Nu ökar arbetslöshet en på allvar

Att Göran Perssons gamla löfte om en arbetslöshet under fyra procent har havererat har väl knappast undgått någon. Ironiskt nog är det främst neddragningarna av arbetsmarknadsåtgärder och utfasningen av den kommunala vuxenutbildningen som stått för den största delen av arbetslöshetsuppgången.

Neddragningarna har bidragit till att tillströmningen av arbetslösa personer till arbetskraften varit stor. Antalet personer som faktiskt är sysselsatta har däremot hållits uppe relativt väl. Men den förhållandevis stabila sysselsättningen under 2002 och hittills under 2003 förklaras till stor del av att ökade sjukskrivningar och förtidspensioneringar tvingat företag och myndigheter till ersättningsrekrytering.

Nu verkar det dags för sysselsättningen att backa mer rejält, vilket skulle skicka upp arbetslösheten till ännu högre nivåer.

Det är därför något förvånande att så många prognosmakare räknar med att arbetsmarknaden ska passera i stort sett orubbad genom den nuvarande lågkonjunkturen. De allra flesta gör bedömningen att den arbetslöshetsökning vi sett hittills under året är ungefär den vi kommer att få se och att arbetslöshetsnivån ska stabiliseras någonstans under fem procent. Det känns som väl optimistiska prognoser.

I förra veckan sällade sig arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) till optimisterna och räknade i sin prognos med att arbetslösheten i år landar på 4,8 procent och på 4,5 procent 2004. Under år 2002 var siffran fyra procent. Men som i de flesta andra fall har arbetslöshetskalkylen baserats på optimistiska förväntningar om en konjunkturåterhämtning redan till hösten. Den återhämtningen förefaller nu bli mer och mer avlägsen.

Det senaste beviset är att industrikonjunkturen, enligt Föreningssparbankens inköpschefsindex är på tillbakagång. Inköpschefsindex för maj blev 47,8 klart under gränsen för tillväxt.

Men industrin är långt ifrån värst utsatt, byggsektorns problem går betydligt djupare och organisationen Svensk Bygg-industri räknar med att sysselsättningen ska minska med 7 000 personer i år och nästa år.

Inte heller i den offentliga sektorn är mungiporna uppåt, i alla fall inte när det gäller sysselsättningen. För även om kommunavtalet slöts på acceptabla nivåer så är den finansiella situationen sådan att det inte går att räkna med något större nettoökning av antalet anställda i kommuner. Och staten måste i sin tur spara för att klara av att hålla utgiftstaket.

Hoppet står därmed till den privata tjänstesektorn och då främst tjänsterna som riktar sig mot hushåll. Men med den mycket modesta ökning av de disponibla inkomsterna som kan väntas under de närmaste åren gör nog de flesta företag klokt i att försöka begränsa expansionen. När denna insikt når ut till företagen ��r det slut med sysselsättningsökningen även här.

Sammantaget blir Affärsvärldens bedömning att arbetslösheten med råge kommer att passera fem procent redan under hösten. Det betyder i sin tur att vi kommer att få se nya räntesänkningar från riksbankens sida.