Konsulterna tror på stabil tillväxt

Konsulterna brottades med fallande orderingång under 2009. Återhållsamma kunder har antingen skjutit upp uppdragen eller helt sonika avstått från konsulthjälp. Stark prispress har varit ytterligare ett problem. I kristider blir det slagsmål om de uppdrag som finns, vilket leder till pressade priser, som i sin tur innebär sämre marginaler.

Finanskrisen som briserade under hösten 2008 bidrog till ett kaotiskt 2009 för många konsulter. En återhämtning skedde dock i slutet av året. Tillfrisknandet har fortsatt under 2010. Nu är det tillväxt som gäller och inte nerdragningar och avskedande av personal.

Prognoserna som företagen har lämnat till Konsultguiden visar på stark framtidstro. Inte sedan 1999 har konsulternas framtidstro varit större. Tillväxten sker dock från låga nivåer.

Konsultguidens enkät har besvarats av över 300 företag och nio av tio tillfrågade tror på tillväxt under 2010, 79 procent tror på minst 5 procent i tillväxt. Andelen med högt ställda förväntningar är historiskt stor, var femte räknar med en tillväxt på över 20 procent.

Vinstprognoserna är ännu mer optimistiska. Över 90 procent av de tillfrågade tror på bättre marginaler. Hälften anser att de kommer att öka med över 10 procent. En tredjedel av de tillfrågade tror att marginalerna kommer stiga med över 20 procent.

Ett annat tecken på en annalkande vändning för konsulterna är svaren på Konsultguidens enkätfråga om vad som är det största hotet mot branschens tillväxt. I fjol dominerade svag konjunktur som främsta orsak. I årets gallup är konjunkturen fortfarande toppsvaret, men andelen har sjunkit kraftigt. Från fjolårets historiska 70 procent har andelen i år sjunkit till 47 procent. En fjärdedel av respondenterna ser i stället svårigheten att hitta kompetent personal som största hotet för stark tillväxt.

Låt oss återgå till tabellmaterialet för 2009. Återhållsamhet, tillväxtproblem och magra marginaler dominerade fjolåret. Sämre siffror har konsulterna inte uppvisat sedan 2002, då baksmällan efter it-yran var som jobbigast. Variationen är dock stor mellan de olika konsultgrenarna som finns med i Konsultguiden.

Värst har det varit för rekryterarna. Nästan en femtedel av intäkterna försvann under fjolåret. Mindre snurr på chefsstolarna innebar färre uppdrag för chefsrekryterarna. Det är inte bara firmor som arbetar med executive search som tappat uppdrag. Också de som har siktat in sig på rekrytering på lägre nivåer har haft det motigt.

En grupp som däremot har jobbat för högtryck är den som specialiserat sig på omställningsprogram för överbliven personal. Det gäller också de renodlade outplacementbolagen. I dag har de dock mycket mindre att göra. Enligt branschorganisationen Bemanningsföretagen minskade tjänsteområdet omställning med 38 procent under första halvåret 2010, från att ha ökat med 323 procent under 2009.

Uthyrningsföretagen har haft det lika jobbigt som rekryterarna. Ett historiskt tapp på 24 procent i fjol. En vändning har dock skett och första halvåret 2010 har volymerna ökat kraftigt. Nästan alla, 97 procent, räknar också med en ökad efterfrågan under tredje och fjärde kvartalet, enligt branschorganisationen Bemanningsföretagens rapport Bemanningsindikatorn.

Branschen angrips från flera håll. En anklagelse är att företag sparkar sina anställda för att sedan ta in dem igen via bemanningsföretag. Socialdemokraten Hillevi Larsson lämnade till exempel in en interpellation och frågade arbetsmarknadsministern och regeringen vad som görs för att säkerställa att arbetsgivare inte använder sig av bemanningsföretag för att kringgå anställningstrygghet och turordningsregler. Dessutom har det i avtalsrörelsen 2010 ställts fackliga krav på regleringar för att förhindra att företag kringgå av återanställningsrätten. EU:s bemanningsdirektiv är ett annat potentiellt problem, eftersom direktivet innebär att personal från bemanningsföretag ska ha samma villkor och löner som de anställda hos uppdragsgivaren.

Managementföretagen tappade 8 procent av sina intäkter under fjolåret.Mest tappade företag som opererar i gränslandet mellan management och it. Bättre har det gått för de företag som är inriktade mot strategi och affärsutveckling, eftersom det till viss del behövs omorganisation och hr oavsett konjunkturläge.

För att möta kundernas behov skiftade åtskilliga managementfirmor snabbt inriktning till avvecklingsprogram och krishantering under fjolåret. Nu hörs positivare tongångar, återigen gäller det att vara snabb som konsultföretag och anpassa sig till de konsultuppdrag som finns.

