Kossan – den betande miljöboven

När FN förra året kom med sin rapport Lifestocks Long Shadow slog den ned som en mindre bomb i debatten om köttindustrin. Nu gällde det inte bara de etiska aspekterna av djuruppfödning och utsläpp från transporterna. I rapporten pekades djuren i sig ut som klimatbovar. Uppfödning av djur som ska bli livsmedel stod för inte mindre än 18 procent av utsläppen av växthusgaser, mer än hela transportsektorns utsläpp. Totalt stod jordbruket för 40 procent av världens samlade utsläpp av lustgas, metan och koldioxid.

Rapporten kom dessutom i ett läge när mycket lite talar för att världens köttkonsumtion är på väg att minska. Enligt Jordbruksverkets siffror äter genomsnittssvensken så mycket som 75 kilo kött per år. När välståndet ökar i till exempel tillväxtekonomier som Kina driver det också upp efterfrågan på kött globalt. Till år 2050 finns prognoser på att världskonsumtionen kommer att ha fördubblats.

Å ena sidan köttindustrin som miljöbov, å andra ökande konsumtion. Hur går det ihop? Det går knappast ihop. Köttindustrin står inför en rad svåra utmaningar framöver.

För det första gäller det att hitta lösningar på miljöfrågan. FN-rapporten gjorde det omöjligt att blunda för att idisslare som kor och får står för stora växthusgasutsläpp. Att människan dessutom transporterar såväl levande som döda djur längs vägarna och därmed bidrar till koldioxidutsläppen är också en stor del av debatten.

Det är dock inte bara negativt med djuruppfödning. Betande djur behövs för landskapsvård. Det skulle kunna anses som miljömässigt okej att äta djur som fått bidra till den biologiska mångfalden och omvandlat sådant vi inte kan äta, som gräs och buskar, till mat. Det är till exempel den tanken som ligger bakom varumärken som Svenskt sigill och Hälsingestintan som satsar främst på närproducerat så kallat naturbeteskött.

När det gäller närproducerat ska dock vägas in att det inte är säkert att importerat kött är sämre för klimatet. En stor del av den svenska boskapen äter till exempel foder som också transporterats långt, och kanske till och med i slutänden står för större utsläpp.

Ett sätt att komma tillrätta med miljöproblemen i framtiden kan vara att lägga miljöskatter på kött, ägg och mjölk. Enligt en färsk Chalmersrapport skulle en klimatskatt på runt 15 kronor kilot för nötkött innebära en minskning av hela konsumtionen med 13 procent.

För det andra finns en rad viktiga etiska aspekter som lär bli viktigare för konsumenterna framöver. Det är numera inte bara vegetarianer som avstår från kött av etiska och moraliska skäl. Även köttätare är beredda att välja bort kött, framför allt om de misstänker oegentligheter. Det visade inte minst reaktionerna efter SVT:s avslöjande om Icas fusk med datummärkning på köttfärs.

Framöver kommer köttätarna att ställas inför ännu fler etiska dilemman. Vill de till exempel äta klonade djur? Det finns tecken på att den debatten kan bli större än debatten runt genmodifierade grödor. EU:s livsmedelsmyndighet EFSA har sagt att det inte med nuvarande kunskap finns några nya hälsorisker med att äta kött från klonade djur jämfört med konventionellt avlade djur. Det är samma näringsmässiga ramar. Men den etiska aspekten finns.

Fördelen med klonade djur är att de kan få snabbare tillväxt och därmed göra köttproduktionen mer effektiv. Med klonade djur slipper man dessutom förvandla regnskogar till betesmark, hävdar förespråkarna. Den svenska linjen tycks hittills dock skeptisk: Jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) har redan flaggat för att Sverige kommer att säga nej till klonade djur.

Den tredje viktiga aspekten är hälsan. De samhällsekonomiska aspekterna av den höga köttkonsumtionen är många. Å ena sidan finns fördelar med en proteinrik kost som kött. Å andra sidan pekar rapporter på att det kan leda till ökad risk för diabetes, hjärtkärlsjukdomar och cancer. Framför allt gäller det processat kött med tillsatser av nitrit och nitrat.

Dessutom finns sedan många år välbekanta oroshärdar som galna-ko-sjukan. Det är i ljuset av det som EU:s stopp för brasilianskt kött ska ses, eftersom EU inte ansåg att Brasilien levde upp till kraven på att kunna spåra smittat kött till ursprungsgårdarna.

I hälsodebatten ingår också frågan om klonade djur. Det är inte bevisat att klonat kött är farligt, men det är heller inte bevisat att det är ofarligt. Det finns dessutom farhågor för djurens hälsa. Forskning har visat att för snabb tillväxt leder till missbildning på djuren, vilket i så fall går på tvärs med svensk djurskyddslagstiftning.