Nya koder utmaning för Sveriges storföretag

1. Koden för bolagsstyrning och internkontroll tillämpas nu i de stora börsbolagens årsredovisningar. Dessutom omfattas totalt 14 företag som är noterade i USA av den nya så kallade Sarbanes Oxley Act (SOX), ett detaljerat regelverk för bland annat redovisning av interna kontrollsystem. Men internrevisionen kommer inte att slå igenom på allvar förrän 2006, därför att varken bolagen eller revisorerna hinner bli klara.

– Eftersom riktlinjerna fastställdes så sent som 17 oktober 2005 och koden inte är tvingande, kommer flertalet av bolagen inte att internkontrollrapportera, utan begära ytterligare tid för sina förberedelser, säger Caj Nackstad på KPMG, en av landets mest anlitade revisorer.

2. Årsredovisningarna anpassas till International Financial Reporting Standards (IFRS), som tillämpats sedan 1 januari 2005. Men i Sverige har IFRS fått kritik av revisorerna för att vara detaljstyrt snarare än principbaserat. Lars Träff, ordförande i FAR och revisor på Ernst & Young, liknar IFRS vid en “kokbok”.

– Reglerna ger inte tillräckligt utrymme för professionellt ställningstagande. Dessutom har utvecklingen gått mot ett ökat inslag av marknadsvärderingar, något som tyvärr leder till ökade svängningar i rapporterna, säger Träff.

3. 3:12-reglerna. Lagen, som styr beskattningen av utdelning och kapitalvinst för fåmansbolag, har omarbetats och gjort skalbolagsliknande skattetransaktioner i princip ointressanta. I mindre kapitalkrävande branscher har fåmansaktieägare flitigt praktiserat metoden att sälja företagen till sig själva. Därmed har de delvis kunnat undvika både löneskatter och arbetsgivaravgifter.

Sammanfattningsvis medför de nya 3:12-reglerna genom sina förenklade schablonregler en uppskattad skattesänkning på totalt 1 miljard kronor.

– De företag som har stora utdelningsbara medel tjänar mest på de nya reglerna. Största vinnare är utan tvekan personalintensiva bolag, där ägarna i bästa fall kan komma att sänka skatten från 57 till 20 procent. Förlorare är enmansaktiebolagsägare som i praktiken kommer att få alla uttag från bolaget tjänstebeskattade, säger Staffan Andersson, skatteexpert på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers.

Eftersom regeringen bordlagt frågan om förmögenhetsskattens avskaffande, fortsätter samtidigt Skatteverkets jakt på småföretagare med hög soliditet.

Den populära beteckningen är lex Uggla och innebär att ägare som bunkrar vinstmedel för framtida investeringsbehov i sina bolag, riskerar förmögenhetsbeskattning.

4. Ny aktiebolagslag. Den nya lagen ökar bland annat möjligheterna för utländska aktieägare att rösta genom fullmakt och därmed ökar kanske också deras inflytande i svenskt näringsliv. En annan förändring är att aktiebolag inte längre måste ha fritt eget kapital i både moderbolag och koncern för att få ge utdelning.

I dag begränsar därför aktieägarnas utdelningskrav börsföretagens utrymme att lånefinansiera företagsköp, till skillnad mot i privata bolag, där utdelning inte är lika betydelsefull. Trots större motvilja mot finansiellt risktagande bland publika bolag, bäddar det ändå för fler uppköp 2006.