Laxfest på norska börsen

KÖP Redan för ett år sedan kraxade olyckskorparna om att de högtflygande fiskmatsaktierna på Oslobörsen var på väg mot en kraschlandning. Sedan dess har kurserna för de fem största bolagen i branschen rusat uppåt, med mellan en tredjedel och två tredjedelar. Veckorna kring påsk noterade aktierna näst intill dagligen nya kursrekord.

Norrmännen odlar eller fångar 2,7 miljoner ton fisk årligen. 95 procent går på export. Branschen har på senare år, när olje- och gasutvinningen förlorat sin ställning som motor i den ekonomiska utvecklingen, utvecklats till den mest snabbväxande näringslivsgrenen i Norge. Den ställningen har branschen inte uppnått alldeles på egen hand, utan delvis som resultat av en målmedveten statlig taktik som bland annat inkluderar ett arrangemang med en särskilt ansvarig myndighet, Sjömatsrådet.

Från det rådet härstammar uppgifter som att exporten av sjömat under fjolåret steg med 3 procent till 95 miljarder norska kronor och att innevarande år därmed ser ut att bli det år där systemet för första gången drar in exportinkomster om cirka 100 miljarder kronor.

Oslobörsen rymmer numer ett tiotal bolag i sjömatsbranschen. Klart störst är Marine Harvest, med huvudägaren John Fredriksen i spetsen – mest känd som redare och Norges rikaste man. Eftersom fiskodlare saknas på Stockholmsbörsen kan de norska sjömatspapperen vara lockande för svenska investerare som blickar över kölen och som vill sprida riskerna ytterligare.

Fiskeribranschen har tidigt kommit att betraktats som en högriskbransch. Problemet är att branschen har hamnat i vanrykte, när värdet på tillgångarna av flera skäl har sjunkit. En orsak är att priserna på lax och annan fisk av tradition har svängt kraftigt både uppåt och nedåt – främst beroende på hur tillgången på fisk som finns i havet har varierat.

Ett annat skäl är att konsekvenserna av att odlarna tidigare drabbades av allehanda fisksjukdomar och parasiter var så mycket värre än vad de är i dag. För tio år sedan var laxföretagens odlingar mer geografiskt koncentrerade till enstaka fjordarmar. Denna koncentration medförde att större andelar av respektive företags totala fiskbestånd kom att drabbas av sjukdomsspridning jämfört med hur situationen ser ut i dag. Parasiter och sjukdomar som tidigare slog ut hela företag tar nu död på några procent av företagens kassar när laxkassarna är utspridda – inte bara över hela Norge, utan också utomlands i exempelvis Skottland och Chile, Kanada och Peru.

Och på senare tid har priserna på fisk överlag legat kvar på historiskt sett höga nivåer. Ta torsken som exempel, som exporteras färsk eller torkad som klippfisk. Under årets första kvartal minskade torskexporten för den som räknar i volym. Men den som jämför exportvärdet finner i stället att torskexportens värde, som uppgick till drygt 3 miljarder kronor, aldrig tidigare har varit så högt under ett enskilt kvartal.

Samma gynnsamma förhållanden gäller också för laxexporten. I förra veckan nådde exportpriserna på lax nya rekordnivåer. Enligt norska Akvafakta var genomsnittspriset under veckan före påsk 76 norska kronor per kilo, vilket är nära 17 procent över priset en vecka tidigare och cirka 20 procent över prisnivån för motsvarande vecka i fjol.

En förklaring är att laxexportörerna i vårt västra grannland är uppfinningsrika och att de har lyckats långt över förväntan i sina ambitioner att finna nya marknader för att få avsättning för laxen.

Kina är ett bra exempel. Här har norrmännen jobbat långsiktigt och fick förra året klart med ett avtal som syftar till att normalisera affärsförbindelserna mellan de två länderna. Förhållandet mellan de två har varit spänt sedan den norska Nobelkommittén år 2010 utsåg dissidenten Liu Xiaobo till fredspristagare.

I november i fjol försvann det sista hindret. Då stod det klart att Kina öppnade dörren på vid gavel för norsk laxexport, och i januari i år importerade kineserna över 1 700 ton norsk lax, mer än åtta gånger så mycket som under samma månad 2017.

När Affärsvärlden nu väljer och vrakar bland laxaktierna är ett av de viktigaste kriterierna just tillväxtmöjligheterna. Av dessa åtta aktier väljer vi ut tre, som är köpvärda.

Bransch- och världsettan Marine Harvest tillhör de fiskodlare som kommit längst i Kina. Bolaget tillkännagav i mars att de ska integrera verksamheten framåt i ett eller flera steg genom att öppna fiskrestauranger i Asien. Ledningen, med vd Ola Brattvoll, planerar att öppna 2 000 fiskrestauranger i Kina och i Taiwan under namnet Supreme Salmon.

– Strategiskt är det en enormt viktig investering, sa Brattvoll till norska Dagens Naeringsliv i samband med att nyheten presenterades. Han konstaterade också att det kunde ta upp till åtta år att få de nya restaurangerna på plats.

För att få tillväxtperspektiven glasklara kan en jämförelse med bolagets årliga försäljning för 2017 vara på sin plats.

Nytillskottet väntas nå en omsättning kring 2 miljarder dollar, cirka 17 miljarder svenska kronor, år 2025. Den siffran uppgår till ungefär hälften av bolagets årliga försäljning, cirka 37 miljarder svenska kronor under 2017.

Aktien erbjuder hög direktavkastning, 7–8 procent, och är därtill försiktigt värderad med p/e-tal på 17 respektive 15 för i år och nästa år. Då får investeraren dessutom den kommande restaurangrörelsen gratis. Köp med riktkurs 201 norska kronor.

En annan snabbväxare är branschtvåan Salmar, en familjedominerad laxodlare som inledde verksamheten 1991, med hemmahamn i yttersta havsbandet på en av öarna väster om Trondheim. Bolaget skulle kunna representera hela branschens evolution och byggdes upp efter att ha övertagit resterna av ett konkursbo. Salmar har sedan dess stadigt slukat den ena konkurrenten efter den andra i klass med vilket Kalifornien-baserat internetbolag som helst. Aktien har rusat med en tredjedel enbart i år, men har mer att ge. Köp med riktkurs 366 kronor.

En tredje favorit är Storebø-baserade Austevoll Seafood, ett konglomerat i fiskeribranschen som mest liknar ett investmentbolag. Bolaget är exempelvis huvudägare i branschtrean Lerøy Seafood, med drygt 50 procent av ägandet, men bolaget erbjuder också exponering mot fiskeribranschen genom majoritetsägande i bland annat rederiet Birkeland och ett par andra fiskeriföretag. Bolaget driver ett antal stora fiskebåtar och industrier i bland annat Sydamerika. Köp med riktkurs 102 kronor.

På säljlistan hamnar i stället Grieg Seafood, ett bolag som har gått in i väggen, men som kan vara på väg att resa sig. Under det kommande året är det ändå troligt att den kräftgång som aktien utvecklat sedan nyåret ser ut att hålla i sig. Lika bra att sälja och köpa tillbaka på nivåer under 60 kronor.