Notiser 8-9

Spanska fiskare kan bli ett hot mot torsken

Spanska och portugisiska fiskefartyg får från och med nästa år tillgång till Östersjön, Västerhavet och Nordsjön. Fiskefartyg från Spanien och Portugal kommer att få fiska efter arter i Nordsjön, Östersjön, Skagerrack och Kattegatt som idag inte skyddas av fångstkvoter. Till exempel europeisk ål, bergtunga, rödtunga och bleka. Risk finns dock att det krympande torskbeståndet drabbas, eftersom torsk kan hamna som bifångst i näten.

På jordbruksdepartementet ser man en möjlig risk för att spanska och portugisiska fiskefartyg ska lockas att fiska i Skagerrack och Kattegatt i hopp om att få torsk som bifångst. Bland annat därför försöker nu Sverige få med så många arter som möjligt i EU:s kvotsystem, innan Spanien och Portugal får tillträde till EU:s nordliga fiskeområden./TT

Skenande läkemedelskostnader

Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet har inneburit en rejäl bantning av resurserna i vården och antalet anställda har minskat med 25 procent. Samtidigt har de skenande läkemedelskostnaderna inneburit en omfördelning av resurserna visar en studie från Landstingsförbundet. Rapporten speglar utvecklingen inom den svenska hälso- och sjukvården åren 1992-2000. Läkemedelskostnaderna uppgick till exempel 1990 till 10 miljarder kronor för att tio år senare uppgå till 25 miljarder kronor. Det betyder att läkemedelskostnadernas andel av landstingens sjukvårdskostnader steg från 8,4 procent till 15,4 procent år 2000, vilket minskat utrymmet för övriga delar av vården visar.

Sjukvårdens andel av BNP har dock minskat .Inom EU är det endast i Sverige och Finland som hälso- och sjukvårdens andel av BNP minskat sedan 1990./TT

15-åring dömd för Läkerol-stöld

Böter på 200 kronor blev straffet när en 15-årig pojke på onsdagen dömdes i Halmstads tingsrätt för stöld av en ask Läkerol värd åtta kronor.

Kostnaderna för den rättsliga processen är många gånger högre än bötessumman. Enbart kostnaden för 15-åringens advokat är 3 000 kronor, konstaterar Göteborgs-Posten. Straffrättsexperter förvånas över att fallet fått så stora proportioner. – Att ett bagatellartat mål som det här går till domstol är mycket ovanligt, säger Hans Klette, professor i straffrätt, till GP. Åklagaren i målet, kammaråklagare Annelie Persson, säger däremot till Sveriges Radio Halland att hon var tvungen att gå till åtal, eftersom pojken nekade till brott./TT

Fler vill flagga svenskt

De ändrade villkoren för svensk sjöfart har lett till att rekordmånga fartyg har fått svensk flagg eller köar för att få det. – Jag räknar med att minst 50 fartyg har fått svensk flagg när året är slut, säger Per A Sjöberger, chef för redarföreningens branschförening, till Sydsvenska Dagbladet. Cirka 240 fartyg är svenskflaggade i dag. Den så kallade nettomodellen, som infördes förra hösten, innebär att redaren inte behöver betala skatt och arbetsgivaravgifter för de löner som betalas ut till anställda ombord. Förändringen beräknas kosta staten 1,3 miljarder kronor om året. En annan förändring som gjort det mer attraktivt att flagga svenskt är att rederierna enligt svensk lag till hälften kan bemanna fartygen med tillfälligt anställd låglönebesättning./TT

Pensionerade poliser jagar sopsyndare

På flera platser i Sverige smygövervakar pensionerade poliser folk som sorterar fel och skräpar ner på återvinningsstationerna. Det är Förpackningsinsamlingar AB, som sköter återvinningsstationerna åt näringslivet, som tröttnat på dem som skräpar ner. I Stockholm och i Skåne är övervakningen med pensionerade poliser redan igång. 28 personer är anmälda för nedskräpning, en man i Skåne har dömts till nästan 5 000 kronor i böter. Nu har turen för övervakning kommit till Marks kommun i Västra Götaland. Där som på annat håll ska de övervakande pensionerade poliserna smygfotografera dem som svinar ner. Även i Lerums kommun har det varit stora besvär med skräp på fel ställen vid återvinningsstationerna. Nyligen hittades bland annat flera bilmotorer slängda i återvinningsstationen i Horred i Marks kommun./TT

AMS-chefen varnar för räntehöjningar

Den öppna arbetslösheten blir 4,0 procent i genomsnitt i år, samma nivå som i fjol. Nästa år sjunker arbetslösheten till 3,8 procent. Det spår Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) i sin vårprognos.

Om inte AMS lyckas mobilisera dem som står utanför arbetsmarknaden kommer det att leda till brist på arbetskraft, vilket riskerar att resultera i ökad löneglidning som får till följd att Riksbanken höjer styrräntorna. Det sade AMS-chefen Anders L Johansson vid en presskonferens på onsdagen.

“Vi ska bedriva en arbetsmarknadspolitik så att Riksbanken inte av arbetsmarknadspolitiska skäl tvingas höja räntan”, sade han och tillade att han är “allvarligt oroad” över att både löneökningarna och inflationen tenderat att stiga det senaste halvåret. AMS räknar med att Riksbanken höjer styrräntan under hösten och tror på ytterligare höjningar under nästa år, främst på grund av förvärrade rekryteringsbehov då konjunkturen bedöms bli betydligt starkare./Direkt

Mats Edman