LÄNSFÖRSÄKRINGAR-WASA: Sammanslagningen bara början

Genom affären mellan Länsförsäkringar och Wasa skapas Sverigesstörsta sakförsäkringsbolag, med en premieintäkt på åttamiljarder kronor och landets tredje största livkoncern. Denstora potentialen i upplägget är att Wasa får en given entré försina fondprodukter till Länsförsäkringars två miljonersakförsäkringskunder.

Länsförsäkringar tar kommandot i det nya bolaget men valet avpartner, en lillebror med hälften så många anställda, ärknappast något styrkebesked. Wasa gjorde ett antal felsatsningarinom fastigheter och finansiering i början av 1990-talet. Voredet inte för börsuppgången och tveksamma överföringar frånlivbolaget – vars kunder fått betala för sakförsäkringschefernasmissgrepp – skulle Wasa inte ha funnits idag.

Med knivbladet mot halsen har Wasa ryckt upp sig på senare år.Satsningar på fondsparande och nya distributionskanaler(postkontor, internet, med mera) har gjort att bolaget nu är tregånger så stort som Länsförsäkringar på livsidan. Något under aveffektivitet är dock inte Wasa. Det är begripligt attföretagsledningen och personalen propagerade så hårt för ett nejtill uppköpsbudet från Trygg-Hansa 1996. Det större och mervälskötta Trygg skulle ha tvingat fram stora nedskärningar iWasas organisation.

Och det är organisationen som har beslutsmakten i ömsesidigabolag som Folksam, Länsförsäkringar och Wasa. Länsförsäkringaroch även i viss mån Wasa gör ett stort nummer av att så kalladedemokratiska principer kommer att styra det nyabolaget.Ömsesidighet innebär ju att kunderna, försäkringstagarna,också är ägare. Ansvaret ligger på alla – men därmed irealiteten inte på någon. Det är ledningen, personalen,närstående organisationer (facket i Folksam, bönderna hosLänsförsäkringar) och möjligtvis några få storkunder sombestämmer. Åsikterna hos 100.000-tals försäkringstagare – somnog hellre skulle velat ha en börsnotering med utdelning av detupparbetade kapitalet – kommer inte fram.

Ledningen för den nya koncernen har aviserat betydanderationaliseringar, som skall banta kostnaderna med 500 miljonerkronor inom tre år. 10 procent av personalen skall bort; dubbeltså många hos Länsförsäkringar som hos Wasa. Men mycket merbehövs. Bankerna har gjort sig av med en femtedel av sinaanställda de senaste sju åren. Folksam, Skandia, Trygg och Wasahar börjat dra ned sina staber och organisationer. Anledningentill att Länsförsäkringar ligger efter är bolagets regionalaapparat, som fördröjer beslutsgången. Tommy Persson anser attden decentraliserade strukturen är styrkebältet iLänsförsäkringar då den leder till bättre riskurval och andraslags effektiviseringar.

Klart är att företaget får fina betyg i de kundpejlingar somgörs bland allmänheten. Det kan vara en fördel att ha medföretagarna på orten i ett länsbolags styrelse, menindustriförsäkring är ett extremt konkurrensutsatt segment.Privatkunderna gläds kanske åt att det lokala länsbolagetsponsrar idrottsklubbar i grannskapet. Men ytterst få svenskarbrukar besöka sitt försäkringsbolags kontor.

Kvalitetsskillnaderna inom kundstöd och skadereglering är irealiteten små. Villa- och bilförsäkring är en volymprodukt.Priset är huvudsaken för kunderna, som blir allt mer otrogna ochallt bättre på att spela ut bolagen mot varandra. Det är därförsakförsäkring blivit en noll- eller en förlustaffär – även omdetta inte synts på senare år då börshaussen med automatikdragit upp bolagens resultat.

De regionala resurserna kan i regel inte användas för satsningarinom tillväxtsektorn liv- och fondsparande. Länsbolagenspersonal har ofta hög medelålder och fel utbildningsbakgrund.När Länsförsäkringar byggt ut sin livverksamhet på senare år hardetta skett i ett särskilt bolag med nyanställd personal. Överhela västvärlden kämpar försäkringsbolagen med detta dilemma: åena sidan måste de krympa inom sakförsäkring ochlivadministration, å andra sidan måste de satsa pengar på dyrainformationssystem, kostsam reklam och välutbildade människorför att kunna växa inom liv och fond. Detta är svårt nog i ettframgångsrikt börsnoterat företag med global verksamhet somSkandia. Än besvärligare är det i en stiftelseliknande struktursom den som finns i de ömsesidiga bolagen.

Det krismedvetande som funnits länge i bankväsendet – och somunderlättade dess strukturomvandling för några år sedan – haralltså nu kommit med full kraft till försäkringsbranschen.Därför talar mycket för att det lär hända betydligt mera inomLänsförsäkringar/Wasa. Fas ett är den affär som presenterades ifredags.

Fas två lär sannolikt bli en sammanslagning av de regionalabolagen och ett nytt sparprogram som kan göras utifrån denbredare bas som finns i en fusionerad koncern. Fas tre kan sedanbli en börsnotering.

Detta följer i stor utsträckning mönstret inom ett annat företagmed folkrörelseprägel, Föreningsbanken.

Länsförsäkringars Tommy Persson, som också blir chef för det nyabolaget, menar att en börsnotering inte kan bli aktuell eftersomen sådan skulle förstöra bolagets affärsidé. Tongångarna varprecis desamma inom föreningsbanksvärlden och sparbanksrörelseninnan den nya tidens bistra konkurrensklimat slog in.

BILDTEXT: Sammanslagningen av Wasa och Länsförsäkringar löserinte bolagens grundläggande problem.

Den nya koncernen

Premieintäkt sak: 7,8 mrd kr

Premieintäkt liv: 5,5 mrd kr

Antal anställda: 4.200

Marknadsandel liv: 15%

Marknadsandel sak: 28%

Resultat sak 1996: 2,5 mrd kr

Konsolideringskapital: 18 mrd kr

VD: Tommy Persson Ordförande: Jan Sparr

Form för samgåndet: Länsförsäkringar köper Wasa Livs dotterbolagför 3,4 mrd o får 95% ägarandel i det nya Länsförsäkringar Wasa.Övriga aktier ligger hos institutioner närstående Wasa.