Köpfesten nära slutet

Den svenska detaljhandelsförsäljningen steg med rekordhöga 7,3 procent i september. Därmed ser det ut som om den svenska tillväxten kommer att bli relativt hyfsad under årets tredje kvartal.

Och visst finns det gott hopp om att även det här årets julhandel kommer att bli lysande men sedan är risken stor att det är slut på sötebrödsdagarna för de svenska hushållen.

För samtidigt som shopping numer tycks ha blivit svenskens favoritsysselsättning så blir det allt tydligare att de senaste årens ständiga konsumtionsökning inte är en långsiktigt hållbar utveckling.

Orsaken? Nu börjar strömmen av dåliga konjunkturnyheter att tillta. Sedan tidigare handlar det som bekant om svag internationell utveckling och börsfall världen över. Till det kommer den senaste tidens dystra nyheter: sjunkande sysselsättning och kommande skattehöjningar.

Enligt den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken, enligt Affärsvärlden det mest rättvisande sättet att mäta sysselsättningen, noterades ett brant fall under tredje kvartalet.

Den totala sysselsättningen föll med 1,6 procent mätt i årstakt, den största sysselsättningsnedgången sedan början av 1990-talet. Minskningen sker i den privata sektorn medan den offentliga sektorn fortfarande ökar antalet anställda.

Nedskärningarna som tidigare främst drabbat Stockholmsregionen märks numer i de flesta delar av Sverige. Att den officiella arbetslösheten samtidigt sjönk beror i hög grad på stigande arbetsmarknadspolitiska åtgärder och att antalet personer i arbetskraftsutbudet minskar.

Samtidigt höjs skatterna, vilket drar ned köpkraften. En enkätundersökning genomförd av tidningen Kommunaktuellt målas en bister bild av det ekonomiska läget upp i landets kommuner. Inte mindre än 99 av landets 289 kommuner kommer inte att klara av att få balans i den kommunala budgeten nästa år.

Det här borgar med andra ord för omfattande skattehöjningar i kommunerna. I vissa regioner handlar det om skattehöjningar på både 1 och 2 procentenheter.

Vid ingången till 2003 ser det därmed ut som om de svenska hushållen kommer att få det betydligt kärvare ekonomiskt samtidigt som hotet om arbetslöshet växer. Båda dessa faktorer gör det därför svårt att tro på de relativt optimistiska prognoserna för hushållens konsumtion som de flesta prognosmakare har inräknade i sina kalkyler.

För att dessa ska infrias krävs i praktiken att hushållen börjar nagga av sitt sparkapital. Frågan är hur sugna de är på att göra detta när värdet på aktier och fondandelar har sjunkit kraftigt under de senaste tre åren.

Faller konsumtionen, och därmed den svenska tillväxttakten, finns fortfarande motmedel.
Först och främst handlar det om räntesänkningar från riksbanken. Flera sådana kommer, kanske redan på den här sidan årsskiftet.

Det är också troligt att regeringen kommer att trolla fram pengar till en skattesänkning om konjunkturen fortsätter att kärva. För jämfört med många andra länder har Sverige starka offentliga finanser och överskottsmålet på två procent ska gälla över en konjunkturcykel.

Därmed finns fortfarande utrymme för finanspolitiska stimulanser.