Musikaler räddar operan

Fjolåret var framgångsrikt för Malmös operahus. Sammanlagt hade verksamheten, som ägs till 90 procent av Region Skåne och till 10 procent av Malmö stad, närmare 257 000 besökare. Detta är den vassaste prestationen sedan millennieskiftet och är betydligt högre än det näst besöksintensivaste året som inträffade 2014 med en publik på 223 000. Framför allt var det musikalen Billy Elliot – inspirerad av filmen med samma namn som handlar om en pojkes uppväxt i en engelsk gruvstad i förfall – som lockade besökare. När den hade Sverigepremiär i Malmö hade den redan hyllats internationellt och satts upp bland annat på Broadway i New York. I Malmö spelades den 45 gånger förra året och sågs av 63 000 besökare. Anledningen till framgången är just att många har en relation till berättelsen genom filmen men även att förberedelserna väckte uppmärksamhet.

– Billy Elliot är krävande och vi fick, i samarbete med Stockholms stadsteater, specialträna sex pojkar under ett år för att de skulle klara rollen, säger Torgny Nilsson, presschef på Malmöoperan.

Också operor som Mozarts Figaros bröllop och Tjajkovskijs Eugen Onegin spelades och blev framgångar genom att de uppnådde nära hundraprocentig beläggning. Det var dock en annan musikal som hade näst högst besöksantal (även om den spelades mer frekvent än nyss nämnda operor): den nya uppsättningen av Kinky Boots, ursprung­ligen skriven av den amerikanska sångerskan Cyndi Lauper. Även denna har hyllats internationellt de senaste åren. I Malmö, där Ronny Danielsson stod för regin, sågs musikalen av sammanlagt 44 000 besökare.

– Det tog en tid innan biljettförsäljningen kom i gång. Vi hann tänka – vad har vi gjort? Sedan vände det, säger Torgny Nilsson.

Att musikalerna ses av fler besökare och får större medial uppmärksamhet än operauppsättningarna sker även på andra operor, såsom Göteborgsoperan, vilken ägs av Västra Götalandsregionen. År 2015 hade operahusets musikaler en snittbeläggning på 88 procent medan operorna bara lyckades samla ihop 67 procent. Samma år hade huset sammanlagt 240 000 besökare. Av dessa stod den svenska musikalen Kristina från Duvemåla, skriven av Abba-ikonen Benny Andersson, för 87 000 besök, alltså mer än en tredjedel. Den spelades vid 65 tillfällen med en snittbeläggning på 98 procent och bidrog till att operahuset hade ett resultat efter finansiella poster som uppgick till 0,5 miljoner kronor, med en omsättning på ungefär 472 miljoner. Detta kan jämföras med 2014 då motsvarande nyckeltal i stället hamnade på minus 13,9 miljoner kronor, delvis eftersom musikalen La Cage aux ­Folles inte uppfyllde förväntningarna.

– 2015 var ett särskilt år med en Kristina-effekt. Den var outstanding både publikt och intäktsmässigt. Därför hade vi mindre publik i fjol med 221 000 besökare. Vi gjorde till exempel 20 föreställningar av Madame Butterfly med en beläggning på 98 procent, säger Ronnie Hallgren, vd på Göteborgs­operan.

Att musikalerna lockar mer folk än operorna, och att de har en stor betydelse för intjäningen hos operahusen syns i undersökningen Scenkonstens publik gjord av branschorganisationen Svensk Scenkonst. Där framgår att bara 24 procent av deltagarna i studien uttrycker ett intresse för opera jämfört med 63 procent för musikalgenren. Samtidigt är det en högre andel äldre (50 år och uppåt) än yngre som har besökt en operaföreställning ”det senaste året”, visar undersökningen. Inom musikal­genren är åldersskillnaden dock nästan obefintlig.

Ronnie Hallgren medger att det är en utmaning att locka en yngre publik till operorna och att musikalpubliken har en större blandning åldersmässigt. Samtidigt ökar tillströmningen av ungdomar, säger han. Delvis till följd av att Göteborgsoperan bland annat erbjuder rabatterade biljett­priser för personer under 21 år.

Torgny Nilssons förklaring till att ­musikalerna lockar antalsmässigt fler ­besökare än operorna är att den senare genren ligger ”lite längre bort” för unga människor.

– Jag tror att operan är en långsammare konstform som många inte får med sig när de växer upp, samtidigt som den inte alls kommer fram i skolorna, säger han.

Även för Wermlandsoperan, där Region Värmland är ägare, var fjolåret framgångsrikt publikmässigt med 84 400 besökare jämfört med 59 700 året dessförinnan. Det var framför allt uppsättningen av Les Misérables som låg bakom ökningen. Den franska musikalen spelades vid 77 tillfällen och hade en beläggning på 97 procent, vilket innebar totalt 28 551 besökare. Det är inte första gången som Les Misérables spelas på Wermlandsoperan. Senaste gången var 1996, också då med höga publiksiffror. Pernilla Eduard är presskontakt på Wermlandsoperan:

– Vi ser att musikalerna är en språngbräda för förstagångsbesökarna, sedan försöker vi förvalta dem så gott vi kan och väcka operaintresset.

Kungliga operan

Dragplåstren för Kungliga Operan i Stockholm under 2015 var Madame Butterfly med 21 föreställningar, Trollflöjten med 14 föreställningar och La Bohème med tio föreställningar. Samtliga hade hundraprocentig beläggning.