Kravet från facken: Lönehöjningar som är högre än inflationen

Det blåser upp till strid om lönerna i vårens avtalsrörelse. Fackförbunden är splittrade. Flera kräver dock reallöneökningar – oavsett hur hög inflationen blir. Det visar Affärsvärldens rundringning. ”Det är ganska rimliga krav”, säger Seko-ordföranden Gabriella Lavecchia.
Kravet från facken: Lönehöjningar som är högre än inflationen - sdlZwDyeMt0ICo-nh-2

”Ute på golvet är det inte lätt att förklara det”, säger Metallbasen Marie Nilsson.

IF Metalls representanter ute på arbetsplatserna är inte ensamma om att möta medlemmar som sedan länge vant sig vid reallöneökningar – men nu får mindre i plånboken varje månad.

”Våra medlemmar får jobba längre för att betala samma räkningar. Det är en helt ohållbar situation som inte går att förklara för någon tror jag”, säger Målareförbundets ordförande Mikael Johansson.

Märket under press

I kvarteren runt Norra Bantorget förbereder sig fackförbunden för en avtalsrörelse som inte liknar någon på flera decennier. Sedan industriavtalet tecknades för 25 år sedan har inflationen aldrig varit i närheten av de nivåer som arbetsmarknadens parter nu möter nu.

Den genomsnittliga löntagare hade i juni 5,5% lägre reallön än samma månad i fjol, enligt nya siffror från Medlingsinstitutet. Det gör att köpkraften nu är nere på 2015 års nivå.

Marie Nilsson, ordförande IF Metall. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

I början av april ska de nya kollektivavtalen för en majoritet av löntagarna vara på plats. LO-förbunden spikar sina gemensamma avtalskrav redan under hösten. Att läget är besvärligt är alla som Affärsvärlden talar med ense om.

”Vi vill alltid förhandla fram en reallöneutveckling, med lite mer i plånboken varje år. Det är vårt uppdrag, men det är inte så lätt som det ser ut i omvärlden just nu”, säger Mikael Pettersson, som är förhandlingschef på Elektrikerna.

Det kan dock bli en stökig avtalsrörelse. I det fackliga samarbete som Elektrikerna ingår, 6F, kräver flera fackförbund reallöneökningar. Som Målareförbundet:

Mikael Johansson, ordförande Svenska Målareförbundet. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

”Ja, naturligtvis”, svarar Mikael Johansson på frågan om medlemmarna ska kompenseras för inflationen.

”Om allting annat går upp i pris, då finns det ingen naturlag som säger att just arbete ska vara undantaget. Tvärtom finns det till och med en logik och en rimlighet i att även arbete som insatsvara ökar i pris”.

Tvåsiffriga löneökningar

Till vintern, när förhandlingarna drar i gång, tror Konjunkturinstitutet enligt dess senaste prognos från augusti att inflationen kan närma sig 10% i spåren av skenande gas- och energipriser. Riksbanken räknar i sin senaste inflationsprognos från i juni med att inflationen parkerar över 7% under resten av 2022.

Kan det bli aktuellt att kräva tvåsiffriga löneökningar om det krävs för att få reallöneökningar?

”Ja, återigen. Jag kan inte ge något annat svar än att löneökningar ska slå inflationen. Sen är ju såklart tiotusenkronorsfrågan: vad blir den?” fortsätter Mikael Johansson.

Gabriella Lavecchia, ordförande Seko. Foto: Anna Ledin Wiren

Seko som organiserar 110 000 anställda inom nio branscher, från brevbärare och lokförare till vägarbetare, vill även de se reallöneökningar.

”Jag skulle säga att det är höga förväntningar från våra medlemmar och ganska rimliga krav”, säger ordföranden Gabriella Lavecchia till Affärsvärlden.

Om inte arbetarna får reallöneökningar, är det tjänstemän och VD:ar som tar löneutrymmet i anspråk, resonerar hon.

”Vi menar att det finns ett löneutrymme som behöver tas i anspråk och då handlar det om att också se reallöneökningar”.

“Vi förlorade jobb i Sverige”

Hos de arbetsgivarorganisationer som snart tar plats på andra sidan förhandlingsbordet pågår även där förberedelserna för fullt.

”Just nu reser vi runt mycket i landet, lyssnar in behov och tar in synpunkter från våra företag”, säger Per Hidesten, som är VD på Industriarbetsgivarna. De företräder omkring 1 000 medlemsföretag inom basindustrin.

Per Hidesten, VD på Industriarbetsgivarna. Foto: Rikard Westman

Han står fast vid att den höga inflationstakten inte ska påverka lönebildningen.

