Konjunkturinstitutet sänker tillväxtprognoser

BNP väntas öka med 1,1 procent i år, 1,0 procent nästa år och 1,5 procent år 2021. I oktoberprognosen spådde KI en BNP-tillväxt på 1,2 procent i år, 1,1 procent nästa år och 1,7 procent år 2021.

KI konstaterar att den svenska ekonomin har gått in i en tydlig avmattningsfas vilket är normalt efter flera år med högkonjunktur. Avmattningen förstärks av osäkerheten kring brexit och handelskonflikter.

Produktionen i den svenska ekonomin blir något lägre och arbetslösheten något högre än normalt 2020 och 2021. Samtidigt faller inflationen tillbaka och blir påtagligt lägre än 2 procent de närmaste åren. Trots detta väntas Riksbanken fatta beslut om att höja reporäntan vid mötet i december.

Det mesta talar för att konjunkturen fortsätter att försvagas den närmaste tiden.

Förtroendeindikatorer i Konjunkturbarometern för både hushåll och företag är på en lägre nivå än normalt och företagens anställningsplaner pekar på ungefär oförändrad sysselsättning de kommande tre månaderna. Prognosen är att BNP-tillväxten faller tillbaka till 0,1 procent per kvartal det fjärde kvartalet 2019 och det första kvartalet 2020. Även sysselsättningstillväxten bedöms bromsa in ytterligare något 2020 och förblir dämpad även året därpå.

Den svaga efterfrågetillväxten i näringslivet innebär att det inte kommer att finnas något större behov för företagen att öka personalstyrkan, i synnerhet inte inom industrin. Kommunernas negativa finansiella sparande håller samtidigt tillbaka sysselsättningen i den offentliga sektorn som bara ökar svagt under perioden. Samtidigt fortsätter tillväxten i arbetskraften de närmaste åren.

Tillsammans med den relativt svaga ökningen av sysselsättningen innebär det att arbetslösheten stiger till 7,4 procent år 2021.

Den offentliga sektorns sparande bedöms ligga på 0,1 procent nästa år. Det strukturella sparandet bedöms ligga på 0,3 procent av potentiell BNP 2020, vilket är i linje med överskottsmålet.

”I händelse av en lågkonjunktur finns det utrymme för regeringen att föra en expansiv finanspolitik men det förutsätter en åtstramande finanspolitik längre fram”, skriver KI.

Samtidigt som den offentliga sektorns finansiella ställning är stark ökar kommunernas skulder. För att motverka kommunala skattehöjningar framöver krävs betydligt ökade statsbidrag. Sammantaget hålls ökningen av den offentliga konsumtionen 2020 tillbaka av det ansträngda läge som många kommuner och regioner befinner sig i.

Prognosen baseras på antagandena att brexit sker under ordnade former och att den internationella handelskonflikten inte eskalerar ytterligare. Skulle dessa antaganden visa sig vara felaktiga är risken betydande att den svenska ekonomin går in i en tydlig lågkonjunktur