”Kursreaktionen är överraskande”

Sedan Sobis börsintroduktion 2016 av Elocta (typ A) och Alprolix (typ B) i Europa och Mellanöstern har försäljningen ökat snabbt. Mellan 2016 och 2017 steg intäkterna med 483 respektive 500 procent till 1,5 miljarder och 363 miljoner kronor. Det har också avspeglat sig på bolagets börskurs som har avancerat med 42 procent de senaste tre åren. Som nämnt tidigare höll den positiva trenden i sig även under årets första tre kvartal – då ökade intäkterna från Elocta med 115 och Alprolix med 172 procent jämfört med samma period i fjol. På frågan om hur mycket dessa hemofilimediciner kan komma att inbringa som mest i framtiden, svarar Guido Oelkers:

– Vi gör inte framåtblickande uttalanden på det sättet, men jag är ganska säker på att vi inte kommer att göra aktieägarna besvikna. Vi har en stark verksamhet på en stor marknad som vi framöver kommer att ha en substantiell del av, säger han.

Även om Sobi var tidigt ute i Europa och Mellanöstern med nya hemofilibehandlingar med förlängd halveringstid, och även om intäkterna från dessa läkemedel har stigit rejält sedan marknadslanseringen 2016, är det inte givet att framgången kommer att fortsätta. Detta beror främst på konkurrenssituationen, som ser ut att kunna hårdna betänkligt framgent. Den nyhet som just nu är mest omdiskuterad på den internationella hemofilimarknaden – och som kan vara det största hotet mot Sobis kvicka tillväxt – är det schweiziska läkemedelsbolaget Roches nya produkt Hemlibra som används vid blödarsjuka typ A. Den har uppmärksammats som den första hemofilimedicinen som kan ges subkutant (under huden) i stället för intravenöst i blodet, och för att den behöver användas en gång i veckan jämfört med exempelvis var tredje dag, som flera andra koagulationsfaktorbehandlingar. Här är det dock nödvändigt med ett kort sidospår för att bättre förstå omständigheterna.

Ett vanligt problem med de förebyggande koagulationsfaktorterapierna är att patienterna utvecklar så kallade inhibitorer, alltså antikroppar som hämmar effekterna av hemofililäkemedlen. För att komma till bukt med antikropparna kan patienten till exempel genomgå en immuntoleransinduktion, som förenklat består av höga doser av faktorkoncentrat under lång tid. Men denna process är ofta inte bara kostsam, utan också prövande för patienten. Hemlibra har i studier visat sig ge bättre effekt än andra behandlingar för personer med hemofili A, som har utvecklat just antikroppar. I slutet på 2017 och i början av innevarande år fick läkemedlet klartecken i USA respektive Europa för behandling av denna patientgrupp. I början av oktober godkändes läkemedlet dessutom i USA för dem med hemofili A som inte har utvecklat antikroppar, varpå Sobis aktiekurs snabbt fick sig en skjuts neråt.

Det amerikanska godkännandet talar för att Hemlibra får grönt ljus även i Europa för patienter utan inhibitorer, och frågan är nu hur detta på sikt skulle påverka Sobis hemofilibehandlingsverksamhet. Somliga analytiker har prognostiserat att Hemlibra kan komma att sälja för 5 miljarder amerikanska dollar globalt, enligt en artikel från nyhetsbyrån Reuters.

Men Hemlibra är inte det enda nytillkomna hemofililäkemedel som Sobi behöver tampas med. Fler aktörer är på ingång med koagulationsfaktorterapier som också har förlängd halveringstid. Till exempel fick det tyska läkemedelsföretaget Bayer i augusti klartecken i USA för det långverkande hemofili A-medicinen Jivi, och tidigare i år lanserade det danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk på den amerikanska marknaden det nya EHL-läkemedlet Rebinvn, som används vid blödarsjuka typ B. Guido Oelkers är dock inte nämnvärt besvärad av den tilltagande konkurrensen.

– Våra läkemedel har en stark position på marknaden med säkerhets- och effektprofiler från tusentals patienter i klinisk vardag. Jag kan inte se att någon kan utmana oss just nu, men vi ska givetvis inte underskatta konkurrenterna. Samtidigt är marknaden bred och det kommer inte finnas bara en produkt som passar alla.

