Lars E O Svensson vill se ökad demokratisk kontroll

”Riksbankens penningpolitik har under de senaste åren lett till en inflation långt under målet och en arbetslöshet högt över en långsiktigt hållbar nivå. Därmed har Riksbanken åsidosatt inte bara inflationsmålet utan också den ekonomiska politikens viktigaste mål, full sysselsättning. Detta trots att riksbankslagens förarbeten anger att Riksbanken, utan att åsidosätta inflationsmålet, ska stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå hållbar tillväxt och hög sysselsättning”, skriver han.

Lars E O Svensson anser att den ursprungliga tanken med direktionen, att sex självständiga personer tillsammans ska fatta bättre beslut än en person, har åsidosatts. I stället har Riksbankschefen fått för stor makt, argumenterar han.

”Ett viktigt steg mot en sådan maktkoncentration togs före tillsättningen av två nya ledamöter med tillträde i januari 2012. Då framförde nämligen riksbanksfullmäktiges ordförande att de nya ledamöterna borde följa den tidigare majoritetslinjen, vilket i praktiken innebar att de skulle stödja riksbankschefen”, skriver E O Svensson.

Den andra bidragande orsaken till bristerna i penningpolitiken är att riksdagens uppföljning och kontroll av Riksbanken inte har fungera, anser han.

”För att i framtiden undvika dessa brister i penningpolitiken behöver fullmäktiges utnämningspolitik förbättras och den demokratiska kontrollen av Riksbanken skärpas”, resonerar E O Svensson som numera är gästprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm.

En möjlig modell han lyfter fram är att Riksbanken bara skulle få lov att använda penningpolitiken för att motverka hot mot den finansiella stabiliteten i situationer där Finansinspektionen varnar för att det råder ett läge som FI inte kan hantera med sina makrotillsynsverktyg.

”En sådan ordning för penningpolitiken och den finansiella stabiliteten skulle klargöra ansvarsförhållandena och göra det möjligt att bättre utkräva ansvar av de berörda myndigheterna. Det skulle i sin tur bidra till bättre måluppfyllelse inom både penningpolitiken och politikområdet finansiell stabilitet”, skriver den tidigare vice riksbankschefen.