynnar naturligtvisplaceringar i obligationer och det har pressat ner de långaräntorna. Dessutom innebär devalveringarna i Sydostasien attimportpriserna i industrivärlden bör sjunka.

Att de sydostasiatiska länderna har förbättrat sinkonkurrenskraft innebär också att det bör bli litet svårare förindustriländerna att exportera dit. Det ger i så fall en någotsvagare konjunktur som också kan bidra till att pressa ner delånga räntorna.

Kronan har försvagats något sedan börserna började rasa, menknappast så mycket att man skulle kunna urskilja någon effekt påkonjunkturen.

Sammantaget är det alltså inte alls uppenbart att den senastetidens börsfall får några effekter på den reala ekonomin. Depositiva effekterna av att räntorna pressas nedåt kan mycket väluppväga de negativa effekterna av börsfallet.

Förra veckans nedrevideringar av BNP-tillväxten under andrakvartalet kommer att få mycket större genomslag på BNP–prognoserna. Det fick till exempel Handelsbankens ekonomer attrevidera ner sin prognos för den svenska tillväxten i år från 2,4 procent till 1,5-2,0 procent.