Nokias rätta sällskap

NOKIAS RÄTTA SÄLLSKAP? Coca-Cola.

När andra it- och telekomaktier har skenat i väg uppåt på världens börser har Nokia-aktien stått och stampat kring 130 kronor.

Allt fler analytiker och investerare tycks koppla ihop finländarnas mobiltelefoner med en fantastisk tillväxtepoks sista skälvande år.

De förnimmer en allt fränare stank av bulkprodukt.

De drar paralleller till dubbeleländet, fallande tillväxtsiffror och krympande marginaler, som drabbade pc-tillverkarna på 1990-talet, eller videoapparaten, världens största konsumentprodukt under 1970- och 1980-talen.

VARUMÄRKET SOM BLEV ETT BEGREPP: Vespa.

Vatten på sin kvarn får analytikerna av en tilltagande prispress. En genomsnittlig telefon ger Nokia intäkter på 1 200 kronor mot nästan 2 000 kronor 1997. Utvecklingen framöver tros inte bli mindre dramatisk. Men i samma andetag får ledningen beröm för att ha sänkt styckkostnaderna. Därmed har inte bara de feta marginalerna kunnat behållas. De har också ökat.

Samtidigt har Nokia goda chanser på nya marknader där bolaget säljer enklare telefoner. Där kan företaget dra fördel av sin effektiva logistik och sina skalfördelar i produktionen. Å andra sidan misstror och oroas analytiker av att mobilsystemen hackar. Breddningen med miljardsatsningen på marknadsföring av spelkonsolen N-Gage får tummen upp. Samtidigt höjer proffsen ett varningens finger för att Microsofts motsvarighet, Xbox, ännu är olönsam.

SUPER BRAND: Absolut!

Summan av all skepsis och osäkerhet om hur Nokia ska tackla både en ny typ av mobilmarknad och samtidigt allt aggressivare konkurrenter har pressat ned värderingen långt under nivåerna som gällde när mobilmarknaden började ta fart i mitten på 1990-talet.

Nästa års omsättning betalas till 2,5 gånger och vinsten till 18,5 gånger. Dras den 90 miljarder kronor stora kassareserven bort sjunker talen till 2 respektive 16 gånger.

Men är det billigt? Och vilket är Nokias rätta ansikte? Är bolaget ett företag i en spännande och lönsam sektor? Och bör det starka varumärket och den klara positionen som mobiletta rendera en premiumvärdering? Eller är bolaget en föredetting med tillväxtproblem?

OCH SÅ NOKIA: Eller är det en bulkprodukt?

Ett sätt är att jämföra med de andra globala jätteföretag som bolaget konkurrerar med om placerarnas kapital. Betygsätts Nokia på punkt efter punkt utifrån skalan 1 (låg värdering i förhållande till liknande företag) till 5 (hög värdering) är marknadens dom väl hård (se nedan).

Summa summarum ger den här ovanliga analysmodellen Nokia medelbetyget 2,75. Med ett betyg under det neutrala 3 är tolkningen den att aktien är något undervärderad jämfört med andra it-företag.

Köpläge? Ja, för dem som tror på marknadens prognoser. Affärsvärlden har sedan tidigare en mer negativ syn på Nokias riskfyllda framtid och har rekommenderat läsarna att avstå från aktien.

1/It-hybriden Betyg: 3

Det blir allt svårare att skilja mellan sektorerna data och telekom. Det gäller även Nokia som har ben i såväl kommunikations- som data- och spelbranschen. I vilket fack aktiemarknaden stoppar företaget spelar däremot stor roll för bedömarnas syn på framtida lönsamhet, möjligheter att växa och därmed värderingen av aktien.

Finast är det att vara programvaruföretag som Microsoft, Oracle eller SAP. Trions omsättning betalas i genomsnitt 6,5 gånger. Näst exklusivast är Intel och andra halvledarföretag. Utifrån samma måttstock tycker placerarna allra sämst om företag som tillverkar datautrustning. Mellan dessa och halvledarna återfinns kommunikationsföretagen dit Nokia brukar hänföras. Men det är en brokig skara.

Cisco och Juniper (nätverk) respektive Qualcomm (äger patent för mobilteknologin CDMA) betalas till och med över mjukvaruföretagen. Exkluderas de är genomsnittet för Ericsson, Motorola och Nortel 1,6 gånger omsättningen, d v s mer i nivå med pc-tillverkare som Dell.

