Lars E O Svensson vill se ökad demokratisk kontroll

Den demokratiska kontrollen av Riksbanken behöver skärpas, skriver den tidigare vice riksbankschefen Lars E?O Svensson på Dagens Nyheters debattsida.

”Riksbankens penningpolitik har under de senaste åren lett till en inflation långt under målet och en arbetslöshet högt över en långsiktigt hållbar nivå. Därmed har Riksbanken åsidosatt inte bara inflationsmålet utan också den ekonomiska politikens viktigaste mål, full sysselsättning. Detta trots att riksbankslagens förarbeten anger att Riksbanken, utan att åsidosätta inflationsmålet, ska stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå hållbar tillväxt och hög sysselsättning”, skriver han.

Lars E O Svensson anser att den ursprungliga tanken med direktionen, att sex självständiga personer tillsammans ska fatta bättre beslut än en person, har åsidosatts. I stället har Riksbankschefen fått för stor makt, argumenterar han.

”Ett viktigt steg mot en sådan maktkoncentration togs före tillsättningen av två nya ledamöter med tillträde i januari 2012. Då framförde nämligen riksbanksfullmäktiges ordförande att de nya ledamöterna borde följa den tidigare majoritetslinjen, vilket i praktiken innebar att de skulle stödja riksbankschefen”, skriver E O Svensson.

Den andra bidragande orsaken till bristerna i penningpolitiken är att riksdagens uppföljning och kontroll av Riksbanken inte har fungera, anser han.

”För att i framtiden undvika dessa brister i penningpolitiken behöver fullmäktiges utnämningspolitik förbättras och den demokratiska kontrollen av Riksbanken skärpas”, resonerar E O Svensson som numera är gästprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm.

En möjlig modell han lyfter fram är att Riksbanken bara skulle få lov att använda penningpolitiken för att motverka hot mot den finansiella stabiliteten i situationer där Finansinspektionen varnar för att det råder ett läge som FI inte kan hantera med sina makrotillsynsverktyg.

”En sådan ordning för penningpolitiken och den finansiella stabiliteten skulle klargöra ansvarsförhållandena och göra det möjligt att bättre utkräva ansvar av de berörda myndigheterna. Det skulle i sin tur bidra till bättre måluppfyllelse inom både penningpolitiken och politikområdet finansiell stabilitet”, skriver den tidigare vice riksbankschefen.

 

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Invesco
Annons från Trapets