Konjunkturen: Värsta fall

Vad händer i värsta fall? Risken för en världsomfattanderecession förefaller fortfarande liten, men det kan bli några årmed mycket svag tillväxt i OECD-länderna.

Vad händer om krisen i Asien fortsätter att förvärras genom attKina och Hongkong till slut tvingas devalvera? Om dessutombörserna i industriländerna fortsätter att falla och om krisenäven drabbar Latinamerika med full kraft, hur allvarliga blirföljderna då för tillväxten i OECD-länderna? Inte ens dessa trechocker skulle förmodligen skapa en världsomfattande recession.Men tillväxten skulle bli lägre och hur mycket lägre har denamerikanska investmentbanken Goldman Sachs (GS) försöktuppskatta. Enligt deras beräkningar skulle den samlade effektenbli att BNP-tillväxten i OECD-länderna (exklusive Korea) blirbara en procent nästa år. Det blir i så fall det tredje sämstaåret under hela efterkrigstiden. Det skulle dock bli det sämstaåret och redan under år 2000 skulle tillväxten i detta värstascenario enligt GS bli 1,7 procent i OECD-länderna.

Förutsättningarna är att börserna i OECD-länderna faller medytterligare ungefär tio procent från toppnivåerna i juli. Kina,Hongkong och dessutom flera latinamerikanska länder skulletvingas devalvera under oordnade former. Kriserna i Asien ochLatinamerika skulle dra ner tillväxten i dessa länder medungefär fem procentenheter nästa år och två-tre procent år 2000.Devalveringarna skulle stärka bytesbalanserna i Asien ochLatinamerika med två-tre procent av BNP.

GS har utgått från två olika metoder för att beräkna effekternapå OECD-länderna. Dels en som bygger på direkta handelseffekteroch dels en som baseras på en mer komplicerad modell som ocksåtar hänsyn till indirekta följdeffekter både inom ett land ochmellan länderna. I denna modell antas också att den ekonomiskapolitiken anpassas efter utvecklingen. GS har försökt göra ensammanvägning av uppskattningarna enligt båda dessa modeller. SOM OLJECHOCKENTotalt sett uppskattas effekterna av de tre chockerna dra nertillväxten med 0,5 procentenheter 1998 och 1,6 procentenheterbåde 1999 och år 2000. Sammanlagt innebär det att BNP-nivånunder dessa tre år blir ungefär fyra procent lägre än den skulleha blivit utan några ytterligare chocker. Det är enligt GSungefär lika mycket som effekten av den första oljechocken 1974.Men detta är som sagt åtminstone ännu så länge inte någothuvudscenario. GS ekonomer framhåller att de bara kommer attgöra mindre nedrevideringar i den prognos de snart kommer attpresentera. Detsamma gäller ännu så länge även för de flestaandra prognosmakare. Enligt tidningen Economists sammanställningav prognoser har bara marginella nedrevideringar gjorts underden senaste månaden. Genomsnittsprognosen för de storakontinantaleuropeiska länderna ligger fortfarande på 2,5-3,0procents tillväxt nästa år. Den amerikanska tillväxten väntasdämpas från över tre procent i år till drygt två nästa år.