Under de senaste åren har patentkonsulterna haft tillväxtproblem. I maj 2008 trädde Londonöverenskommelsen i kraft, vilket gjorde att en intäktskälla försvann, speciellt för de mindre byråerna. Fjolårets siffror skvallrar om problem, volymen minskade med 7 procent.

För sju år sedan omsatte de 20 största patentbyråerna tillsammans 1, 5 miljarder kronor, exakt lika mycket som under fjolåret. Branschföreträdare har talat om den stora förvandling som patentbyråbranschen genomgått under de senaste åren. Mossiga och bortglömda patentbyråer, som bara var patent och registreringsverkets förlängda arm, har förvandlats till konsultbolag med avancerad rådgivning. Trots detta har inte intäkterna ökat på sju år.

Tillväxttrenden för teknikföretagen bröts under förra året. De senaste fem åren har talen varit tvåsiffriga och ett lönsamhetsrekord sattes under 2009. I fjol blev tillväxten negativ.

Industrikonsulterna drabbades omedelbart av sämre efterfrågan inom verkstadsindustrin och fick uppleva en prispress. Till exempel fick Semcon se sina affärsvolymer minska med 31 procent. Vd för Semcon, Kjell Nilsson, inleder företagets årsredovisning med att konstatera att 2009 varit ett av de värsta åren i modern internationell industrihistoria och att krisen har slagit hårt mot framför allt den svenska fordonsindustrin och därmed Semcon. Företag med inriktning mot infrastruktur klarade av fjolåret bättre, eftersom de kunde ta del av omfattande stimulanspaket på infrastrukturprojekt.

Branschorganisationen Svenska Teknik & Designföretagen, STD, ser att orderläget nu har förbättrats på alla områden och att beläggnings- och debiteringsgraderna samt prisbilden är mer gynnsam. Återhämtningen förväntas fortsätta i långsam takt under 2010 för att sedan avsevärt förbättras under 2011, enligt STD.

Efter ett antal år med god tillväxt minskar omsättningen för it-konsulterna med 5 procent under 2009.Efterdyningarna av it-kraschen vid millennieskiftet ebbade ut 2004, då branschen åter började växa. De påföljande fyra åren blev uppdragen fler. På topp 60-listan har två tredjedelar av företagen minskat sina intäkter.

Det verkar som om dippen blir kortvarig denna gång. Branschen förväntas vända upp redan i år. Åtta av tio konsultföretag ser en ökad efterfrågan på konsulttjänster under andra halvan av 2010, visar Almegas halvårsrapport. Och hälften av medlemmarna som har svarat på Almegas enkät planerar att nyanställa under 2010.

Ett problem för it-konsultföretagen är att de för tredje året i rad får stark kritik från sina kunder och har svårt att leva upp till kundernas förväntningar. Det framkommer i rapporten Företagstjänster 2010 från Svenskt kvalitetsindex. Varje år mäts hur nöjda kunderna är i fem olika konsultgrupper. Affärsjurister ligger i topp, medan it-konsulterna är förankrade i botten av tabellen.

Marknadsundersökarna klarade av krisåret relativt bra.Konsultguidens genomgång visar att branschens intäkter blev oförändrade. Det råder också optimism hos branschorganisationen SMIF:s medlemmar. De bedömer att intäkterna ökar med 5 procent under 2010.

Undersökningsinstituten för en ganska undanskymd tillvaro. Vid riksdagsval lyfts dock branschen fram i ljuset. Speciellt de två sista månaderna före ett val duggar undersökningarna tätt. Var och varannan dag kommer nya rapporter. Det är självklart positivt att synas i tv och tidningar med sitt varumärke. Ett smolk i glädjebägaren är dock att svenska folket uppger olika partitillhörighet hos olika institut. Partierna kommenterar negativa siffror med att de hade bättre siffror i andra undersökningar. Det leder till att seriositeten i undersökningarna ifrågasätts. Intäkterna från uppdragen är också små för branschen som helhet. Ändå är uppdragen eftertraktade. Instituten får chansen att skapa varumärkeskännedom hos en miljonpublik och får dessutom gratis reklam på bästa sändningstid.

Tillväxt och framåtanda dominerar juristbranschen. Efter mellanåret 2009 är det positiva tongångar från de flesta hållen. I år förväntas branschen öka med cirka 10 procent, visar Konsultguidens gallup. Förra året minskade intäkterna med 1 procent. Sedan Konsultguiden introducerade sin lista över Sveriges största affärsjurister för 18 år sedan har intäkterna ökat år efter år.

