Nya regler skastoppa skandalbud

– Det kommer bli svårare att genomföra bud. Man måste vara bättre förberedd, ge mer information och handla snabbare. Man kan inte skjuta från höften, säger Claes Dahlbäck, ordförande i Näringslivets Börskommitté, NBK, som tagit fram de nya rekommendationerna.

NBK är näringslivets klubb för så kallad självreglering, vars rekommendationer inte är lag, men som bland annat Stockholmsbörsen medlemmar är skyldiga att följa via sitt inregistreringskontrakt.

NBK har breddats och bland annat företrädare för institutionerna har tagits in. Det är också de som varit pådrivande bakom de nya reglerna, efter fallet där riskkapitalbolaget Industrikapital drog sig ur ett bud på kemikoncernen Perstorp.

NÖJD: Björn Franzon, Fjärde AP-fonden.

– Vi var väldigt frusterade i den processen, och en självklarhet när vi tog fram de nya reglerna var att det som hände då inte ska kunna hända igen, säger Björn Franzon, vice VD på Fjärde AP-fonden och ledamot i NBK.

I Perstorpfallet drog sig Industrikapital ur med hänvisning till att bankerna inte längre ville bevilja krediter eftersom det börjat gå sämre i ett av Perstorps dotterbolag, Pergo. Enligt de nya reglerna måste villkoren vara kända i förväg, och det måste gå att objektivt fastställa om de uppfyllts eller inte. Villkoren måste också vara av “väsentlig betydelse”, det får alltså inte vara småsaker.

En annan nyhet som har bäring på Industrikapital är att budgivaren måste ge information om sin finansiella ställning.

AJA BAJA: Björn Savén och IK:s agerande i Perstorpaffären har lett fram till hårdare regler.

– I Perstorpfallet trodde vi att det var ett stort riskkapitalbolag med flera miljarder i resurser som låg bakom budet, i själva verket visade det sig att det var ett 50 000-kronorsbolag, säger Björn Franzon.

En annan nyhet är att det införs regler kring hur en företagsbesiktning, eller due diligence på bankirsvenska, ska hanteras. Detta var tidigare en genomgrå zon, men framöver måste bolagets styrelse delge all väsentlig information som budgivaren fått till hela aktiemarknaden. En due diligence får heller inte pågå hur länge som helst utan ska avklaras så fort som möjligt.

En budgivare får heller inte handla under due diligence-perioden, om inte all information kommit ut.

Om köparen handlat aktier i målbolaget inom sex månader före budet för ett högre pris måste budet anpassas till denna nivå. Om budgivaren sex månader före budet eller under budtiden köper mer än tio procent av aktierna kontant, måste budet anpassas så att alla aktieägare kan få kontant betalning. Detta hade tillexempel hindrat isländska Kaupthings agerande i budet på JP Nordiska. Då köpte Länsförsäkringar en post på 11,5 procent i bolaget av Ikeasfären kontant. Länsförsäkringar, som då var storägare i Kaupthing, lovade samtidigt att sälja vidare aktierna i Kautphing. I de nya reglerna räknas det som ett köp: “Med ett genomfört förvärv jämställs avtal om framtida förvärv.” Med den tolkningen hade Kaupthing tvingats erbjuda alla ägare kontanter.

Reglerna, som tagit ett och ett halvt år att ta fram med bistånd av en uppsjö experter, beskrivs som “ett stort steg framåt” av de inblandade.

Att det blir svårare att genomföra förvärv, kanske är bra, enligt Claes Dahlbäck.

– Med facit i hand har det kanske gjorts för många förvärv och fusioner, konstaterar han.

NBK ska nu gå vidare och även granska budplikten som sedan den infördes 1999 beskrivits som för tandlös.
– Vi ska se över den och se om den kan skärpas, inklusive en sänkning av gränsen 40 procent av aktierna, säger Claes Dahlbäck.