Missmatch

För ungefär ett år sedan kom alarmerande statistik från branschorganisationen It & Telekomföre­tagen att det år 2022 är ett underskott på 70 000 it-medarbetare. Situationen har inte blivit bättre.

– I dag skulle branschen lätt kunna rekrytera 30 000 till 40 000 personer på en gång. Jag ser inte att läget ljusnat, snarare tvärt om, säger Fredrik von Essen som är näringspolitisk expert på It & Telekomföretagen.

I de undersökningar han varit med att bereda får företag berätta vad som händer när de inte kan hitta kompetens.

– Främst innebär det att man måste tacka nej till uppdrag, men också att planerad expansion uteblir. Dessvärre är det svårt att sätta en siffra på vad detta innebär för företagen och i nästa steg samhället. Företagen går inte i konkurs utan det blir i stället sämre kvalitet.

Fredrik von Essen har sitt kontor vid Sturegatan i centrala Stockholm. Inom en relativt liten radie sitter många av de företag som lider den brist som han tar upp. Problemet är dock smittsamt.

– It-branschen är en möjliggörande teknologi för många andra digitaliserade verksamheter. Allt från vård och skola till industrier och jordbruk. Nu när det blir pyspunka hos oss så slöar det ner hela samhället. En anställd systemutvecklare ger arbete åt minst fyra andra personer.

För att ge ett perspektiv på situationen skulle bristen på 70 000 kvalificerade personer kunna liknas vid antalet invånare i en medelstor svensk stad, eller Södertälje om man så vill. Fyra mil söder om Stockholm, ett stenkast från Tom Tits Experiment vid basen av Mälarbron ligger en av Södertäljes pizzerior. Här har ägaren sökt pizzabagare i snart ett år. Det finns inga. Bristen på kompetens leder till att de anställda har långa och hektiska pass sex dagar i veckan.

Vid stekbordet står 28-årige Ahmed Amer, som bott i staden i tre år sedan han flydde från regimen i Egypten. Han fick aldrig asyl men under tiden han väntade på besked tog han jobb på pizzerian och kunde efter avslaget göra ett så kallat spårbyte för att få ett tvåårigt arbetstillstånd i stället.

– Med all respekt för dem som arbetar på restaurang och det hårda arbete de lägger ner, men det här är inget för mig. Jag har studerat hårt i Alexandria för att bli något, kunna göra skillnad i samhället. I stället hamnade jag på en pizzeria. Det är väldigt tufft mentalt att ingen verkar se min riktiga potential.

Han är utbildad it-ingenjör med en fyraårig universitetsexamen. Alltså en kompetens som Fredrik von Essen förklarat att marknaden skriker efter.

Håkan Gustavsson är prognoschef på Arbetsförmedlingen.

– Sysselsättningsgraden för svenskfödda är uppemot 95 procent i mitten av livet och för dem med eftergymnasial utbildning ligger arbetslösheten på omkring 1 procent. Den statistiken kan jämföras med arbetslösheten bland utrikesfödda på cirka 15 procent.

Eftersom det främst är bland utrikesfödda som det finns ledig arbetskraft är det också de som driver på tillväxten. Samtidigt tar det omkring fem år innan utrikesfödda kommer ut på arbetsmarknaden. Och samtidigt driver gruppen arbetsmarknaden framåt genom att stå för 80 procent av jobbtillväxten. Utrikesfödda svarade förra året för hela nettoökningen av jobben inom industri, handel, hotell och restaurang samt transport. Statistiken gäller osubventionerade fasta anställningar.

– Sverige har den högsta sysselsättningsgraden ett EU-land någonsin uppvisat och detta tack vare att vi inte bara haft arbetskraftsinvandring, som är merparten i vissa länder, utan främst en stor flyktinginvandring. Därmed har vi fått en väldigt bred mix av personer och kompetenser på arbetsmarknaden, säger Håkan Gustavsson.

