Mot en skarpare profil

Trötta och trista Profilgruppen? Inte längre. För den som spekulerar i en konjunkturvändning finns det få bättre aktier.

År efter år har ropen skallat från Profilgruppens strängpressanläggning i småländska Åseda: ”Vi ska tjäna 15-20 procent på det sysselsatta kapitalet.”

Målet nåddes påpassligt 1997, året bolaget introducerades på börsen. Men sedan dess har det lilla företaget i aluminiumprofiler radat upp fem år med lönsamhet långt under denna nivå och har distanserats av den svenska konkurrenten och världstrean Sapa. Inte heller i år lär de eftertraktade lönsamhetshöjderna nås. Ändå finns det skäl som talar för att det kan ha lossnat för Profilgruppen.

I fjol fick bolaget en ny vd i Nils Arthur, närmast från Volvo Lastvagnar. Som helt ny i firman har han betydligt bättre förutsättningar än förre vd:n och grundaren Lars Johansson att återvinna det förlorade förtroendet. En del av rehabiliteringsarbetet är redan gjort, i form av ledningens åtgärdsprogram för bättre lönsamhet, satsning på ökad kvalitet och omstrukturering av de utländska säljbolagen.

Det har fått skutan på rätt köl. Efter två förlustkvartal under 2002 har bolaget radat upp fem vinstkvartal. Avståndet till Sapa har successivt krympt. Vid halvårsskiftet var de nästan lika lönsamma.

Det kan bero på otur eller oskicklighet, men en stor del av Profilgruppens problem beror på fel tajming. Under 1997-2002 investerades 350 miljoner kronor i verksamheten. Bland annat har en av tre presslinjer bytts ut och kapaciteten har ökats rejält. Ett mått på att aktiemarknaden åtminstone så här i efterhand inte uppskattat satsningarna är att hela Profilgruppens börsvärde är lägre, eller 280 miljoner kronor.

En kombination av svag konjunktur och kvalitetsproblem har gjort att bara tre fjärdedelar av den totala produktionskapaciteten på 25 000 ton utnyttjas. För den som köper in sig i aktien betyder det att investeringarna kommer att verka till bolagets fördel när konjunkturen väl tar fart. Enligt bolagets känslighetsanalys skulle till exempel 25 procents högre leveransvolym vid nuvarande priser motsvara 65 miljoner kronor i resultatökning mot de magra 8 miljoner kronor bolaget tjänade 2002. Få bolag ger samma häftiga hävstång.

För den som vill vara exponerad mot en konjunkturvändning är producenterna av aluminiumprofiler också ett bra val. Efterfrågan på profiler är bland det första som vänder upp när konjunkturen tar fart.

Risken är bara att vändningen kan dra ut på tiden. Fler och fler av de europeiska exportmarknaderna, dit 37 procent av Profilgruppens försäljning går, befinner sig i eller är på väg in i recession. De olika kundsegmenten ger blandade signaler. Fordonstillverkarna och telekombolagen är lite på gång, men byggbolag som Skanska rapporterar om minskande investeringsvolymer.

Affärsvärlden räknar med att Profilgruppen kommer att tjäna 30 miljoner kronor i år. Med något bättre konjunktur i ryggen är 50 miljoner kronor inom räckhåll 2004. Det ger en värdering på låga åtta gånger vinsten. En rabatt kan visserligen motiveras utifrån bolagets trista historia och aktiens låga likviditet.

Men uppköpschansen talar för det motsatta. Branschen är fragmenterad. De tre största aktörerna, amerikanska Alcoa, norska Norsk Hydro och Sapa, har tillsammans inte mer än en tredjedel av den globala produktionskapaciteten.
En omstrukturering av branschen pågår. Norska Elkem, med Alcoa som ägare, spelar svälta räv med Sapas aktieägare. I fjol köpte Norsk Hydro tyska VAW och även franska Pechiney köpte på sig en aluminiumverksamhet. Ett Profilgruppen i bättre skick skulle mycket väl kunna attrahera. Det talar för köp.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.