SEB-toppen: Värderingsgapet mellan USA och Europa största någonsin

Ner med Europa och Norden, upp med Amerika. Så lyder SEB:s senaste syn på allokeringar inom fondbolaget Asset Management. Månatligen rekommenderar de hur tillgångar som aktier och statsobligationer ska allokeras.

Sedan i våras har fondbolaget höjt sitt rekommenderade riskutnyttjande av aktier från 60 till 65% av portföljerna. Detta tack vare en stark global marknadstillväxt och ett aktierally som banken tror fortsätter in på 2025.

Där har exponeringen mot Europa tillsammans med Norden gått från att ha varit i låg övervikt till att nu dragits ner till neutral.

Atlanten rymmer enorma värderingsgap

“Strax före och i samband med Donald Trumps valseger har vi valt att gå allt mer åt USA-hållet”, säger den globala allokeringschefen för Asset Management, Carl Hammer, och berättar att han stundvis kan känna sig splittrad inför den tunga USA-exponeringen. Majoriteten av fondbolagets kunder och uppdrag är trots allt Sverigetunga.

“Men när vi pratar om en övergripande allokering så styrs ju allting av den amerikanska ekonomin”, säger han.

Den amerikanska exponeringen gjordes större ungefär en månad före presidentvalet. Sedan dess har ett rejält Trumprally dragit igång på de amerikanska börserna, som fick nytt schvung senast i tisdags efter att den blivande presidenten utsåg hedgefondmiljardären Scott Bessent till sin finansministerkandidat. Indexen S&P 500 och Dow Jones Industrials nådde båda nya rekordhöjder på beskedet.

Redan före presidentvalet drogs USA-börserna av ett kraftigt ånglok: Den magnifika sjuan bestående av techbolagen Apple, Microsoft, Amazon, Meta, Alphabet, Nvidia och Tesla. Totalt i år är S&P 500 upp med 25%, att jämföra med indexet OMX Stockholm Gi som gått upp med dryga 9%.

“Vi har enorma värderingsgap mellan Europa och USA, större än någonsin tidigare”, säger Carl Hammer.

Hur det gapet kommer utvecklas framöver vet han inte, men tror att den protektionistiska ekonomipolitik som Trump inte kommer gynna varken USA eller Europa.

“Under sitt presidentskap tror jag att Trump kommer titta på börsen varje dag, och den riskerar att påverkas negativt av höjda tullar. Därför är jag inte helt säker på att hans politik faktiskt kommer bli så pass protektionistisk som han säger.”

Småbolag och sällanköp

Oavsett utfall från den republikanske segraren så kommer det vara värt att satsa på småbolag, enligt Carl Hammer. Både amerikanska och svenska som förväntas gynnas av räntesänkningar, men också av eventuella tullar.

“Om exportsektorn drabbas så kan man tänka sig att inhemskt orienterade bolag får det bättre. Sådana som påverkas mindre av tullar”, säger han.

Andra intressanta sektorer är bank och sällanköp. Sådana som fondbolaget självt har övervikt på.

“De slags sällanköpen vi har övervikt på är dyrare varor, som teknik och bil”, säger Carl Hammer.

Och hur förväntar du dig att aktiemarknaden kommer prestera i jämförelse med obligationsmarknaden under de kommande 6 till 12 månaderna?

“Svagt positivt, aningen högre avkastning än obligationer. Vår förväntade 12 månaders-avkastning är cirka 7% på aktier respektive 2,5% på räntor.”

Har haft fel om kronan

Före sin tid som SEB:s allokeringschef var Carl Hammer bland annat storbankens valutaexpert. Den svenska kronan har försvagats och handlas idag för omkring 11 kr per dollar, och strax över 11 kr per euro

Kan den svaga kronan också ses som ett symptom på hela den svenska ekonomin?

“Jag har länge trott att kronan är undervärderad och det har varit fel”, svarar Hammer och fortsätter:

“Det har dels att göra med den rådande sparpolitiken, som man skulle kunna göra om till en lite mer aggressiv investeringspolitik.”

Det tror han skulle kunna lyfta den svenska tillväxttakten och därmed stärka kronan. Ett exempel som han tar upp är hur Sverige har fortsatt amortera på statsskulden och tror att i stället skulle kunna finnas fördelar med att vara mer offensiv.

“Kronan är för liten. Det blir nästan som ett särintresse på valutamarknaden, den är för liten för att folk ska bry sig. Min uppfattning är att man nästan tänker: Kan vi slippa den här och handla i dollar eller euro? Lite raljerande, men vi har hamnat där.”

Han tillägger att svensk penning- och finanspolitik absolut “inte är ett totalt haveri”, men att den svenska och europeiska ekonomin kommer gå lite halvmjukt framåt ett tag.

Läs även:
Riksbanken: Kan bli nollränta igen