När industrin förhandlar fram ”märket” som blir normerande för arbetsmarknaden utgår vi ifrån internationell konkurrenskraft, med produktivitet och arbetskraftskostnader relativt omvärlden, säger Per Hidesten.

”Industriavtalet kom till vid slutet av 90-talet på grund av alla problem vi hade dessförinnan med väldigt höga nominella löneökningar som skapade kostnadskriser där vi förlorade jobb i Sverige”.

Märket

  • Under 1970- och 80-talen åt inflationen upp de avtalade löneökningarna, men med industriavtalet har löntagarna fått en lång rad år med reallöneökningar.
  • Industriavtalet innebär att avtalen inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn utgör en norm för hela arbetsmarknaden.
  • Industrins avtal sätter ett ”märke” för hela arbetsmarknaden.
  • Bakom Industriavtalet står åtta arbetsgivarorganisationer och fem fackliga organisationer, som tillsammans 57 avtal som omfattar cirka 500 000 anställda.

Källa: Medlingsinstitutet

Varför ska facken gå med på sänkta reallöner?

”Industriavtalet har gynnat alla i Sverige och skapat förutsättningarna som har gjort att det har gått så bra med reallöneökningar. Sedan avtalet slöts har de varit på omkring 60% just för att vi utgått från industrins konkurrenskraft och inte något annat”, säger Per Hidesten.

Orolig för prisspiral

För IF Metall som är med och förhandlar om ”märket” är inflationen ett gissel, men ordföranden Marie Nilsson tror inte reallöneökningar är ett realistiskt scenario om inflationen biter sig fast på de här nivåerna.

”Många av våra medlemmar har ju aldrig varit med om den här höginflationsmiljön”, säger hon.

Men de ska inte räkna med kompensation för inflationen?

”Det blir inga reallöneökningar om det här håller i sig. Det är heller inte realistiskt att tro att vi ska kunna kompensera inflationen fullt ut om den ligger kvar på den här nivån. Och det är de allra flesta väldigt medvetna om. Med det säger jag inte att vi inte ska ha några löneökningar, men vad vi kommer landa i för krav återstår att se. Vi följer noga utvecklingen som sker nu”.

Att agera på annat sätt skulle hota den lönemodell som varit rådande sedan industriavtalet undertecknades, menar Marie Nilsson.

”Då frångår vi den lönebildningsmodell vi har som ändå har gynnat svenska löntagare väldigt väl under en lång period.”

Tidslinje: Avtalsrörelsen

Förberedelse
I nuvarande skede bestämmer parterna sig för vilka frågar de ska försöka förhandla fram i kollektivavtalen, som lönehöjningar eller andra villkor.

Första mötet
I december träffas parterna för att sätta ut tider för förhandlingarna och utväxla sina krav på förändringar.

Förhandling
När kraven är utväxlade kan förhandlingarna inledas. Oftast med att parterna får klargöra för kostnader och konsekvenser av sina förslag.

Slutförhandling
De första avtalen löper ut den 31 mars 2023. En tid innan dess börjar oftast nattmanglingen för att gå i mål med förhandlingarna innan avtalen löper ut.

Nytt avtal – eller konflikt
Avtalen börjar gälla – om parterna kommit överens. Annars fortsätter förhandlingarna och de nya avtalen börjar gälla retroaktivt. Står parterna för långt ifrån varandra kan de varsla om konflikt, som strejk eller lockout.

”Sen fattar vi att det är väldigt svårt för många att förstå logiken i att vi inte kräver en kompensation fullt ut för enstaka år. Bakomliggande känner vi såklart också en oro för att komma tillbaka till den inflationsspiral som vi hade under löneförhandlingar på 1980- och 90-talen. Vi kommer ihåg hur det var och det gynnade inte någon egentligen. När man tog höjd för inflationen så blev det ännu högre inflation.”

Målareförbundets Mikael Johansson tycker dock liknelsen med 80- och 90-talen haltar.

Ser du ingen risk för en prisspiral, med ännu högre inflationen på sikt om löntagarna ska kompenseras?

”Risker finns ju i allt. Men just nu har vi ingen lönedriven inflation. Det hade vi i slutet på 80-talet och i början på 90-talet. Just nu är tvärtom frånvaron av lönedriven inflation kanske det som skiljer den här situationen mest ifrån allting annat”, säger han.

Att arbetsgivarsidan avfärdar reallöneökningar ger Seko-ordföranden Gabriella Lavecchia inte mycket för.

”Jag hade blivit väldigt förvånad om de hade haft en annan åsikt några månader före avtalsrörelsen, så det är klart att de säger det”.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.