2009 blev inte så farligt som många hade befarat. Farhågorna var att den avmattning som skedde under första halvan av 2009 skulle fortsätta under det tredje och fjärde kvartalet och en bra bit in i 2010. Så har inte skett. De sista månaderna under 2009 var återhämtningen tydlig och den har fortsatt under året.

Efter att finanskrisen briserade har kostnadsmedvetenheten ökat hos kunderna och affärsjuristerna har fått uppleva en prispress som i sin tur har påverkat intäkterna negativt. En annan effekt av de sämre tiderna är att andra prissättningsmodeller än ren timdebitering växer. Till exempel att ta betalt efter vilken kundnytta man har uppnått.

Juristernas marginaler är ouppnåeliga för övriga konsulter. Även ett krisår som 2009 kan branschen uppvisa marginaler på cirka 30 procent.

Revisorerna är en av få branscher som lyckas uppvisa en positiv tillväxt under 2009.En förklaring till att revisorernas intäkter ökade med 2 procent är att en del revisionsbyråer inte har kalenderår, utan redovisar sina siffror vid halvårsskiftet. Det medför att inte hela krisåret 2009 finns med i statistiken. Men det är inte hela förklaringen. Revisorer har en fördel mot andra konsulter, att aktiebolag enligt lag måste revideras. Från och med den 1 november 2010 är kravet dock borttaget för cirka 70 procent av alla aktieföretag. Regeringen slopar nämligen kravet på revisor om privata aktiebolag uppfyller minst två av tre kriterier:

1. Högst tre anställda
2. Högst 1,5 miljoner kr i balansomslutning
3. Högst 3 miljoner kr i omsättning.

Enligt näringsminister Maud Olofsson är den sammanlagda besparingen för de berörda företagen ungefär 2,5 miljarder kronor.

Under många år har siffergranskarna haft en hög vinstmarginal. Fjolåret var inget undantag, med en marginal på 15 procent. Förklaringen till de höga marginalerna är att branschen helt domineras av fyra internationella nätverk, som har cirka 80 procent av den svenska marknaden. Det innebär att marknaden med tiden kommit att utvecklas till ett oligopol. Och som vid alla oligopol fungerar inte prismekanismen optimalt, vilket säkert har bidragit till den goda lönsamheten.

En bransch som ser ut att öka sina intäkter kraftigt är pr-branschen.Siffran är dock ”dopad” eftersom Kreab Gavin Anderson har ökat sina intäkter kraftigt, med 49 procent, genom att de jämnstora byråerna Kreab och Gavin Anderson gick samman i februari 2009. Övriga 39 företag tappade tillsammans 1 procent i intäkter. Pr-branschen fortsätter att växa, från att 1995 omsätta 340 miljoner kronor till lite drygt 1,7 miljarder kronor under fjolåret.

Den totala investeringen i information/pr-verksamhet i Sverige hamnade på 41,3 miljarder kronor, enligt informationsindex från branschorganisationen Precis. Det är en minskning med 10 procent från 2007, när senaste undersökningen genomfördes. De flesta av respondenterna i undersökningen räknar med en oförändrad budget för 2010. Antalet företag som kommer att öka respektive minska sina investeringar i information och kommunikation fördelar sig likvärdigt, enligt Precis.

En bransch som har ökat sina intäkter är utbildningsbranschen.Det har varit mycket debatt om utbildningsföretag som inriktar sig på att driva skolor. Ett sådant företag är Academedia, som ökat sina intäkter kraftigt under fjolåret. Tillväxten har fortsatt under 2010. Riskkapitalbolaget EQT köpte upp Academedia efter en intensiv budstrid.

Omsättningen för de 40 största utbildningsföretagen ökade med 15 procent. Den höga tillväxten beror till stor del på branschettans kraftiga tillväxt. Exkluderar man Academedia ökar branschen bara 3 procent. Än värre blir det om man också tar bort branschtvåan, statliga Lernia, från sammanställningen. Utan de två stora branschjättarna minskar de övriga 38 företagen sin omsättning. Tillväxten blir då minus 1 procent.

Kamp om personal

Vad är största hotet mot tillväxt?

Att konjukturen inte tar fart 47%

Brist på kompetent personal 25%

Annat 9%

Prispress 7%

Inhemsk konkurrens 5%

Ingen tillväxt i vår bransch 3%

Tillgång på riskkapital 2%

Skatteregler/inkomstskatt 1%

Utländsk konkurrens 1%

Så nöjda är kunderna

Kundnöjdhet

Affärsjurister 76,9

Revisorer 73,7

Managementkonsulter 73,0

Bemanningsföretagen 70,0

It-konsulter 64,1

Källa: Precis