Nya tider, nya index

Med nyordningen, den största förändringen någonsin, byts de gamla branschindexen, som emellanåt upplevts som ålderstigna ut mot nya moderna branschindex som lever upp till dagens krav. De nya indexen kommer att bestå av två nivåer där det ingår 9 olika branschindex och 31 underbranschindex. Det senaste tillfället när indexen byggdes om var 1998. Då minskades antalet branscher från 10 till 8. De försvinnande små branscher som då fick stryka på foten var rena investmentbolag och försäkringsbolag som försvann upp i investmentbolagen respektive bankindex. Affärsvärldens indexstrukturer är trots små förändringar genom åren i allt väsentligt de samma som i början av 1980-talet. Den traditionella indelningen med verkstad, skog och handel ter sig också förlegad vid en jämförelse med hur aktiemarknaden fungerar idag.

Internationell jämförelse

De nya branschindexen är anpassade för att tåla en internationell jämförelse. Det var också ett av många krav som ställdes när de utvecklades. Efter samtal med fondförvaltare och analytiker har tydligt framkommit att vissa egenskaper krävs för att indexen ska vara konkurrenskraftiga.

För det första måste indexen vara jämförbara med internationellt sett accepterade index.

För det andra så måste de vara modifierade efter den svenska börsen så att de är praktiskt användbara för placerarna. De ska med andra ord vara anpassade till den lokala börsstrukturen.

För det tredje så ska indexen vara uppbyggda utifrån vem som är slutanvändare av de produkter eller tjänster som börsbolagen tillhandahåller. Indexen ska därmed inte ha sin grund i vad bolagen tillverkar. Tanken är att indexen ska vara uppbyggda så att bolag som samvarierar ska tillhöra samma kategori. Ett klassiskt index som verkstad försvinner därmed och ersätts istället med ett industriindex och åtta underindex. Samtidigt kastas Ericsson ut ur den gruppen för att i stället bilda stommen i ett nytt telekomindex.

Investmentbolagen bildar i det nya indexet en underbransch till finans som även inkluderar den tynande underbranschen fastigheter (se tabell på sidan intill). Rederiindex går i kvav och hamnar i ett transportindex med bland annat SAS.

Handeln globaliseras

Att indexen fungerar för internationella jämförelser har också blivit en nödvändighet i takt med att företagen och aktiehandeln har globaliserats. Det ska vara enkelt för en investerare att snabbt förstå vad ett bolag sysslar med genom att titta på dess branschtillhörighet. Och det ska vara enkelt för förvaltare att jämföra svenska med internationella index. Affärsvärldens nya branschindex är samtidigt anpassade till den svenska börsen. Vi tar alltså hänsyn till vilka bolag och branscher som finns representerade på Stockholmsbörsen. Syftet är att inte skapa allför tunna kategorier som i slutändan riskerar att bli oanvändbara. Vi vill inte ha “döda” index. Samtidigt har indexindelningen gjorts flexibel så att det i framtiden går att göra nödvändiga justeringar allt eftersom fördelningen av bolag och branscher förändras på börsen. Det är just den kontinuerliga förändringen av bolag som gjort dagens indexstruktur gammalmodig.

De nya branschindexen kommer att beräknas och distribueras av börs- och finansinformationsföretaget SIX. Indexen kommer att beräknas bakåt i tiden så att det redan från första handelsdagen finns en relevant historik. Historiken kommer att sträcka sig fem år bakåt i tiden och beräknas från den 30 december 1995. Längre historiska jämförelser görs nästan uteslutan-de med bredare index, som Affärsvärldens generalindex.

Påverkas inte

Affärsvärldens generalindex och Avkastningsindex (AFGX Total med återlagda utdelningar) påverkas inte av den förestående omläggningen. Branschindexen som ingår förändras visserligen men bolagen som ingår förändras inte och uppdateringen fortsätter som vanligt. Affärsvärlden har Sveriges i särklass äldsta aktieindexhistorik för börsen som helhet. Affärsvärldens generalindex är ett ovägt och brett aktieindex som mäter utvecklingen för Stockholmsbörsens A-, O- och Attract 40-lista. Affärsvärldens generalindex sträcker sig hela hundra år bakåt i tiden vilket är unikt. De första tio åren var det i huvudsak Gränges som styrde utvecklingen på Stockholmsbörsen och för Affärsvärldens generalindex. På samma sätt har telekomgiganten Ericsson under de senaste åren styrt utvecklingen på Stockholmsbörsen. Under perioden däremellan var börsen mäkta trist. Den årliga kursförlusten i fasta priser uppgick nämligen till 2,5 procent under perioden 1911 till 1980. Den som följde aktieplacerarnas mest upprepade fras, att långsiktighet lönar sig, under den perioden fick med andra ord ingen lön för mödan.

Affärsvärldens index skiljer sig till viss del från andra index. Indexen räknas till exempel på köpkurs istället för på senast betalt. Historiskt sett så har Affärsvärlden alltid räknat på köpkursen. Så blir fallet även i de nya indexen. Förklaringen står att finna i att det alltid finns tillgängliga köpkurser medan det allt som oftast saknas avslut i vissa aktier. Aktier med dålig likviditet. De bolag som står för en stor vikt i index har ofta också mycket god likviditet vilket gör att köpkursberäkningar blir rättvisande och fungerar bra.

Internationellt finns det ingen riktig standard för vilka kurskategorier som det är mest korrekt att utgå från. Att räkna på senast betalt, köp- eller säljkurs eller ett snitt däremellan har dock visat sig vara av mindre betydelse. På börser och för aktier med god likviditet blir resultaten snarlika.

De ledande indexleverantörerna internationellt är Morgan Stanley, Financial Times, Dow Jones och Standard & Poors. Det är också Morgan Stanley och S&P som utvecklat den globala indexstandarden Global Industry Classification Standard (Gics), som Stockholmsbörsen kommer att utgå från när också den lanserar en ny indexindelning nästa år. Den innehåller fyra hierarkiska nivåer.

Nya öppettider

En annan viktig förändring som kommer i samma veva är att börsen från och med den 26 februari kommer att hålla kvällsöppet till 20.00. Det innebär att finansmarknadens arbetsvillkor förändras över en natt och de högavlönade aktiemäklarna får då stå ut med långa dagar. Det innebär samtidigt att inte minst morgontidningarna, som fortfarande är en av de viktigaste källorna när småsparare söker börskurser, får problem med slutkurser för index, fonder och aktier.

De officiella slutkurserna fastställs i vanlig ordning i samband med stängningen 20.00. Det är dock för sent för flera tidningar. Börsen löser problemet genom att göra en avräkning klockan 17.30. Resultatet av avräkningen får fungera som avstämningskurser för den handel som skett under dagen. Samma sak gäller för Affärsvärldens olika index som alltså får en slutkurs (call) klockan 17.30 och en officiell slutkurs klockan 20.00.