Låt bli dyr medicinmjukvara

Raysearch kan ses som ett modernt svenskt snilleföretag.

Bolaget är en avknoppning från Karolinska institutet som funnit en smal men höglönsam nisch, stråldosplanering för cancerpatienter som behandlas med strålning. Patienterna strålas normalt en gång om dagen i 30 dagar i maskiner som tillverkas av en handfull företag som svenska Elekta eller amerikanska Varian.

Finessen med Raysearchs mjukvaruprodukter är att de tillåter sjukhusen att förhandstrimma stråldosen i en automatisk simulator.

Under behandlingen kan en automatiskt individanpassad stråldos ta hänsyn till tumörernas och omkringliggande vävnaders form. Målsättningen är att öka dosen för att knäcka tumören, och samtidigt spara så mycket frisk vävnad som möjligt.

Nästan lika tungt väger argumentet att behandlingen går att göra snabbare – vilket ökar effektiviteten på sjukhusen.

Marknaden är i växande. Allt fler får cancer och enligt Raysearch är marknaden för strålningsutrustning värd över 17 miljarder kronor om året. Det område där Raysearch verkar står för cirka 3 miljarder.

Konkurrensen inom dosplaneringsverktyg kommer från interna utvecklingsavdelningar hos de stora hårdvarutillverkarna, som samtidigt har ett komplext förhållande till Raysearch. De är på samma gång både kunder, konkurrenter och kommersiella partners.

Enligt bolagets vd, Johan Löf, finns det fog för att säga att konkurrensen har lättat på senare tid när maskintillverkarna visat sig mer öppna för samarbeten.

Raysearch saknar egentlig säljkår. Nästan alla anställda är utvecklingspersonal och förklaringen till det förhållandet är att produkterna i första hand säljs till sjukhusen i paketlösningar. Raysearch får royaltyersättningar för de licenser som sjukhusen använder, i storleksordningen 150 000 kronor vid leverans och därefter cirka 10 procent årligen.

Problemet är bara att försäljningen på senare år har minskat. Under åren 2005 till 2008 backade försäljningen 10 procent.

Under det senaste halvåret var försäljningen, om effekterna av den svaga kronan räknas bort, oförändrad. Så bolaget står, trots positiva tongångar i den senaste kvartalsrapporten, inför en del tuffa utmaningar framöver. Det handlar inte minst om att få fart på försäljningen av en serie nya produkter. Dessa väntas, enligt vd Johan Löf, inte på allvar ge några intäkter förrän mot slutet av året.

Samtidigt börjar Raysearch också sälja direkt till sjukhusen – en än så länge oprövad affärsmodell men som enligt bolaget kan ge väsentliga intäktsbidrag de närmaste åren. De nyaste och mest precisa teknikerna, proton- och koljonsbehandlingar,är ett område som företaget tror på:
– Där kommer vi att kunna göra väldigt raffinerade behandlingar. Med en protonstråle kommer man att kunna styra behandlingen extremt noggrant. Protonerna kan liknas vid sjunkbomber som exploderar och frigör all energi på ett visst djup. Vanlig behandling, med fotoner, går rakt igenom kroppen, säger Johan Löf.

Protonsystemet kommer knappast att säljas i några större volymer. Ett system har sålts hittills och för sjukhusen landar den totala investeringen, med nya maskiner, på cirka 1 miljard kronor. I exempelvis Sverige planeras ett sådant centrum i

Uppsala och där får inte Raysearch vara med.

Bolagets värdering är inte mycket att säga om. Forsknings- och förhoppningsbolag är av tradition dyra. Att räkna hem Raysearch på dagens nivåer när tillväxten uteblivit låter sig inte göras. Då krävs ett bud på firman, något som i praktiken omöjliggörs av bolagets olika ägarklausuler där stora kunder kräver att

Raysearch förblir en oberoende aktör. Affärsvärlden rekommenderar de aktieägare som har investerat i pappret under det senaste året att ta hem en del av vinsten. För dig som vill äga pappret rekommenderar vi återköp på 20 kronorsnivån – 25 procent lägre än dagens kursnivåer.