Lek med tanken att hybriden Nokia till tre femtedelar är ett datautrustningsföretag, en femtedel systemföretag och till en femtedel ett programvaruföretag. Ja, då skulle omsättningen betalas till 2,6 gånger omsättningen. Det är i nivå med dagens värdering.

* Börsvärde/omsättning 2004p, medel
Programvaruföretag 6,5
(Microsoft, Oracle, SAP)

Halvledarföretag 5,8
(Intel, Texas Instruments, Applied Materials, Analog Devices)

Kommunikationsföretag 4,4
(Cisco, Nokia, Qualcomm, Motorola, Ericsson, Nortel, Juniper)

Datautrustning 1,7
(Dell, Hewlett-Packard, EMC, Sun Microsystems, Samsung)

2/Varumärkesbolaget Betyg: 2

Nokianamnet är urstarkt. På en populär lista som Interbrand tar fram har Nokia platsen som världens sjätte mest värdefulla varumärke de två senaste åren. Få ifrågasätter att ett starkt varumärke kan ge större hyllutrymme i butikerna, trognare kunder och förbättrade möjligheter att hålla uppe priserna. Men om det kan kvantifieras, och i så fall hur, strider varumärkesguruer om. Det rimliga borde ändå vara att det ska slå igenom i en högre värdering.

Ett pris över genomsnittet verkar placerarna dock inte vilja betala för Nokia. I tabellen ovan ställs Nokia mot medelvärderingen för de tio starkaste varumärkena enligt Interbrand. Det är en jämförelse som faller ut till Nokias nackdel. Relativt de tio starkaste it-varumärkena är skillnaden ännu större.

* Nokias varumärke ger klen utdelning

Börsvärde/oms. 2004 Börsvärde/vinst 2004p
Nokia 2,5 18,5
Tio värdefullaste varumärkesbolagen, medel 2,9 19,3
Tio värdefullaste it-varumärkena, medel 3,9 22,6

3/Dominanten Betyg: 2

Ett annat sätt att attackera Nokia är som klar världsetta på mobiltelefoner. Enligt bolaget har det nästan 40 procent av mobilmarknaden. I en vidare definition sjunker andelen men borde ändå vara tillräckligt stor för att ge rejäla skalfördelar i produktionen, klart bäst känselspröt hur efterfrågevindarna blåser och störst marknadsföringsbudget.

Flera andra it-företag är i samma gynnsamma position att vara klart större än den näst största konkurrenten. Det har marknaden belönat med att ge programvaruettan Microsoft en högre omsättningsmultipel än tvåan Oracle. På samma sätt betalar börsen mer för Intel än för Texas Instruments. Läskjätten Coca-Cola premieras framför Pepsi, läkemedelsbolaget Pfizer betalas högre än Glaxo. Samma mönster gäller inte Nokia som betalas både högre och lägre än andra kommunikationsföretag.

Bolag (Börsvärde mdr) Börsvärde/ oms 2004
Program
Microsoft (2 388) 8,4
Oracle (472) 5,8

Halvledare
Intel (1 564) 6,1
Texas Instruments (357) 4,3

Datautrustning
Dell (714) 2,0
Hewlett-Packard (499) 0,9

Läkemedel
Pfizer (1 847) 4,63
Glaxosmithkline 3,57

Läsk
Coca Cola (847) 5,0
Pepsi (628) 4,7

Kommunikationsutrustning
Nokia (616) 2,5

4/Tillväxtsackaren Betyg: 4

Mellan 1998 och 2002 var Nokia it-himlens stora tillväxtstjärna. Inget annat större it-företag kunde matcha den tillväxt som den exploderande mobilmarknaden och de växande marknadsandelarna gav. Nokia har haft växtvärk de senaste två åren.

Men medan analytikerna framöver räknar med att tillväxten allmänt ska återhämta sig inom it och telekom så spås Nokia öka försäljningen med bara 5 procent och resultatet med 14 procent nästa år.

De företag som spelar i samma tillväxtliga (Ericsson, Sun, Nortel, Hewlett-Packard och IBM) är inte de som Nokia vill bli jämfört med. På grund av betydligt lägre lönsamhet och marginaler värderas gruppen i genomsnitt till låga 1,4 gånger omsättningen, alltså långt under Nokias.

Förväntad försäljningstillväxt 2004 jämfört med 2003 (procent) Börsvärde/oms 2004p
Qualcomm 2,6 9,1
Ericsson 2,7 1,9
Sun Microsyst. 2,8 1,0
Nokia 5,1 2,5
Nortel 5,2 1,8
Hewlett-Packard 5,5 0,9
IBM 6,1 1,6
Apple 7,0 1,1