Kronan ned på amorteringskrav

Tidigare under dagen stärktes kronan och räntorna tickade upp något efter starkare svensk inflationsstatistik än väntat.

Finansinspektionen meddelade ökade amorteringskrav där lånen först ska amorteras med minst 2 procent på det ursprungliga lånebeloppet varje år ned till 70 procents belåningsgrad. Efter det ska minst 1 procent amorteras årligen ned till 50 procents belåningsgrad.

”Sammantaget förväntar vi inte att dagens beslut kommer att vända på den uppåtriktade trenden för huspriserna och skuldsättningen”, kommenterade Nordea efter beskedet.

Riksbanken pekade på att Finansinspektionens åtgärder är ett första steg i rätt riktning men att de är otillräckliga och behöver kompletteras. Utvecklingen i hushållens skulder anses vara ohållbara och behöver bromsas, enligt den svenska centralbanken.

Riksbanken uppgav att förslaget inte påverkar penningpolitiken särskilt mycket och i underlagspromemorian till Finansiella stabilitetsrådet pekade man på andra åtgärder som kan användas för att dämpa hushållens skuldsättning. Bland åtgärderna nämndes bolånetak, återinförd fastighetsskatt och sänkta ränteavdrag.

Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson uppgav under presskonferensen att amorteringskraven väntas tynga bopriserna med max fem procent, då det kan påverka efterfrågan.

En huvudfråga är till vilken utsträckning de nya reglerna kommer att öka hushållens totala sparande.

”Om hushållen kommer att dra ned på annat sparande bör nettoeffekten på ekonomin bli i stort sett försumbar. Om hushållen däremot håller övrigt sparande oförändrat, riskerar det totala sparandet att öka från redan rekordhöga nivåer”, skrev Nordea.

Vidare noterade banken att mer potenta åtgärder än amorteringskrav, som att återinföra en fastighetsskatt eller att minska skatteavdragsrätten för bolåneräntor, ännu inte verkar ligga i korten.

Ingrid Eiken, vd på Mäklarsamfundet, uppgav att amorteringskravet riskerar att leda till tvärstopp på bostadsmarknaden om det införs alltför fort. Hon tillade att det inte i första hand påverkar huspriserna utan utbudet av bostäder.

Sveriges KPI-inflation uppgick till -0,1 procent i oktober, vilket var högre än marknadens förväntan om -0,3 procent enligt SIX News enkät. Inflationen exklusive ränteförändringar, KPIF, var 0,6 procent, vilket också var strax över förväntningarna.

”KPIF återhämtade sig något mer än väntat”, kommenterade Olle Holmgren, prognosansvarig vid SEB. Utfallet var något högre än Riksbankens prognos, men nedåttrycket på energi- och matpriser innebär nedsiderisker för Riksbankens prognoser avseende nästa år, anser han.

I protokollet från Riksbankens senaste möte framkom att alla direktionsmedlemmar ville sänka räntan och reporäntebanan påtagligt.

Nordea noterade att det enligt protokollet inte diskuterades några mer exotiska okonventionella åtgärder som negativa räntor, kvantitativa lättnader eller valutagolv. Om statistiken överraskar negativt framöver verkar de nuvarande verktygen vara begränsade till att senarelägga den första räntehöjningen, vilken förväntas komma att ske i mitten av 2016, eller att sänka reporäntebanan längre ut på kurvan.

Riksbanksledamot Martin Flodén har enligt protokollet svårt att se skäl att höja reporäntan för att motverka ett högre inflationstryck det kommande dryga året, även om inflationsprognosen skulle revideras upp så att inflationen tydligt skjuter över målet på medellång sikt.

Enligt pressuppgifter kan Japans premiärminister Shinzo Abe om en vecka besluta sig för att upplösa parlamentet och begära ett nyval. Därmed skulle han inte behöva gå vidare med den planerade momshöjningen som inte är populär, spekuleras det.

nullnull