Läge att checka in på efterfesten

KÖP. Sveriges båda hotell­företag på börsen, Rezidor och Scandic, såg ut att vara ganska lika varandra – åtminstone när Scandics dåvarande storägare, riskkapitalbolaget EQT för 1,5 år sedan lät hotellkedjan göra comeback på börsen efter 14 år vid sidlinjen.

Börsvärdet för de två bolagen var ungefär jämförbart, i storleksordningen 5–6 miljarder kronor, omsättningen likartad och bolagen var båda familjekontrollerade.

Rezidor kontrollerades länge av Carlson Hotels, en del av Carlson Hospitality Group och den amerikanska resefamiljen Carlson med drygt 51 procent av ägandet. I Scandic blev det familjen kring Göteborgsmiljardären Rolf Lundström som tog rodret.

Men där någonstans slutar likheterna. För medan Rezidor under de senaste 10–15 åren har byggt upp ett nät av hotell med västerländsk standard i Östeuropa, i forna Sovjet­republiker och en rad länder i Afrika, har Scandic hållit sig kvar på hemma­plan i Norden.

Sedan Scandic noterades på börsen i december 2015 har också kursutvecklingen tagit vitt skilda vägar. Rezidoraktien har tappat 8 procent, samtidigt som Scandic under samma tid har rusat med 70 procent.

Det vilsna ägandet i Rezidor är en viktig förklaring till aktiens kräftgång. En förhoppning om att familjen Carlson, i kraft av sitt dåvarande hälftenägande, skulle lägga ett bud på hela bolaget förbyttes under fjolåret i misstänksamhet, när amerikanerna i stället sålde företaget till den kinesiska jätten HNA Group. Nästa steg, det budpliktsbud från kineserna på nivåer som svenska storägare upplevde som ett skambud, skapade i vintras förtvivlan, och bolagets aktie noteras nu på Stockholmbörsens särskilda observationslista, normalt en signal till investerare att tänka sig för både två och tre gånger innan han eller hon köper in sig i bolaget.

Samtidigt har Scandic, med avgående vd:n Frank Fiskers i spetsen, utnyttjat de senaste två åren till att flytta fram positionerna. Hotellrörelsen har under de senaste fem åren fått ordentlig fart på rumsbokningen – försäljningen har ökat med över 60 procent till drygt 13 miljarder kronor. Samtidigt kan hotellföretaget redovisa en lönsamhet som ökat i än snabbare takt. Rörelsemarginalen (Ebit) har under samma tid lyft med det dubbla till 7,1 procent.

Det tidigare jämnstora Rezidors försäljning har under motsvarande femårsperiod lyft med magra 5 procent till 9,5 miljarder kronor, och rörelsemarginalen för fjolåret slutade, precis som för fem år sedan, nära noll.

Slutsatsen är att ett kompakt Scandic på hemmaplan har det betydligt lättare än vad ett spretigt Rezidor har haft det på bortaplan. För medan Scandic har hotell i de fyra större nordiska länderna samt ytterligare totalt sex hotell i Polen, Tyskland och Belgien, skryter Rezidor i sin färska årsredovisning om att bolagets fem hotell­kedjor driver hotell i fler än 80 länder.

Och om Scandics första kvartalsrapport, som presenterades i mitten av maj, är en indikation på framtidsutsikterna ser det onekligen ljust ut för marknadsledaren i Norden. Bolaget har haft en stark start på året med en tillväxt i försäljningen som slutade på 19 procent.

Samtidigt råder högkonjunktur på alla nordiska marknader, där efterfrågan på hotellrum ökar i snabbare takt än vad ekonomin i allmänhet förmår. Till och med i Norge har efterfrågan skjutit fart efter flera svåra år i spåren av fallande gas- och oljepriser.

De här positiva tecknen gör sammantaget att de redovisade genomsnittliga rumspriserna, hotellbranschens viktigaste jämförelsemått, därför är högre än någon gång tidigare i hotellföretagets historia.

Alla mätare står på grönt, alltså, och just då avgår branschveteranen Frank Fiskers utan andra motiv än att han vill göra något annat. En varningssignal? Affärsvärlden tror inte det.

Even Frydenberg, norrmannen som i slutet av juli tar över som vd, hämtas från en annan tung position, som en av toppcheferna i den förra året genomförda sammanslagningen av de två amerikanska jättehotellföretagen Starwood Hotels and Resorts Worldwide och Marriott International. Han kan driva bolaget mot nya, högre målsättningar.

Lägg sedan till att EQT:s överhäng i Scandic är borta efter en tvåmiljarderkronors-affär så sent som i slutet av mars. Med förvärvet ersattes inte riskkapitalbolaget, som så ofta i liknande exit-affärer, av pensionsfonder och banker eller andra representanter för det så kallade ansiktslösa kapitalet.

Tvärtom. Inte bara en utan två finansfamiljer klev fram som nya storägare. Stena-gruppen, som tidigare inte har ägt aktier i Scandic, övertog 15 miljoner aktier, och Provobisdotterbolaget Novobis med familjen kring ovan nämnda Rolf Lundström vid spakarna fogade samtidigt ytterligare 6 miljoner aktier till sitt tidigare innehav. Sedan dess har aktien lyft med nära 15 procent.

P/e-tal kring 14 för i år och nästa år är ingen utmanande nivå för ett företag som lyckats växa så snabbt och därtill med tilltagande lönsamhet under de senaste åren. Med börskursen på rekordnivåer utnyttjar den långsiktige tillfälliga nedåtrekyler till att ta rygg på Göteborgsmiljardärerna. Riktkurs om ett år, 141 kronor.