Trenden är dock inte lika stark på alla fronter, som inom it och andra kvalificerade kompetensområden. Så varför kommer då inte utrikesfödda ännu snabbare i arbete och varför har de svårare i vissa branscher när kompetensbristen är påtaglig? Vi återkommer till det.

Bristen på kompetens drabbar långt fler än pizzerior och it-företag. I offentlig sektor har två av tre verksamheter svårt att rekrytera medan man i privat sektor är strax över en tredjedel, enligt nypublicerade intervjuer av Arbetsförmedlingen. Bristen på arbetskraft är också bred och omfattar en lång rad yrkeskategorier.

– Det är en brist på arbetskraft inom tre av fyra yrken. Det är goda möjligheter för i princip alla med en fullständig gymnasieexamen att få jobb. Absolut svårast är det för de arbetsgivare som behöver anställa inom legitimationsyrken som sjuksköterskor, läkare och lärare, säger Håkan Gustavsson.

Inom näringslivet är bristen alltså tydlig inom bland annat it-branschen men ännu värre i byggsektorn, både på produktions- och ingenjörssidan. Enligt prognoser fortsätter detta en tid framöver trots att byggtakten gått ner då det finns många pågående projekt och skrivna kontrakt.

Bristen på rätt personal är långt ifrån ett svenskt problem. Även i ett globalt perspektiv är efterfrågan – och bristen – på kvalificerad personal ett av de största bekymren för företag. Multinationella rekryteringsbolaget Manpower frågade närmare 40 000 företag i 43 länder om deras syn på saken. 45 procent uppgav att de inte hittar rätt människor, vilket är den högsta nivån sedan mätningarna började 2006. Faktum är att Sverige ligger under snittet, enligt undersökningen, där 42 procent av respondenterna i undersökningen svarade att de har problem med rekrytering.

En annan aspekt är att ju större företag, desto större problem. 67 procent av bolagen med över 250 anställda har problem att hitta rätt folk. Ju mindre bolag, desto mindre bekymmer. Bland bolagen med under tio anställda har bara 32 procent rekryteringsproblem.

Någon kilometer österut från pizzerian där Ahmed Amer jobbar breder lastbilstillverkaren Scanias industrikomplex ut sig. Södertälje är Scania-koncernens största produktionsort. Här har Scania också sin forskning och hela den verkställande ledningen, däribland vice vd Kent Conradson, som är ansvarig för personalfrågor.

– Vårt företag speglar det samhälle vi har omkring oss här i Södertälje. Det har kommit människor från hela världen, vilket varit en fantastisk rekryteringsbas och en stor bidragande faktor till att vi kunnat växa som vi gjort. Det har blivit såhär genom en normal kompetensbaserad rekrytering och utan att vi sett mångfalden som någon utmaning.

Ungefär 50 olika nationaliteter arbetar för Scania i Södertälje. Förra året hjälpte de till att köra bolaget till den högsta nivå i den 120-åriga historien, till en omsättning på 119 miljarder kronor, 15 procent högre än året innan som också var ett rekordår.

– Vi tror att Scania är starkare om vi har mångfald. Vi ser också att vi med vår breda kompetens får starkare team som på ett brett sätt kan förstå fler kunder.

Trots att Scania generellt säger sig ha rekryteringsbehoven under kontroll har bolaget utmaningar inom vissa specifika kompetenssegment: nya sätt att framdriva en lastbil, bränslen och elektrifiering, övergång till förarlösa fordon samt nya tjänster inom uppkopplade fordon.

Det är en utmaning för Scania att få tilltänkta arbetskandidater att förstå att företaget verkar inom vissa områden där de historiskt sett inte varit inblandade. Bolaget försöker bryta mönstret genom nära kontakt med akademier där de inte varit så synliga tidigare.

– Vi söker framför allt individer som är utbildade inom computer science, artificiell intelligens och de mer traditionella delarna inom it och it-produkter.

