Lönsamheten i topp – för hur länge?

År efter år hamnar revisorerna i toppen av de svenska konsulternas lönsamhetsliga. Inte så underligt kanske, när revisorernas företagsstruktur är skev och inte liknar någon annan. För när andra branscher domineras av många små eller jämstora bolag så är siffergranskarna unika i och med att fyra internationella nätverk helt har tagit kommandot på marknaden. De fyra står för 85 procent av tio-i-topp-försäljningen och har med tiden kommit att utveckla ett oligopol.

Och som vid alla oligopol fungerar inte prismekanismen optimalt, vilket alldeles säkert bidrar till revisorernas sällsynt goda genomsnittliga lönsamhet – marginalen under fjolåret låg på 15 procent, en siffra som de flesta andra branscher bara kan drömma om.

Men det här är en struktur som kan vara på väg att försvinna.

En statlig utredning föreslår nämligen förändringar i regelverket som styr revisorernas arbete i syfte att öka konkurrensen i branschen. Här är de två viktigaste förslagen:

Nästan alla landets företag ska slippa revisionsplikten. Undantaget är börsbolag, storbolag och bolag med fler än 50 anställda. Blir ett sådant förslag verklighet behövs färre revisorer och de som är kvar tvingas konkurrera hårdare.

Revisorernas ekonomiska ansvarstagande vid slarv eller fusk begränsas till 100 miljoner kronor. I dag är ansvaret, och därmed de potentiella skadeståndskraven, obegränsade. Tanken är att mellanstora revisionsbolag ska ha råd att teckna en ansvarsförsäkring och därmed kunna konkurrera med oligopolet om storkunderna.

Blir utredningsförslaget verklighet införs de nya reglerna redan till sommaren 2010, enligt vad branschen räknar med. Den omställningen blir av allt att döma den största sedan revisionsplikten infördes för 20 år sedan. Sveriges alla företag kan spara över fem miljarder kronor, har utredarna kommit fram till.

–Man ska inte ha någon skyldighet enligt lag att ha revisor. Men det är jättebra om många företag ändå vill ha det, säger Henrik Karlsson, utredningssekreterare.

Resonemanget bygger alltså på frivillighet. Bolag som vill kunna visa, inför kunder, underleverantörer och banker, att de är att lita på väntas fortsätta anlita revisionsbyårer. Erfarenheter från Danmark, som slopat revisionsplikten, och från en studie vid Umeå universitet visar att upp till tre fjärdedelar av alla bolag tycks behålla revisorerna.

Och trots domedagsrubriker i affärspress räknar branschen heller inte med någon större avmattning i försäljningen under kommande år. Byråerna väntas vikta om verksamheten till en större grad av redovisning och annan rådgivning. Så här säger Dan Brännström, generalsekreterare i branschorganisationen FAR-SRS, om utsikterna till en ökad konkurrens:

–Det tar tid och det finns ingen quick fix som kan komma till rätta med att vi inte har fler än ”The Big Four”. Men om tio år hoppas jag i alla fall att kanske ytterligare någon av de mellanstora byråerna har vuxit i styrka så att de fyra stora ska kunna utmanas på marknaden för stora noterade bolag, säger han.

Han bedömer att 70–75 procent av småbolagen kommer att fortsätta anlita en revisor. Att branschen skulle vara på väg mot en kris avvisar han helt:

–Absolut ingen krisbransch. Näringslivets och samhällets behov av revision och branschens kompetens blir ju kvar. Det handlar om en omfördelning av personal från revisorer till redovisningskonsulter och rådgivare. Branschen utvecklar dessutom nya tjänster som alternativ till revisionen, säger Dan Brännström.

Signalerna från branschens mest lönsamma företag, KPMG, tyder på att han har rätt. Där omorganiseras revisionsfirman så att all rådgivning läggs inom ett affärsområde. Totalt verkar där över 200 konsulter när bolaget breddar verksamheten till att stärka management- och strategirådgivning:

–Målsättningen är ge de stora aktörerna som McKinsey, Bain med flera en match. Siktet är inställt på att vi ska ta oss in bland de fem största även på managementområdet, säger Linda Nordström som är informationsansvarig vid KPMG.