Låg skatt retar EU

Kanske kommer skattekonkurrensen mellan olika länder att öka i stället för att minska i framtiden. Både OECD och EU strävar efter att försöka minska det som betraktas som skadlig skattekonkurrens mellan länderna, i båda fallen med starkt svenskt stöd.

Tanken är att de olika länderna inte ska konkurrera om investeringar och kapitalplaceringar med låga skattesatser, utan att skatterna ska harmoniseras till samma nivå. I USA finns det konservativa grupper som i stället strävar efter motsatsen, att just öka skattekonkurrensen.

President George W Bush fick förra veckan igenom sina förslag till skattesänkningar i kongressen, med vissa mindre ändringar. Det talas om en skattesänkning på 1.350 miljarder dollar vilket motsvarar cirka tio gånger Sveriges BNP. Det kan tyckas som ett svindlande belopp men det är utslaget på elva år. I själva verket är skattesänkningarna totalt sett knappast större än de som skedde i Sverige i år och förra året, i så kallade kompensation för egenavgifterna.

Den högsta marginalskatten sänks nu i USA från knappt 40 till 36 procent och den lägsta från 15 till tio procent. 50 miljoner hushåll med låga inkomster betalar sedan tidigare ingen inkomstskatt.

Samtidigt vill USA:s finansminister Paul O’Neill, i en intervju i Financial Times, gå vidare och avskaffa bolagsskatten helt, möjligen genom att lyfta över skatten direkt på konsumenterna. USA har ju redan betydligt lägre skatter än Europa, och att avskaffa bolagsskatten skulle ge ett större skattebortfall än den nu beslutade sänkningen av hushållens inkomstskatter.

O’Neills argument liknar dem som förts fram i en artikel i Affärsvärlden (nr 10, 1999). Företagen betalar egentligen ingen skatt, utan alla skatter är, liksom löner och inköp av råmaterial, en kostnad som tas ut på priset till konsumenterna. Företagen är därför bara en mellanhand, som sköter indrivningen. Den största nackdelen är, enligt O’Neill, att företagsbeskattningen är så »otroligt komplicerad« och i USA sysselsätter hundratusentals högutbildade experter, vilket i sin tur ytterligare höjer konsumentpriserna.

Samtidigt som O’Neill ser avskaffande av skatten på företag, inklusive deras kapitaltransaktioner, som nästa stora skattereform i USA försöker amerikanska konservativa organisationer skjuta i sank OECD:s strävanden att minska skattekonkurrensen genom en harmonisering av skatterna på företag och kapital.

Europa högskatteland

Detta motsätter sig amerikanska påtryckningsgrupper. De ser förslagen om skatteharmonisering som ett försök från högskatteländerna i Europa att påtvinga andra länder sina skattesystem, som de betraktar som skadliga för den ekonomiska tillväxten. Om USA säger nej till OECD:s förslag om skatteharmonisering och i stället helt avskaffar bolagsskatten kommer skattekonkurrensen att öka.

Detta får i så fall konsekvenser för Sverige, som får allt svårare att upprätthålla skattetrycket om man här skulle tvingas att ytterligare sänka bolagsskatten, som just nu är konkurrenskraftig. Många andra skatter är ju inte detta. Och fastighetsskatten, som inte är utsatt för utländsk konkurrens, är av opinionsmässiga skäl inte möjlig att höja.