Huvudkontoret ligger inte många meter från där motorvägarna E4 och E20 möts. Scania Go är en mobilitetstjänst för att anställda ska kunna transportera sig mer effektivt till företagets olika områden. Med tillhörande rese-app kan man planera sin resa med buss, elcykel eller bil. Satsningen visar att även praktiska aspekter är en viktig del i att säkra kompetensbehovet.

– Vi tycker att vi ligger perfekt här i Södertälje med kommunikationsvägar åt olika håll. Med Scania Go kan man åka buss från inre Stockholm ut hit på cirka 30 minuter. Ungefär 600 personer använder det här varje dag och det hjälper oss när vi försöker locka individer till arbete utanför Stockholms innerstad, där it-företag ofta finns.

I centrala Stockholm ligger också Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. År 2012 fick IVA uppdraget att skapa Tekniksprånget av regeringen, i samverkan med arbetsgivare. Uppgiften är att säkerställa antalet ingenjörer framöver. I dagsläget har Tekniksprånget förmedlat 3 500 praktikplatser runt om i landet. Syftet är att inspirera ungdomar att söka de höga tekniska utbildningarna. De ska ha gått klart natur- eller tekniska program på gymnasiet men de ska inte ha fyllt 21 år.

– Vi vill alltså fånga upp dem när de funderar över vad de ska bli, säger verksamhetsansvariga Alexandra Ridderstad.

IVA:s resultat visar att 80 procent av dem som praktiserar sedan väljer att studera till ingenjör. Hälften är kvinnor. Tekniksprånget vill också bidra till att fler ingenjörsstudenter läser klart sina utbildningar genom att ungdomarna fått se vad som väntar efter utbildningen. 50 procent av dem som studerar till civilingenjör tar inte ut sin examen.

– Största orsaken till det är att man i utbildningens första två år hoppar av. Man brukar nämna de tunga mattetentorna som den stora orsaken. Vi hoppas kunna vända den trenden.

Att arbetsplatsen och kollegerna är trevliga hamnar alltid i topp när ungdomarna får frågan vad som är viktigt när de väljer arbete. Efter det kommer personlig utveckling genom arbete, hög lön, känna sig stolt över jobbet och att det är jämställt på arbetsplatsen, enligt omvärldsanalytikern Sofia Rasmussen som har specialiserat sig på att kartlägga ungdomars val och gör årliga studier.

Undersökningarna utgår från åldrarna 16 till 29 år. Hög lön är viktigt främst i unga åldrar men i takt med att de får mer erfarenhet av arbetslivet minskar betydelsen av den aspekten.

– Att i en fragmentiserad värld få tillhöra något som känns trevligt betyder uppenbarligen mycket. Jag tror inte att det handlar om att ungdomarna bara vill ha så himla kul, utan snarare att man vill bli tagna på allvar och få utvecklas, säger Sofia Rasmussen.

Arbetsmarknaden har gått från att vara stabil och långsiktig till att innehålla fler splittrade anställningar, vilket gör att unga har en annan palett av valmöjligheter. Det blir vanligare att de syr ihop sina egna arbetssätt och går mer på intresse och passion i stället för att bli intvingad i begränsande anställningar.

– Sedan är karriärsbegreppet förlegat, det nya statusbegreppet är personlig utveckling. Det handlar om att bredda sig. Att man får förkovra sig inom olika områden, att man får testa sina kompetenser. Det gäller för företagsledningar att lyssna på individer och försöka erbjuda det.

Ungdomars vilja att utvecklas på en arbetsplats kan enligt Sofia Rasmussen uppfattas som att de är otåliga och att de snabbt vill avancera i företaget. I själva verket vill de helst vara involverade och förbättra arbetsplatsen.

– Arbetsgivare upplever att yngre vill ha mer beröm, men det handlar främst om att de vill ha feedback. De unga vi har i dag har skolats in i att vara involverade i beslut vid köksborden och i skolan på ett helt annat sätt än vad den äldre generationen har.

