Mutorna frodas i lågkonjunkturen

Överåklagare Christer van der Kwast i Stockholm fick ett ovanligt samtal en av de sista arbetsdagarna i januari. Han minns samtalet väl eftersom han höll på att packa ner sina pinaler i flyttlådor inför riksåklagarämbetets flytt till nya lokaler på Östermalm i Stockholm. Den som ringde var en projektchef på Skanska. Kunde han få hjälp med att utbilda sina anställda i att inte ta emot eller ge mutor?

– Han tyckte reglerna var otydliga, och de är de ju också. Men som åklagare kan jag ju inte ge råd, säger Christer van der Kwast.

“Oetiska byggare”. Det epitetet har branschen fått dras med under ett halvt decennium nu. Hallandsås-trassel, mögelhus, bygg- och kartellfusk och mutor. Men nu ska det vara slut med den saken. Branschdominanterna NCC och Skanska har startat etikskola. I Skanska ska 2 000 chefer och nyckelpersoner, en sjundedel av bolagets anställda i Sverige, drillas i att inte acceptera mutor. Inom NCC går 1 500 på etikkurs samtidigt som alla svenska byggvaruinköpare, 110 personer, drillas i korrekt uppförande.

– Vi har reagerat på byggkommissionens rapport före jul. Etiken kan förbättras i branschen och korruption är ett problem, säger Agneta Ljunggren, informationsdirektör vid Skanska Sverige.

Skanskas och NCC:s inställning är nära nog epokgörande. Fram till nu har de flesta svenska företag låtsat som om mutor inte existerat. Frikostiga bjudresor och generös representation har tvärtom hört till vardagen. Just Skanska kan tjäna som exempel. När Skanskapersonal reste på golfresa till Malaga på underleverantören Beijer Byggs bekostnad och avslöjades i en skatterevision 1996, så gjorde bolaget som nästan alla andra. Mörkade för att inte skandaliseras offentligt. De anställda som låtit sig mutas fick sluta, men polisanmälan blev det inte.

Sådana överslätande beteenden kan ha bidragit till att mutor har blivit vanligare i Sverige. Åtminstone tror näringslivsföreträdare som Affärsvärlden har talat med det. Mutresor, prylar till inköparens hemadress, privata lån av leverantörers fjällstugor och svenska företags mutande i utlandet har överlag ökat. Några siffror som visar att det är på det sättet finns förstås inte. De flesta mutor upptäcks aldrig och antalet dömda för mutbrott ligger konstant kring ungefär en var tredje eller fjärde månad.

Men maggropskänslan är en annan. Därför har det näringslivsägda Institutet mot mutor lyckats påverka statsmakterna i en lobbykampanj. Efter ihärdig uppvaktning från institutet under hela förra året beslutade riksåklagaren i mitten på januari att tilssätta en aktionsgrupp av åklagare under ledning av Christer van der Kwast.

– Normsystemet är inte riktigt stabilt. Vi vet inte hur det ser ut, men vår hypotes är att mutor och bestickning har ökat, säger Christer van der Kwast.
Han tillägger att han har en känsla av att många mutaffärer aldrig utreds och att åklagare runt om i landet inte utnyttjar möjligheten att själva ta initiativ till en förundersökning:

– Jag sitter här med stora pärmar av tidningsklipp och då får man en allmän känsla av att många ärenden inte leder till någonting utredningsmässigt. De faller mellan stolarna.
Ett par förklaringar till varför korruptionen av allt att döma ökar kommer från Thorsten Cars, pensionerad hovrättslagman och tidigare ordförande vid Institutet mot mutor.

Säljarnas marknadsföring blir hårdare och mer “hänsynslös” i tider av lågkonjunktur. Mutnivåerna kan bli vanebildande och behållas i högkonjunktur.

Inköpen har decentraliserats inom offentlig sektor och många nybörjare får ta över. De blir lättare “offer” för tränade säljare.

Ett annat skäl till att korruptionen ökar är att det i praktiken råder dubbel lagstiftning. En regel gäller för offentliganställda och andra regler för privatanställda. För myndighetsutövare som poliser, åklagare, domare och anställda vid skattemyndigheter och byggnadsnämnder accepteras inga eller bara mycket små gåvor För privatanställda däremot beror gränsen mycket på vad arbetsgivaren accepterar.

– Vi har en mycket dålig lagstiftning som är föråldrad och svårtolkbar, eftersom så få fall hamnar i domstol. Vi får därmed ingen bra praxis heller, säger Torbjörn Lindhe, sekreterare i Institutet mot mutor.