Att han inte verkar särskilt orolig för den hårdnande konkurrensen kan bero på att Sobis intäkter inte bara kommer från hemofili-delen. I affärsområdet Speciality Care finns till exempel det ovan nämnda läkemedlet Orfadin. Det lanserades 2002 och används vid ärftlig tyrosinemi (HT-1), en sjukdom som innebär att kroppen inte kan bryta ner aminosyran tyrosin, vilket kan leda till lever- och njurproblem. Även här får dock Sobi hårdare konkurrens från nya generiska läkemedel i Nordamerika och Europa, vilket lär påverka intäkterna framöver.

– De generiska produkterna kommer att ha betydelse för vår affär. Men många patienter har en stark koppling till vårt läkemedel och vi har haft förmåga att tillmötesgå deras behov kontinuerligt, och vi ska försöka fortsätta bygga på denna relation med patienter och deras omgivning. Vi tycker att vi har en konkurrenskraftig produkt.

Ett annat tongivande läkemedel inom Speciality Care är Kineret, som först användes vid reumatoid artrit (ledgångsreumatism) men som 2013 gavs grönt ljus för andra inflammatoriska sjukdomar. Sobi jobbar för att vidga läkemedlets användningsområden.

I Europa är det även godkänt för behandling av Stills sjukdom, och bolaget genomför just nu en studie för att få klartecken också på den amerikanska marknaden. Men kanske är den främsta tillväxtmotorn framöver särläkemedelskandidaten emapalumab, vilken Sobi i somras köpte de globala rättigheterna till från det schweiziska läkemedelsbolaget Novimmune. Prislapp: drygt 4 miljarder kronor över en åttaårsperiod. Läkemedlet är avsett för en grupp immunbristsjukdomar kallade hemofagocyterande syndrom och beräknas uppnå en toppförsäljning på 2,5–3 miljarder kronor årligen. Lansering väntas under 2019.

– Det här läkemedlet kommer att ha stor betydelse för denna patientgrupp, och bli ett viktigt inslag i vår produktportfölj. Det är en spännande medicin, säger han.

Den snabba tillväxten inom hemofiliverksamheten, ytterligare användningsområden för Kineret, förvärvet av emapalumab-rättigheterna samt flera pågående läkemedelsstudier är några beståndsdelar i verksamheten som ger Guido Oelkers en positiv syn på Sobis framtid.

– Vi ska fortsätta bygga bolaget och gå från att vara en pionjär till att bli en ledare inom sällsynta sjukdomar.

Guido Oelkers

Född: 1965 i Hannover, Tyskland.

Bor: Stockholm.

Familj: Fru och två barn.

Utbildning: Doktorsexamen i Strategic Management från University of South Australia och en masterexamen i ekonomi från South Bank University i London.

Bakgrund: Har haft olika ledande positioner på läkemedelsbolag som Hoechst och Nycomed samt varit vd för Gambro och BSN Medical.

Fritidsintressen: Skidåkning och simning.

Sobi

Omsättning: 6,5 miljarder kronor januari–september 2018 (4,6 miljarder).

Ebita-marginal: 40 procent januari–september 2018 (31 procent).

Största ägare: Investor.

Antal anställda: 881.

Om verksamheten: Utvecklar och säljer läkemedel mot sällsynta sjukdomar och har ett fyrtiotal produkter i portföljen. Inom affärsområdet Haemophilia finns bland annat medicinerna Elocta och Alprolix för att förhindra uppkomsten av blödningar vid hemofili typ A och B. Sobi äger kommersialiseringsrättigheterna till läkemedlen i Europa, Nordafrika, Ryssland och Mellanöstern, medan Bioverativ äger rättigheterna till alla andra regioner i världen. Sobi tillverkar även hemofili-läkemedels­substansen Refacto för Pfizers, avtalet sträcker sig fram till 2023. Affärsområdet Speciality Care riktar in sig på olika genetiska, metabola och inflammatoriska sjukdomar och innehåller särläkemedel som Kineret, Orfadin och Emapalumab. Det är inom detta område som Synagis från Astra Zeneca har tagits in.