Ett annat sätt för företag att komma närmare ungdomar är att vara involverade i samverkansprojekt. Ett sådant ligger vid Snäckviken i Södertälje. Här har Scania och läkemedelsbolaget Astra Zeneca tillsammans med kommunen, forskningsparken Acturum och Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, KTH, startat Södertälje Science Park. En samlingsplats för högskolan, studenter och arbetsmarknadens aktörer. Här har KTH och de två storföretagen tillsammans investerat i utbildningar och forskning inom industriell driftsäkerhet, produktionslogistik och produktionsledning.

Men Scanias arbete börjar ännu längre ner i skolåldern. Vi går ut ur mötesrummet i Scanias huvudbyggnad och tar oss ut på gårdsplanen, går cirka 50 meter innan vi hamnar utanför Mälardalens tekniska gymnasium. Skolan ligger i hjärtat av Scanias industrilandskap men ägs även av Astra Zeneca. Det är en utav Storstockholms populäraste skolor sett till antalet sökande och den tar in 70 elever per år.

– På gymnasienivå valde inte unga att söka inriktningar vi finns inom. Faktum är att vi var ”way off the mark”. Därför valde vi för snart sex år sedan att omforma vår gamla industriskola till en gymnasieskola. Det arbetet är det mest belönande jag har engagerat mig i. Det är fantastiskt att se att man kan ändra synen på den här typen av utbildningar, säger Kent Conradson.

Skolans vd Susann Jungåker säger att det är mycket som skiljer mot ett traditionellt gymnasium. Bland annat är det mer praktik, sommarjobb och långa skoldagar från klockan 7.15 till 16.00. Eleverna läser 4 000 poäng i stället för det normala 2 500.

– Om man tittar på hur gymnasieskolan generellt ser ut kan de många gånger bli isolerade enheter som inte är integrerade i näringslivet. Eleverna har svårt att se vart utbildningen leder, säger Susann Jungåker.

När en elev tar studenten på MTG har denne både yrkeskompetens och är högskoleförberedd. Yrkeskompetensen som eleverna får är bland annat utbildning till cnc-operatör, ett yrke där det råder stor brist på personal i dag.

Skolan driver också internutbildningar för att utveckla företagens personalstyrka samt ett pilotprogram som rekryterar externt, bland annat nyanlända. Efter 25 veckors undervisning kan de arbeta som cnc-operatörer.

Scania utbildar också till lastbilsmekaniker. För att hitta intresserade till utbildningen vände de sig till företaget Novare Potential.

– Scania hade till en början svårt att via Arbetsförmedlingen hitta deltagare till den här utbildningen. Då bad de oss och vi fick in 250 ansökningar på 24 timmar, säger Farzad Golchin, som är grundare av Novare Potential.

Tidigare arbetade han som marknadschef på Kinnevik-kontrollerade mobiloperatören Comviq, som bland annat vände sig till kunder som vill ringa utomlands. Efter en tid lärde sig Comviq vilka annonskanaler som gav resultat: exempelvis vissa Facebook-grupper, utländska nyhetssajter eller köp- och säljplattformar på andra språk. Samma princip använder Novare Potential i dag för att hitta arbetskraft som företag och Arbetsförmedlingen inte lyckas fånga upp.

– Det vi kommit fram till är några huvudanledningar till varför svenska företag har svårt att anställa nyanlända. Personerna har inte ett nätverk i landet och har svårt att komma i kontakt med arbetsgivare. Sedan finns samma gap åt andra hållet, att vissa svenska företag har så få anställda med utländsk bakgrund att de inte vet hur de ska fånga upp den här gruppen, säger Farzad Golchin.

– Sedan finns en osäkerhet hos arbetsgivarna kring språk och kulturella skillnader. Exempelvis kan företagen undra vilka typer av hierarkier personen är van att jobba med, om utbildningen i Syrien kan jämföras med den svenska och så vidare.

Alexandra Ridderstad på IVA driver ett liknande projekt för nyanlända akademiker, Jobbsprånget, men som helt utgår ifrån personer som finns registrerade på Arbetsförmedlingen. Hon bekräftar bilden att folk i den här gruppen många gånger har försökt hitta arbeten utan att ha lyckats.

