Amerikansk valutastrateg: Dystra utsikter för svenska kronan

“Förra året var kronan en av de G10-valutor som gick allra sämst. Den turades bara om med yenen att ligga i botten. Men även på lång sikt har den underpresterat.”

Det säger Samuel Zief, makrostrateg på JP Morgan Private Bank och global chef för den amerikanska storbankens valuta-strategier.

Zief säger att han inte har något enkelt svar på varför kronan gjort så dåligt ifrån sig.

”Det verkar inte Riksbanken heller ha”, säger han.

Prognosen: Tappar 45 öre till mot euron

Zief tycker att det är svårt att vara optimistisk om kronan framåt.

“Valutan stärks egentligen bara mot euron och dollarn när de inhemska förutsättningarna, mätta i inköpchefsindexet PMI, signalerar en boom i Sverige. PMI måste ligga på över 55, inte bara över 50. Det är då vi ser historiskt att kronan stärkts”, säger han.

“Nu ser PMI ut att ha bottnat och stärks, men även om det finns medräknat i dagens kurs så tror jag att en rättvis kurs mellan kronan och euron ligger närmare 12”.

Det skulle innebära 45 öre i skrivande stund, då kursen ligger på 11,55 kr.

Tyngs kronan av en generell riskpremie för småvalutor?

“Nej, det ser jag inte. Valutor i periferin av euroområdet handlas som hög-beta-euros. Så det handlar inte om att ni hela tiden underpresterar mot euron utan att utväxlingen blir större. Om det går bra för euron går det ännu bättre för småvalutorna och tvärt om.”

Inte givet att gå med i euron

Med Ziefs negativa syn på kronan skulle man kunna tro att han förespråkar en anslutning till euron. Men han vill inte sätta ner foten.

“Det finns plus och minus. Det skulle förstås bli lägre volatilitet i valutan och kanske skulle den stärkas. Men en oberoende monetär och fiskal politik ger å andra sidan möjligheter att reagera på chocker”, säger han.

Men är Riksbanken verkligt oberoende dessa dagar?

“Det är allmänt erkänt att valutan ofta utgör en ventil för en liten öppen ekonomi. Penningpolitiken behöver vanligtvis anpassas till ECB, men att strikt följa Europa kan introducera viss stelhet. Nu finns det exempelvis möjligheter att påverka konkurrenskraften.”

Kan Riksbanken sänka räntan ytterligare utan att trycka ner kronan ännu mer?

“Vår syn är att Riksbanken troligen kommer att fortsätta sänkningarna, till runt 1,75% nästa år. Arbetslösheten är högre än i andra länder, så det finns skäl, men det kan fortsatt hålla kronan under press.”

Dystert även framöver

Dollarn kommer fortsättningsvis även att pressa euron, förutspår han, baserat på en amerikansk ekonomi som fortsätter att prestera bättre än euroområdet.

“Det innebär ännu mer tryck på kronan som är i periferin. Det innebär dystra utsikter i vår bok”, säger Zief.

För JP Morgans förmögna kunder, med geografisk rörligt kapital, finns dock möjligheter i kronkursen. Den som är medveten om kronans svaga utsikter kan diversifiera sig globalt och ta hem en rejäl hacka till Sverige igen.

“Det handlar inte om att helt gå ur kronan. Men rent hypotetiskt, om du haft en global portfölj i dollar, med 60% aktier och 40% obligationer de senaste 35 åren, så har du kunnat få 900% kumulativ avkastning. Med valutaeffekten så har en krona-baserad investerare med global portfölj kunnat få upp 1500% i avkastning.”

Dominant dollar

Den republikanska trippel-vinsten i USA – kongress, representanthuset och presidentposten – innebär enligt JP Morgans strateg en positiv “tillväxtchock” för USA och en negativ dito för resten av världen.

Han nämner tre Trump-effekter: skatter, regleringar och handel. För den amerikanska ekonomin är de första två positiva – skattesänkningar och avregleringar är att vänta utifrån Trumps program. De menar Zief kan väga upp potentiella negativa effekter av den nya administrationens protektionistiska hållning.

Andra länder däremot får inte fördelarna av avreglering och skattelättnader.

“Så vårt narrativ är ett av amerikansk exceptionalism; vi förväntar en signifikant ökning i tillgångspriser som får en injektion i armen med långvarig effekt. Dollarn kan fortsätta upp 5% över de närmaste 12 månaderna”, säger han.

Det låter mörkt för Europa. Vad kan vi göra på den här sidan Atlanten?

“Jag älskar valutor, men de är inte målet för politiska åtgärder och ska inte vara det heller. Eurozonen är en mångfacetterad ekonomi och en överdrivet svag valuta kan elda på inflationen. Hur som helst är vår förväntning på eurons svaghet mer knuten till tillväxtgapet mellan USA och euroområdet.”

På kort sikt tror Zief att ECB troligen kommer att följa sin räntesänkingsbana oavsett vad som händer med euron. På längre sikt däremot finns saker de kan göra för att höja produktivitetstillväxten och potentiellt minska de olika avstånden mellan räntor och tillväxtförväntningar, som blivit bestående mellan USA och Europa.

“Det finns saker som Draghi-rapporten identifierat och som ministrar redan talat om och som kan förbättra Europas produktivitet. Vi hoppas det bär frukt och hinner få effekt inom något år. Men eurozonen befinner sig i ett tufft läge”, säger han.

Foka en nivå under Mag7

I Sverige tjänar JP Morgans private banking-kunder med norr om ett par hundra miljoner SEK i kapital. Sam Ziefs huvuduppgift är att ge investeringsråd till den typen av mycket förmögna personer och säger att man nu kommunicerar en alltmer positiv syn på amerikanska aktier. På index-nivå förväntar man sig 10% avkastning under nästa år, men mer intressant tycker han är stabila investeringsteman en nivå lägre.

“Vi är stora fans av AI-teknologi. Och alla vet att bolag som de i Mag 7 skalar upp den. Men det krävs energi och infrastruktur i bakgrunden, inte bara i USA utan även i Europa och globalt. Investerare ska titta på bolag som ligger på den nivån, under storbolagen, oavsett var de befinner sig”, säger han.

Samma perspektiv lägger man på företag inom energisäkerhet, försvar och cybersäkerhet. Kalibrerat för makroutveckling, räntor och valutarörelser.

“Vi tänker konstant på hur Fed kommer att hantera räntan givet USA:s starka ekonomi, och hur det påverkar. Hur många sänkningar kommer de att behöva göra för att nå en neutral situation? Vi analyserar varenda dataset som kommer in.”

Vad har ni sett den sista tiden?

“Sedan valet har vi definitivt höjt förväntan på vad som är den slutliga räntenivån. Till runt 3,5% i slutet av nästa år. Det är 25 eller 50 baspunkter högre än vi trodde. Vi håller ögonen på det här hela tiden”

Satsa på icke-cykliskt i Skandinavien

Med blicken tillbaka mot Europa tror Zief dock att kommer ECB och andra europeiska centralbanker kommer troligen att sänka “en rejäl bit”, och JP Morgan “håller gärna långsiktiga positioner på räntemarknaderna”. Vad gäller europeiska aktier gillar han “icke-cykliska bolag som är oberoende av hemmamarknaden”.