Ljuspunkter i konjunkturen

Efter euforin och hyllningarna till den nya ekonomin tycks pessimism och försiktighet nu vara högsta visdom. Krigsoro och negativa konjunktursignaler, inte minst från Tyskland, gör att utsikterna fördunklas. Det finns en risk för att man blundar för de positiva tecken som faktiskt finns.

Affärsvärlden har talat med Håkan Frisén, chef för ekonomisk analys på SEB, Jan Häggström, chefekonom på Handelsbanken och Olle Djerf, chefekonom på Nordea.

Även om de har litet olika syn på konjunkturen är de överens om att det finns vissa tydliga ljuspunkter just nu:

Så kallade inköpschefsindex för industrin har vänt uppåt i både USA och Sverige. De har nu legat över tillväxtnivån femtio i några månader. Konjunkturinstitutets (KI) barometer för första kvartalet är en annan ljusglimt. KI skriver att “Återhämtningen i industrin går trögt, men det finns tecken på att den snart kan ta fart.”

De amerikanska investeringarna är också hoppingivande. Under fjärde kvartalet förra året ökade investeringarna, exklusive bostäder, för första gången sedan tredje kvartalet år 2000. Investeringarna i “equipment and software”, d v s mestadels IT-investeringar, vände uppåt redan under andra kvartalet förra året och fortsatte sedan uppåt resten av året. Och investeringarna spelar en nyckelroll i just den här konjunkturnedgången. Det var fallande investeringar som fick konjunkturen att vända nedåt och innan de vänder uppåt på allvar lär det inte bli någon riktig fart på konjunkturen heller.

En annan mycket positiv faktor är att produktiviteten, trots en liten nedgång under fjärde kvartalet förra året i USA, har ökat snabbt i både Sverige och USA. På kort sikt är det negativt för arbetsmarknaden, att skära kostnader och göra verksamheten effektivare har slagit mot sysselsättningen. Men på något längre sikt är det väldigt positivt. Det är effektivitetsvinster som skapar grunden för ökande reallöner, ökad konsumtion och välstånd.

Produktivitetsvinsterna har också bidragit till att höja vinsterna hos de amerikanska företagen. Enligt Jan Häggström ligger vinsterna hos de börsbolag som hittills har rapporterat resultatet för fjärde kvartalet 2002 tolv procent högre än motsvarande period 2001. Det lägger en bra grund för ökande investeringar.

När det gäller den privata konsumtionen har den, med tanke på börsraset, hållit sig förvånansvärt stark, särskilt i USA men också i Sverige. Det är mycket tack vare den ekonomiska politiken som med låga räntor och en expansiv finanspolitik har bidragit till att inkomsterna har fortsatt att öka och att folk har haft råd att investera i hus och bilar. Däremot är det förstås svårt att tro att den privata konsumtionen ska ge något vidare lyft i konjunkturen under det närmaste året.

Den som granskar konjunkturutvecklingen i världen som helhet kan säga att ljusglimtarna framför allt finns i Asien, exklusive Japan, och i Östeuropa där tillväxten ser ut att bli hög. Även Latinamerika kan ta fart.

Räcker ljusglimtarna till för att en verklig vändning i konjunkturen snart ska vara här?
Där skiljer sig ekonomerna åt. Både Olle Djerf och Håkan Frisén menar att det är för tidigt att säga att konjunkturen håller på att vända. De tror båda att ökningen i de amerikanska investeringarna under fjärde kvartalet var tillfällig. Olle Djerf framhåller att uppgången i inköpschefsindex och den svenska konjunkturbarometern bygger på förväntningar.

Jan Häggström tror däremot att vi redan har sett början på en mer varaktig investeringsuppgång. Han menar också att USA redan har passerat botten och att de ljusglimtar som nu syns är tecken på att konjunkturen fortsätter att stärkas.