Kvartetten som klarade krisen

Helt spårlöst gick inte krisen storbankerna förbi. Både Handelsbanken och Swedbank skrev ned hundratals miljoner kronor till följd av sjunkande marknadsvärden på obligationer och andra finansiella instrument. Värst drabbades som väntat SEB som har störst räntebärande värdepappersportföljer. Men nedskrivningarna är inte realiserade förluster, vilket innebär att bankerna, som har för avsikt att behålla de räntebärande instrumenten tills de förfaller, kommer att återvinna hela den nedskrivna summan.

Men i SEB:s rapport kom en annan obehaglig överraskning. I Merchantbankens investeringsportfölj visade det sig finnas en exponering mot amerikanska subprimelån på 2,5 miljarder kronor. Även om banken i rapporten försäkrade att de var av högsta kvalité drog investerarna öronen åt sig och handlade ned aktien.

Handelsbanken, som var först ut, sänkte snabbt riskpremien i den svenska banksektorn med sin rapport. Banken, som är näst störst på den svenska bolånemarknaden, gynnades av en fortsatt stark volymökning i utlåningen och plockade marknadsandelar från konkurrenterna. Men volymökningen kunde inte fullt ut kompensera för en fortsatt prispress, även om konkurrenssituationen, enligt vd Pär Boman, stabiliserat sig.

Handelsbankens kontorsrörelse utanför Sverige ser fortsatt spännande ut. Affärsområdet börjar bli en verksamhet att räkna med, eftersom 28 procent av volymen nu kommer härifrån och vinsttillväxten har varit över 20 procent de senaste tio kvartalen. Pär Boman flaggade för en ökning av kontorstillväxten, framför allt i Storbritannien. Men det är inte tillräckligt för att ge ett omedelbart avtryck i värderingen nu. Utlandssatsningen kommer dock att vara avgörande för bankens vinsttillväxt på sikt.

Swedbanks rapport blev en besvikelse för aktiemarknaden. Banken motsvarande analytikernas resultatförväntningar på alla punkter utom en: kreditreserveringarna på tillväxtmarknaderna översteg med råge prognoserna.

– Vi fick en hel del ny information om situationen i Baltikum i samband med rapporten. Kreditförlusterna i Hansbank fördubblades från kvartal till kvartal, vilket skapar en osäkerhet om kvaliteten i kreditportföljen. Hansbank brukar också ge prognoser för verksamheten, men nu avstod man och hänvisade till det osäkra marknadsläget och det tolkar vi som negativt, säger Rodney Alfvén, analyschef Cheuvreux Nordic.

Till följd av ökade kreditreserveringar och fördubblade kreditförluster i den baltiska verksamheten och den nykonsoliderade ukrainska banken TAS dammade investerarna av oron för de makroekonomiska förutsättningarna i Östeuropa. Värderingen av Swedbank har hållits nere större delen av året av osäkerheten om utvecklingen, framför allt i Baltikum som står för drygt 40 procent av bankens resultat. Nyheter om regionen kommer därmed även i fortsättningen att få stort utslag på aktiekursen.

Nordeas rapport överraskade marknaden positivt. Banken infriade sin prognos om att öka intäkterna 2-3 procentenheter mer än kostnadsökningen. Prognosen upprepades också för helåret, vilket var ett styrketecken. Aktien handlades upp drygt 2 procent på rapportdagen. Nordea arbetar med att öka tillväxten på en rad nyckelområden som till exempel sparande, pension och kort.

Bortsett från den oväntade sub prime-exponeringen kalarade SEB att infria analytikernas förväntningar. Rapporten visar att SEB är på rätt väg med sitt kostnadsbesparingsprogram samtidigt som prioriterade områden som sparande och pension fortsätter att visa stark tillväxt. Trots bankens mer restriktiva hållning till utlåningen i Baltikum, som resulterat i nära nolltillväxt i regionen, lyckades SEB totalt sett prestera ett starkt räntenetto.

Även SEB påverkas negativt av oron över Baltikum, men i lägre grad, bankens baltiska verksamhet står för enbart 19 procent av resultatet. SEB klarade sig också, till skillnad mot Swedbank, från en ökning av kreditförluster och reserveringar i Baltikum under kvartalet.

Hur ser det då ut framöver? Framför allt Handelsbanken, men också Nordea och SEB, börjar få ett överskott av kapital i verksamheten. Ett angenämt problem, kan man tycka, men det försämrar nyckeltal som avkastning på eget kapital, som bland annat styr tilldelningen till personalens vinstandelstiftelse Oktogonen i Handelsbanken. Banken brukar ligga tungt på köpsidan i den egna aktien för att på så sätt överföra värden till sina aktieägare, men i år har bara blygsamma återköp genomförts. Försäljningen av SPP innebär att banken, enligt vissa beräkningar, kan frigöra upp emot 14-15 miljarder kronor.

Fler faktorer talar för att bankernas finansiella ställning kommer att fortsätta att förstärkas. Vi ser en fortsatt vinsttillväxt. Visserligen kommer bankernas tillväxtplaner att sluka en del kapital men inte allt. Vi har inte sett hela effekten av införandet av de nya redovisningsreglerna Basel II. Dessa gynnar de nordiska bankerna som har en stor andel bolån i sina portföljer. Dessa bolån väger mindre bland de riskvägda tillgångarna och frigör därmed kapital.

Nordea har snabbt förstärkt sina finanser under året och finanschefen Arne Liljedahl medgav i samband med rapporten att banken samlat på sig en del extra kapital och att den utvecklingen, med nuvarande marknadsläge, sannolikt skulle fortsätta. Han flaggade för att Nordea helst behåller en viss finansiell rörelsefrihet, så några omedelbara återköp finns inte på agendan.

Sammantaget visade de svenska bankerna att de hanterade kreditfrossan mer än väl godkänt. Underliggande verksamhet som in- och utlåning visade stark tillväxt. Utsikterna för tillväxt under det fjärde kvartalet är enligt bankerna goda, en viss återhämtning från kreditfrossan kunde redan ses i slutet av det tredje kvartalet. Flera analytiker som Affärsvärlden pratat med menar att prognoserna för helåret och nästa år kan komma att skruvas upp något, med 1 eller 2 procent. Framför allt finns förhoppningen om att tendenserna till stabilitet i det så viktiga räntenettot ska hålla i sig tillsammans med en fortsatt efterfrågan på krediter.

– Vi ser en tilltagande tillväxt i den underliggande affären, med tvåsiffriga tillväxttal i räntenettot, till exempel. Andra glädjeämnen är att provisionsintäkterna, efter den starka turbulensen under kvartalet, ändå var starka. Det är en utveckling som kan fortsätta, säger Rodney Alfvén.

I snitt handlas de nordiska bankerna till ett p/e-tal på 9,5 på 2008 års vinster och har därmed klarat sig förhållandevis bra jämfört med den europeiska banksektorn.

– Det fjärde kvartalet ser ut att ha börjat bra och det finns förutsättningar för att vi får en hyfsad avslutning på året. Sedan återstår frågan om vi kan få se en uppvärdering av aktierna redan innan årsskiftet. Med den här typen av oro på kreditmarknaderna som vi fick se under det tredje kvartalet tenderar de stora investerarna att sälja av innehav på mindre marknader som de nordiska. Banksektorn är en relativt stor sektor och även om de svenska bankerna hanterat krisen bra så har värderingen sjunkit, säger Mikael Hallåker, bankanalytiker på Handelsbanken Markets.