– De utrikesfödda akademiker som söker sig till oss är sällan i sysselsättning. De har en utbildning som är helt betald i utlandet men här står de med pannan mot en glasvägg och kommer inte ut på sin yrkesnivå. De här personerna har sökt flera hundra jobb utan att få chansen, som till stor del beror på fördomar hos arbetsgivare och ett systemfel hos mottagande myndigheter.

– Vi talar om för arbetsgivarna att det inte är konstigt att meritförteckningarna ser annorlunda ut än vad de är vana vid. Vi vet också att när personerna kommer in på praktik så förändras företagens bild till att bli ännu mer positiv, säger Alexandra Ridderstad.

Farzad Golchins Novare Potential står som arbetsgivare under det första året personen är ute på arbete, för att minska tröskeln för det nya företaget, samtidigt får arbetstagaren också coachning för att acklimatisera sig i det svenska arbetslivet. Största bransch är it följt av mekaniker, säljare, administration, vaktmästeri och kontorsservice.

Novare har även en intensivkurs för it-utvecklare med KTH och ytterligare en för läkare på det privata sjukhuset Sophiahemmet i Stockholm. Läkarna får trots lång erfarenhet inte arbete i Sverige, då de inte klarat Socialstyrelsens tuffa kriterier.

– Jag tror att de flesta skulle bli chockade över om de förstod hur mycket hög kompetens som finns gömd i det här landet. Ibland när vi sitter på intervju skäms jag nästan lite grann eftersom den sökande är mycket mer välutbildad än mig men ändå inte har något jobb, trots att det är en sådan kompetensbrist i landet, säger Farzad Golchin.

Utbildning, matchning och företags innovativa projekt är således viktiga för framtidens kompetensförsörjning. Frågan är om det räcker på bred front.

– Jag ska vara glasklar. Det finns ett tydligt underskott på arbetskraft. Detta gäller alltså kvalificerad arbetskraft med utbildning minst på gymnasienivå. Arbetskraftsinvandring är ett sätt att lösa problemet. Ett annat är att få in folk tidigare på arbetsmarknaden och att de arbetar längre, säger Håkan Gustavsson.

Samtidigt dukar Ahmed Amer av borden på pizzerian i Södertälje.

– Det jobbiga är att ju längre tid det tar för mig att hitta ett jobb inom it, desto mer glömmer jag bort. Jag önskar det fanns någon kortare kurs eller en praktikplats där jag kunde få fräscha upp mina kunskaper men också få nya kontakter.

Situationen är komplex. Ahmed har ett arbetstillstånd som är kopplat både till pizzerian och till restaurangbranschen. Han kan inte bara byta jobb även om han så skulle få ett nytt arbetskontrakt. För att ta ett nytt jobb måste han gå igenom en ny prövning hos Migrationsverket.

Fredrik von Essen vet hur it-företag resonerar och hur deras arbetstempo ser ut. De har nyckeltal för vad en rekrytering får kosta i arbetstid och pengar.

– Det finns dessvärre en hel del administrativa trösklar för att anställa vissa grupper som är utrikesfödda. Branschen fungerar så att kunden X behöver en javautvecklare om tre veckor och då har man erfarenhet av att det tar tid att leta bland de personer som finns i landet. Man tittar på Linkedin eller så hör man av sig till företag i utlandet, som man betalar. Via deras upparbetade kanaler med Migrationsverket går det snabbt att få hit kompetensen.

Ahmed Amer är trött på att tänka kring alla regler, de skapar frustration. Han fokuserar i stället på att lära sig bättre svenska.

– Min föreställning om europeiska länder var att administrativa saker som att verifiera utbildning och att hitta rätt jobb skulle vara enkla. Jag tycker att hela systemet för att få ett arbetstillstånd är väldigt överdrivet. Antagligen vill man skydda branscherna och de som redan är anställda, och det är bra, men regelverken är fyrkantiga. De måste kunna anpassas efter hur verkligheten ser ut.