Oljepriset
Lista: Största oljeprischockerna någonsin

Under natten till fredag steg oljepriset kraftigt, med över 10% på ett dygn. Bakgrunden är Israels attacker mot Iran, vilket har skapat stor oro i Mellanöstern – en avgörande region för världens oljeproduktion.
Uppgången för brentoljan är den största på flera, men långt ifrån den största i modern tid.
Här listar Affärsvärlden de fyra största prisrörelserna på oljemarknaden de senaste 50 åren.
Plats 1: Första oljekrisen 1974
Den 6 oktober 1973 attackerade Egypten och Syrien Israel under den judiska högtiden Jom Kippur. USA och flera andra västländer svarade med militärt stöd till Israel, något som väckte stark kritik från många arabländer. Som svar införde oljeproducerande länder inom OPEC och OAPEC ett exportembargo mot de västländer som stött Israel. Den första oljekrisen var ett faktum.
Vid OAPEC:s möte i december 1973 beslutade man att kraftigt höja priset på råolja – från 5,12 till 11,65 dollar per fat. Det motsvarade en ökning med cirka 400% sedan oktober samma år. Prishöjningen trädde i kraft den 1 januari 1974, vilket innebar att oljepriset den 2 januari var avsevärt högre än tidigare.
Faktiskt steg priset med 237% på bara ett dygn.
Plats 2: Pandemin 2020
I slutet av 2019 rapporterades ett utbrott av lunginflammation i staden Wuhan i Kina. Under 2020 spreds coronaviruset snabbt över världen. Panik utbröt, land efter land stängde ner, flygplan stod på marken, bilar parkerades och fabriker stannade. I mars och april föll efterfrågan på olja dramatiskt.
Den 20 april 2020 skrevs historia: för första gången någonsin handlades ett oljekontrakt till negativt pris. Investerare tvingades betala för att bli av med sin olja, eftersom lagringskapaciteten var slut.
Men kraschen blev kortvarig. När marknaden bedömde att obalansen mellan utbud och efterfrågan hade nått sin kulmen – och OPEC tillsammans med Ryssland enats om omfattande produktionsnedskärningar – vände priset uppåt.
Den 22 april steg oljepriset med 51% – en av de största dagliga uppgångarna någonsin.

Plats 3: Saudiarabiens prisdump 1986
Under början av 1980-talet hade höga oljepriser och tidigare kriser lett till omfattande energibesparingar, teknisk utveckling och ökad oljeproduktion utanför OPEC – bland annat i Nordsjön, Mexiko och Sovjetunionen. Det minskade världens beroende av OPEC och bidrog till ett växande överutbud av olja.
Saudiarabien hade länge försökt stabilisera oljepriset genom att ensidigt minska sin produktion. Men i slutet av 1985 gav landet upp strategin och beslutade sig istället för att återta marknadsandelar. Genom att kraftigt öka produktionen översvämmades marknaden med billig olja, vilket utlöste ett priskrig inom OPEC.
Resultatet blev ett kraftigt prisfall: oljepriset föll från omkring 27 dollar per fat 1985 till cirka 10–14 dollar under 1986.
Den 5 augusti 1986 steg priset med hela 46% – men uppgången speglade snarare en kortsiktig korrigering från extremt låga nivåer än en verklig återhämtning.
Plats 4: Andra oljekrisen 1979
När shahen av Iran störtades 1979 och Ayatollah Khomeini tog makten utbröt omfattande oroligheter i landet. Irans oljeproduktion – en av världens största vid tiden – stannade i princip av, vilket skapade stor osäkerhet på världsmarknaden. Trots att andra OPEC-länder försökte öka sin produktion för att kompensera, minskade det globala oljeutbudet med cirka 4%.
Detta blev startskottet för den andra oljekrisen.
Oljepriset mer än fördubblades på ett år, och många länder tvingades införa tillfälliga åtgärder för att begränsa konsumtionen. De kraftigt ökade energikostnaderna slog hårt mot världsekonomin.
Den 5 januari 1979 steg oljepriset med hela 38% – även detta en av de största dagsuppgångarna någonsin.
Läs mer:
Förvaltaren: ”Hög nivå av geopolitisk risk” – då gynnas försvarsbolagen
Israels attack mot Iran får oljepriset att rusa – risk för blockad oroar marknaden
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.